Mängden gluten kan vara en viktigare ledtråd än tidpunkt för glutenintroduktion och amning i den fortsatta forskningen kring varför glutenintolerans uppstår. Det anser forskare vid Lunds universitet som genomfört flera omfattande studier av barn med förhöjd genetisk risk för glutenintolerans. Barn som rapporterade ett högt dagligt glutenintag (mer än fem gram) fram till två års ålder hade dubbelt så hög risk att utveckla celiaki jämfört med de barn som åt en mindre mängd.
Sverige är ett högriskland för utveckling av glutenintolerans (celiaki) i tidig ålder. Det är fortfarande inte helt klart varför glutenintolerans uppstår, men forskare världen över har under lång tid riktat sitt intresse mot bl.a. amning, kostvanor, tidpunkt för glutenintroduktion och geografisk hemvist. I en ny avhandling från Lunds universitet ingår studier som täcker alla dessa aspekter.
Resultaten pekar på att mängden gluten triggar sjukdomen. Man har också konstaterat att matvanorna bland barnen vi undersökt varierar mellan länder, och att det finns skäl att närmare analysera betydelsen av denna variation. Fördjupade studier kan kanske bidra till att förklara varför svenska barn utvecklar celiaki tidigare än barn i andra länder. Tidpunkten för glutenintroduktion verkar däremot inte ha någon större betydelse. En ny omfattande studie bekräftar liknande slutsatser från tidigare mindre studier.
Svenska barn som rapporterade ett högt dagligt glutenintag (mer än fem gram) fram till två års ålder hade som sagt dubbelt så hög risk att utveckla celiaki jämfört med de barn som åt en mindre mängd. Resultat från samma delstudie visar också att barn med celiaki åt mer gluten.
Risken att utveckla den autoimmunitet som ger upphov till celiaki var störst i Sverige i jämförelse med andra länder i studien (Finland, Tyskland och USA). Resultatet kvarstod efter att ha justerat för några av de viktigaste orsakerna till celiaki (bärare av riskgen, diagnos finns sedan tidigare i familjen samt kön).
Amning (starttidpunkt/längd), tidpunkt för första intag av fast föda samt typ av kost varierade mellan de undersökta länderna. Europeiska barn introducerades först till potatis- och rotfrukter medan amerikanska barn introducerades först till ris- och rotfrukter. Längden på amningsperioden gick inte att knyta till risken att utveckla celiaki.
Tidpunkten för introduktion av gluten i kosten är inte en egen, självständig riskfaktor för senare utveckling av glutenintolerans.
Man kommer nu att undersöka betydelsen av glutenmängden i en ny, stor studie. Skiljer sig svenska barns glutenintag från barn in andra länder? Man utökar studien med barn från de övriga deltagarländerna samt ökar uppföljningstiden jämfört med tidigare studier, från två till fem år. Man ska också undersöka om tillskott av probiotika i kosten har inverkan på risken att drabbas av celiaki.
http://www.lu.se/article/ny-forskning-avgransar-mojliga-orsaker-till-glutenintolerans
http://www.lu.se/lup/publication/19e58bb8-3294-46d8-b405-82210d9fed40
Lämna ett svar