Search Results for: apoptos

Sista delen och “lösningen”! Fortsätter här sammanfattningen av den långa och bra text om cancer som baseras på cancerforskaren professor Thomas Seyfrieds föreläsning.

Lite sammanfattat och med något förenklat språk av mig, Anna Sparre alltså. Länken till hela originaltexten finns längst ner.

Del 3 – Behandla och förebygga cancer

I originaltexten fanns 4 delar, men del 3 och 4 har jag sammanfattat till en enda del kring behandling och förebyggande av cancer

Standardkostrekommendationer
Människor som har cancer får höra att de ska äta massor av cancermotverkande, antioxidantrika grönsaker, magra proteinkällor, fullkorn, nötter, frön och färgglada färska frukter. Många tror att en mager vegandiet är det mest hälsosamma kosten mot cancer. Men så fort kemoterapi börjar orsaka skrämmande snabb viktminskning är människor beredda att äta vad de kan för att klara av sitt kaloriintag och bibehålla sin styrka – allt från sötade energidrycker och smoothies till kolhydratrik snabbmat. Vissa patienter har även utfodrats med sockerbomber i form av olika näringslösningar. Ingenting är värre för dig om du har cancer!

Cancer har en kärlek till sött
Nästan alla tumörer är starkt beroende av glukos för att överleva.
Det finns ett starkt samband mellan högt blodsocker (hyperglykemi), diabetes och cancer. Det är väl dokumenterat att t.ex. tillväxten av hjärntumörer påskyndas och att prognosen är sämre hos djur och människor med högre blodsockernivåer.
Hyperglykemi är direkt kopplad till dålig prognos hos människor med malign hjärncancer och är associerad till den snabba tillväxten av de flesta maligna cancerformer.
Högt blodsocker ökar insulinnivåerna, vilket stimulerar cancercellerna att ta in och använda mer glukos – detta gör det lättare för cancerceller att själva få näring. Insulin ökar också aktiviteten på den ”jäsningsväg” som beskrivs i del 2.

Högt blodsocker ökar också nivåerna av ett annat cirkulerande hormon som kallas IGF-I (Insulin-like Growth Factor I). Cancerceller med receptorer för detta hormon på sin yta växer snabbare. IGF-I startar en kemisk väg som driver tumörcelltillväxt. Det skapar förutsättningar för cellerna att föröka sig, undvika celldöd (apoptos), och rekrytera sin egen blodförsörjning (angiogenes).
För att göra saken värre så aktiveras generna för denna tillväxt också av jäsningsprocessen.

Mer glukos = mer jäsning och mer insulin, och mer IGF-I = mer tumörtillväxt.

Kort sagt är cancer en sjukdom av tillväxt, och insulin är mor till alla tillväxthormoner

Cancerns akilleshäl
Oavsett vilken typ av cancer du har, vilken klass eller vilket stadium det kan vara, eller vilka mutationer (”genetiska markörer”) den kan ha, så är ett kännetecken för alla cancerceller just skadade mitokondrier. Enligt Dr Seyfried är cancer inte en samling orelaterade sjukdomar, som var och en måste behandlas individuellt; alla former av cancer är en och samma sjukdom – en mitokondriell sjukdom, och sjuka mitokondrier föredrar glukos och glutamin som bränsle. Det här är cancerns akilleshäl. Friska celler med friska mitokondrier är flexibla och kan anpassa sig till nästan vilken bränslekälla som helst, men inte cancerceller. Faktum är att majoriteten av celler i vår kropp fungerar bäst när de bränner fett för att få energi. Cancerceller är dåliga på att bränna fett eftersom fettförbränning kräver cellandning, vilket kräver friska mitokondrier.

Kostrestriktion
Om maten är begränsad nog för att sänka blodglukosnivån så kommer insulin- och IGF-1-nivåerna också att vara lägre, vilket tystar ner de tumördrivande gener och vägar som beskrivits ovan. Detta innebär att jäsningen minskar, det blir svårare för tumörer att rekrytera nya blodkärl, och tumörtillväxten bromsas.

