Din inre klocka i cellerna, syncas med dagsljus, temperatur och annat för att upprätthålla din dygnsrytm.
Jag har under hösten skrivit om årets nobelpris i medicin/fysiologi kopplat till vår dygnsrytm (https://4health.se/var-biologiska-klocka-dygnsrytmen-nobelpriset-i-medicin och https://4health.se/?s=nobelpris)
I alla celler i kroppen tickar en klocka i takt med dygnets 24 timmar. Årets Nobelpristagare i medicin har visat hur gener och proteiner samverkar med varandra så att varje cell blir en pulserande klocka.
I arvsmassan finns en gen som kallas för periodgenen. Den aktiverar produktionen av ett protein som kallas för ”per”. På natten produceras mycket per i cellen och på dagen lite. Mängden per i cellen anpassar sig alltså efter dygnets 24 timmar.
En annan gen, kallad timeless-genen, aktiverar produktionen av ett annat protein som kallas för “tim“.
De bägge proteinerna tim och per ansamlas i området utanför cellens kärna, i cytoplasman. Och när det finns tillräckligt mycket per och tim i cytoplasman kan de tillsammans ta sig in i cellkärnan där arvsmassan och periodgenen finns. Och där stänger proteinet per av produktionen av just per. Då minskar mängden per i cellen. Och till slut, när det knappt finns någon per kvar alls, så börjar periodgenen att producera proteinet per igen. Det här kallas för en feedback-loop.
Nu har många fler gener upptäckts som hjälper till att göra så att den här feedback-loopen får en cykel på omkring 24 timmar. De här cellklockorna finns i hjärnan, i huden, i levern och i bukspottkörteln – i nästan alla celler i kroppen.
Kroppens inre klockor behöver justeras varje dag. Vår inre klocka är nämligen ungefär en kvart längre än 24 timmar. För att kroppens inre klocka varje dag ska komma i fas med dygnets riktiga längd får kroppen hjälp av yttre faktorer, framför allt ljus och till viss del matintag.
https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/sa-har-fungerar-cellernas-klockor
Lämna ett svar