Rödljusterapi – Häftiga resultat vid bl.a. Parkinsons, Alzheimers’ och för kvinnohälsa

Visste du att ljusterapi kan påverka både hjärnan och din tarmflora? Det kan påskynda läkning av sår, lindra värk, dämpa inflammation och hjälpa kroppen att avgifta toxiner.

Det här är ett läsarinlägg, som svar på min önskan om gästinlägg, skrivet av Jonna Höglund om Rödljusterapi/s.k. Photobiomodulation/PBM.

Vad är ljusterapi?

Ljusterapi är en term som innefattar användandet av olika spektra av ljus riktade mot kroppen i medicinskt syfte. Det används också för välbefinnande och egenvård, som t.ex. i infraröd bastu.

Ljusets våglängder

Ljus definieras som ett spektrum (ett fält) av både synliga och osynliga elektromagnetiska vågrörelser. Vågrörelserna indelas efter längd, de anges också som frekvenser. Det mänskliga ögat kan uppfatta frekvenser inom ca 380 – 750 nanometers (nm) våglängd. Solens våglängder ligger mellan ca 1 nm och 1 mm. Merparten av infraröda och ultravioletta spektran är inte synliga för det mänskliga ögat.

Medicinsk användning

Inom medicinen har man sedan ca 50 år tillbaka i tiden använt olika spektran av ljus för att påskynda läkning av sår, lindra värk, dämpa inflammation och avgifta toxiner. Det används också vid operativa ingrepp för att avlägsna oönskad vävnad. Ljus inom blå och gröna spektran har använts vid vinterdepression/SAD​ och hudåkommor. Nu kommer forskning som undersöker flera nya lovande tillämpningsområden för ljus, särskilt de infraröda våglängderna, s.k.near infrared (NIR) och far infrared (FIR). Bl.a. Alzheimers, Parkinsons, stroke liksom psykiatriska/neuropsykiatriska åkommor samt skador mot huvudet undersöks.

Det visar sig att ljuset inte bara inverkar på kroppens funktioner som sådana, utan också påverkar vårt mikrobiom, dvs. floran av bakterier och svamp som lever i vår tarm, i våra slemhinnevävnader och på vår hud. Man vet nu att mikrobiomets sammansättning påverkar hjärt-kärlhälsa, autoimmunitet, ämnesomsättning/diabetes typ 2/vikt och även hjärnans funktioner. Både våra mikrober, deras genetiska uttryck OCH våra egna genuttryck påverkas alltså av ljus.

Människan har evolverat med ljus

Vi är ljusvarelser, bokstavligt talat. Inte bara i ögats celler utan på huden och även flera centimeter ​inne i ​kroppsvävnaden,​ ​finns receptorer för ljus. När de bestrålas sätter en kaskad av genetiska uttryck igång i kroppen, bl.a. tillverkning av olika hormoner och signalsubstanser som har avgörande effekt på vår hälsa.

Vår utveckling till människa har satt spår i våra gener som visar att vi är präglade att exponera vår hud för solens hela naturliga spektrum av ljus under dagtid, och att leva helt mörkt (med undantag för rött som i eld) under natten.

“Tillverkningsstigar” i kroppen ger oändligt mycket mer än ett enskilt näringsämne

När ett hormon tillverkas i kroppen, särskilt när processen drivs av ljus, sker det i många steg. För varje steg bildas olika substanser och “för-ämnen”. Vetenskapen känner inte till verkan för alla tusentals enskilda ämnen, men många ämnen i tillverkningskedjan har sina alldeles egna funktioner. Om vi t.ex. lever i mörker men tar D-vitamin oralt, kan det hända att vi missar andra steg i kedjan. Steg som kan vara grundbultar till exempel i vårt immunförsvar.

Nya upptäckter

I en​ artikel​ på läkarmottagningen S​urfers Health’s hemsida läste jag nyligen om infrarött ljus. Man upptäckte att infrarött och near infrared (NIR) ljus som riktades mot magen på försöksmöss kan inverka positivt på tarmfloran. Försöket har sedan upprepats på människor.

Från tarmen till hjärnan – och tvärtom

Med kost och med fekal transplantation (avföring med frisk tarmflora överförs) går det att förändra tarmfloran. Fekal transplantation hämmar signalämnen vid neuroinflammation och minskar symtom vid Parkinsons. Ljusterapi erbjuder ett komplement till diet, kosttillskott och övrig medicinsk behandling. Ljus och brist på ljus i naturliga spektran är kanske den felande länken vid många hälsoproblem?

Ljusterapi har visats kunna balansera serotonin och dopamin – “må-bra-hormonerna” som även påverkar svårbehandlade sjukdomar som MS, Parkinsons, ALS, ADHD och autismspektrumstörningar.

I en rad experiment på möss med Parkinsons visade forskare att nerver i hjärnan kan skyddas mot skada när rödljusterapi används ​på andra ställen än hjärnan.

Hur fungerar ljusterapi?

Våglängderna infrarött och Near Infrared (NIR) aktiverar ett enzym som verkar i våra cellers “maskinrum”, mitokondrierna. Via särskilda mottagare för ljus, s.k. fotoreceptorer, kan enzymet cytokrom c-oxidas öka produktionen av ATP, vår kropps energivaluta. Andra direkta effekter är att kväveoxid släpps ut, vilket vidgar blodkärlen så att både blod- och lymfflöde ökas. En mängd andra kaskader sker samtidigt: inflammatoriska ämnen nedregleras och sårläkande, antiinflammatoriska ämnen uppregleras.

