Det som är kvar efter att maten har passerat tunntarmen, kommer till tjocktarmen. Tjocktarmen är ca 1,5 meter lång. I tjocktarmen tar kroppen upp en del vatten, salter/mineraler och vissa vitaminer.
Bakterierna i tjocktarmen hjälper oss att ta hand om de sista näringsämnena i maten innan resterna pressas vidare till ändtarmen för att bli avföring. Goda tarmbakterier hjälper också till att hålla tarmen tät så att inte oönskade ämnen kommer ut i blodet. Bakterierna i tjocktarmen är bland annat delaktiga i kroppens immunförsvar, vilket jag beskrev i förra delen, och en del bakterier producerar vitamin K eller B-vitaminer. Bakterierna bryter även ned en del kolhydrater som resten av matspjälkningssystemet inte kunnat ta hand om, såsom cellulosa. Den mesta av energin som urvinns ur dessa används av tarmbakterierna själva.
När maten bryts ner i tjocktarmen av bakterier, så jäser de maten. Det hjälper kroppen så att den kan ta upp ännu mer näring från maten. Vid jäsningen bildas det också gaser. Du producerar mellan en till två liter gas per dygn i tjocktarmen som kommer ut som pruttar, rapar eller via blodet och ut genom lungorna.
På den första delen av tjocktarmen sitter ett litet bihang som kallas blindtarmen. Den är mest känd för att om den blir inflammerad så får du blindtarmsinflammation. Men inflammation i blindtarmen får du av samma anledningar som du får inflammation på andra ställen, tex av kost som mjöl, socker och raffinerade vegetabiliska oljor. Nuförtiden pratar forskare om att blindtarmen kanske är en reservoar för goda tarmbakterier.
Det tar någonstans mellan en halv och två dagar för maten att ta sig från munnen till ändtarmen. Det är alltså inte maten du ätit precis som gör att du blir toanödig efter frukost. När du äter en måltid och maten kommer ner i magen så går en signal till tjocktarmen att nu är det dags att föra vidare maten. En del av tjocktarmens innehåll töms då ut i ändtarmen.
Det som är kvar från maten du ätit är vatten och växtfibrer som vi inte kan bryta ner. Här finns också slem, döda celler och bakterier som följt med på vägen genom tarmen. Och ämnen som kroppen vill bli av med.
Runt ändtarmens öppning finns två ringformade muskler som styr när vi bajsar. Den ena av dessa kan styras med viljan.
De flesta behöver gå på toaletten och bajsa en gång per dygn. Det är hälsosamt att bajsa mellan en och två gånger om dagen. En för snabb passage av maten genom matsmältningssystemet gör att vi inte hinner ta upp vad vi ska, men en för långsam passage gör att vi bland annat tar upp ämnen igen, som kroppen egentligen ville göra sig av med.
Färgen på avföringen kan säga en del kring om hastigheten är optimal eller inte. Har det tagit längre tid och blivit lite hårdare är det ofta mörkt. Har det passerat snabbt genom kroppen är det ofta ljusare och innehåller mer vätska.
Om du är intresserad av maghälsa så kan du läsa mer via taggen mage och via taggen microbiome
Lyssna gärna även på avsnitt 44, 46, 51, 80, 109, 128, 134, 135, 137 av podden på detta spännande ämne.
Lämna ett svar