Motion mot depression, stress, sötsug och för ett bättre immunförsvar – så fungerar det

Stenåldersmänniskan förflyttade sig för att skaffa mat. Det gav en kick från hjärnans belöningscentrum eftersom det var viktigt att hitta mat.
När stenåldersmänniskan behövde fly eller skulle jaga utsöndrades stresshormoner som frisatte energi. Stresshormonerna minskade sedan effektivt när flykten/rörelsen satte igång.

När du tränar minskar du dina stresshormoner (kortisol t.ex.) och frisätter en rad lyckohormoner.
Serotonin är ett må-bra-hormon som ligger på låga nivåer hos deprimerade personer, men som frisätts vid motion (även en rask promenad).
Dopamin ger en kick på samma sätt som droger kan göra och utsöndras också det när du tränar. Dopamin liknar faktiskt amfetamin i sin kemiska struktur.
Endorfin ger ett lyckorus och fungerar i hjärnan ungefär som morfin. Även endorfin utsöndras när du rör dig.
Motion har i undersökningar visat sig ha minst lika bra effekt som antidepressiva medel, men utan biverkningar och med ett mer långsiktigt resultat.

Genom att aktivera kroppens stora muskelgrupper produceras även substanserna BNDF (Brain-derived neurotrophic factor), IGF (Insulin-like growth factor) och VEGF (Vascular endothelial growth factor) vid träning.
BNDF stimulerar nybildning av hjärnceller, du blir alltså smart av att träna!
IGF stimulerar bildandet av insulinreceptorer på cellerna, vilket förbättrar insulinkänsligheten och därmed förebygger och/eller förbättrar diabetes typ 2.
VEGF stimulerar nybildning av små blodkärl, vilket är bra både för hälsa och kondition.
Motion ger dessutom en förstärkning av de naturliga mördarcellerna i immunförsvaret. Så kallade NK-celler (natural killer cells) produceras, vilka arbetar för att ta död på cancerceller, virus och bakterier.
Summa summarum: Träning gör dig frisk och smart!

Sötsuget då? Jo socker (ja inte raffinerat socker på den tiden, utan socker i form av frukt och bär) var sällsynt under evolutionen, men ger snabb energi. Därför gav hjärnan extra mycket belöning när vi åt något sött.
Från smakreceptorerna längst fram på tungan går det signaler till centrum i hjärnan. Därifrån skickas sedan signaler till det belöningscentrum som producerar dopamin och endorfin. Denna lyckococtail ger oss en kick och ett lyckorus (därav så kallat tröstätande). Men inte nog med det. Ett förhöjt blodsocker stimulerar ju hormonet insulin, och den här processen påverkar i sin tur serotonin, det tredje må-bra-hormonet. Mat över lag ger oss ett lugn när det parasympatiska nervsystemet sätter igång matsmältningen.
Det är alltså samma lyckohormoner som utsöndras av söt och kolhydratrik mat, som av träning.
Det här betyder i praktiken att du kan bota din abstinens efter söt mat genom att träna (och genom att undvika söt mat för att inte trigga igång suget).

Så ett starkare immunförsvar, lyckligare liv, mindre risk för välfärdssjukdomar som diabetes (men även hjärtsjukdomar mm), mindre sötsug och dessutom en stark kropp som klarar mer är vad du har att vänta dig av att börja motionera!
Behöver du hjälp att komma igång och hitta enkel effektiv träning som fungerar i din vardag så är du jättevälkommen att höra av dig så ska jag hjälpa dig!