Sekundära effekter av ljusterapin innefattar nybildning av nerver och nervsynapser samt ökning av tillväxtfaktor i hjärnan. De sekundära effekterna är mer långsiktiga och består även efter en kortvarig ljusexponering, i dagar, veckor och även månader efter terapin.

När direkt påverkan på tarmens mikrobiom ger förbättring hos personer med Parkinsons, förstår forskarna det som att ljusterapi också kan verka tvåvägs: kroppen påverkar mikrobiomet och tvärtom. Och ljus påverkar bägge vägarna. Signalämnen från en god bakterieflora vandrar genom vagusnerven mellan hjärna och tarm, i båda riktningarna. Här har forskarna myntat begreppet photobiomics​, som står för kombinationen av hur ljus påverkar signalämnen i kroppen, hur det påverkar mikrobiomet i sig och samspelet däremellan.

Resultat och några av de personliga upplevelserna

I en australisk studie utförd av Ann Liebert och​ Brian Bicknell på människor, fick försökspersoner infraröd ljusterapi mot magen 3 gånger per vecka i 12 veckor. Tester visade en ökning av välgörande bakterier efter behandlingen.

Studien upprepades på personer med Parkinsons och resultaten är lovande. De bakterier som är associerade med reumatisk artrit, Chrohn’s sjukdom och insulinresistens minskade alla. De goda bakterierna som kopplas till minskad övervikt och produktion av de välgörande kortkedjade fettsyrorna, SCFA, ökade med upp till 20 %.

Jarett, en av deltagarna, återfick sitt doftsinne. “Under tre år har jag inte kunnat känna blomdoft i min trädgård, men några veckor in i studien kom dofterna tillbaka”.

En annan deltagare upplevde samma återkomst av doftsinnet. Ron, 68 år, kunde börja sova igen. 76-åriga Sean upplevde förbättring av sin koordination och balans.

På kliniken Surfers Health används rödljusterapi vid bl.a. Parkinsons, Alzheimer, depression och kronisk smärta, och de ser goda resultat hos sina klienter. “Det finns egentligen inga biverkningar och det är en av de säkraste behandlingar som kan ges,” säger Dr. Mark Jeffrey som förestår kliniken.

Den outtröttliga källan till naturligt ljus – solen

Brist på naturligt ljus kan vara en av anledningarna till många sjukdomar och symtom. Ett sätt att få mer rött ljus i sin ljusdiet är att vara utomhus vid solnedgång och soluppgång och att då exponera så stor del av kroppen man kan för ljuset. En halvtimme före och efter solens upp- och nedgång kan vi bada i det ljus vi präglats för alltsedan vi “gick nakna med ett spjut på savannen”.

För att få övriga spektran av naturligt ljus – alltså även naturligt blått och grönt ljus, UVA och UVB – är det bra att vistas utomhus utan så mycket kläder man kan vid optimalt minst tre andra tillfällen under dagen, utan solglasögon eller solkräm. Öka långsamt tiden i solen utan att bränna dig. Det viktiga är att få hela spektret för att få rätt balans och ett bra immunförsvar. Enbart blått och grönt ljus utan att vi får det röda gör oss mer känsliga för sjukdomar. Huden och hela kroppen törstar efter det viktiga röda ljusspektrat i vår tid, där vi ofta är omgivna av konstgjort ljus överallt, 24 timmar om dygnet.

Näringsämnen och ljus

Näring som samverkar med ljus i bildningen av viktiga hormoner, som melatonin och D-vitamin, är bl.a. DHA som finns i skaldjur och fisk.

Referenser:

1 Ann Liebert, et al., 2019: Photobiomics: Can Light, Including Photobiomodulation, Alter the Microbiome?​ ​Photobiomodulation, Photomedicine, and Laser Surgery​Vol. 37, No. 11​ ​https://www.liebertpub.com/doi/10.1089/photob.2019.4628

2. Suvi Mahonen 2020: Parkinson’s disease: from the gut to the brain. Infrared light may improve the gut’s microbiome. https://surfershealth.com.au/news/2020/05/01/parkinsons-disease-infrared-light-may-improve-the-guts-microbiome/?fbclid=IwAR1 NVLdBh39Ys3w1nssEJlAFEt1DISPmEynHdeLkXvZh0ybWJGs4AEm_qRc

3. Raymond J. Lanzafame, Sarah de la Torre, and Gustavo H. Leibaschoff. The Rationale for Photobiomodulation Therapy of Vaginal Tissue for Treatment of Genitourinary Syndrome of Menopause: An Analysis of Its Mechanism of Action, and Current Clinical Outcomes. Photobiomodulation, Photomedicine, and Laser Surgery. Jul 2019.395-407.http://doi.org/10.1089/photob.2019.4618

4. John Mitrofanis. Why and how does light therapy offer neuroprotection in Parkinson’s disease? ​Neural Regen Res​. 2017 Apr; 12(4): 574–575. doi: 10.4103/1673-5374.205092

/Jonna Höglund, dipl. näringsterapeut.

Jonna bloggar om evolutionär livsstil och hälsa. Hon undervisar i näringslära på Mora Folkhögskola, kursen “Ekologisk odling och hållbar livsföring” sedan 2018.

Driver hemsidan ​Naringsmedicin.se​, facebook-sidan Näringsmedicin.se
Mer om ljusmedicin finns här. ​ Rödljushack på mobilen.
Kontakt: jonna@naringsmedicin.se