Under låga blodsockerförhållanden kommer insulinets motsatta hormon, glukagon, att hoppa in. Glukagon stimulerar fettförbränningen, vilket ger ketoner och fettsyror i blodet. Ketoner och fettsyror är bara nedbrytningsprodukter av fetter. Ketonkroppar och fettsyror kan inte jäsas; därför kan cancerceller inte använda dem som bränsle (lyssna även på avsnitt 12 av podden om ketoner).

Glukosbegränsning stör cancerceller. De flesta friska celler föredrar att använda fettsyror och ketoner som energi. Och: Glukosbegränsning är bra för friska celler.
Glukagon hindrar också blodsockret från att falla för lågt genom att slå på en process i levern som kallas glukoneogenes (nybildning av glukos). Det är därför vi aldrig behöver äta några kolhydrater, för vi kan alltid göra den mängd glukos vi behöver av proteiner och fetter.

Hjärnan kan inte bränna fettsyror, men den kan bränna ketoner. Och under låga glukosförhållanden skiftar hjärnan gradvis från att bränna främst glukos till att bränna mestadels ketoner. Hjärnan kan fortfarande kräva en liten andel glukos för att fungera på bästa sätt, men det finns alltid tillräckligt med glukos i blodet på grund av glukagon.

Cancerceller och friska celler har båda en molekyl på sina ytor som kallas GLUT-1. Denna glukostransportör ser till att få glukos ur blodet och in i cellerna. Intressant nog, så kommer friska celler under låga glukosförhållanden att skapa fler av dessa transportörer och visa dem på deras ytor för att optimera deras förmåga att få tag i glukos. Ännu mer fascinerande är att cancerceller, som är skadade och som därför är mindre flexibla och anpassningsbara, inte kan göra det här. Faktum är att när glukosnivåerna är låga, så är cancerceller ännu svagare än vanligt; det är inte bara så att de inte kan höja sina GLUT-1-nivåer, deras GLUT-1-nivåer sjunker faktiskt! Detta är ytterligare ett sätt på vilket glukosbegränsning försvagar cancercellerna. Även om det alltid finns en viss glukosmängd i blodet på grund av glukoneogenes, så har cancerceller svårare att få tillgång till det än friska celler, därför att de är skadade.

Sambandet oxidation/inflammation
När ketoner bränns som energi istället för glukos, genereras färre reaktiva syreföreningar (ROS). Dessa fria radikaler orsakar oxidativ skada – en typ av skada som har förknippats med många kroniska sjukdomar. Detta att ändra kroppen från att vara en kolhydratbrännande maskin till att bli en fettförbrännande (lyssna även på avsnitt 34 av podden om fettdrift och sockerdrift), innebär minskad oxidativ skada och minskar därmed risken för kroniska sjukdomar.

En anledning till att ”ketogen kost” övervägs för behandling av många neurologiska sjukdomar är att övergången från glukosbränning till ketonförbränning är starkt antiinflammatorisk. I själva verket, säger Dr Seyfried, är det inflammation som skadar mitokondrier och andning i första hand, och att därmed inflammation kan vara den verkliga orsaken till cancer.

Hur man kan svälta cancerceller
Matbegränsning reducerar förekomsten av både ärftliga och förvärvade cancerformer i laboratoriedjur. De flesta cancerceller växer bäst när de har tillgång till en kombination av glukos och aminosyran glutamin. Det finns dock vissa typer av cancerceller som klarar sig fint utan glukos som näringskälla, eftersom de är särskilt bra på att bränna glutamin. Dr Seyfried hävdar att detta är anledningen till att BÅDE glukos (från kostens kolhydrater) och glutamin (från protein) måste begränsas för att på bästa sätt motverka cancerceller.
Dr Seyfried rekommenderar en ketogen kost bestående av 80% fett, och resten (20%) protein + kolhydrater. Denna kost tvingar dina celler att bränna fett för att få energi. Den innehåller tillräckligt med protein för att dina celler ska fungera, men inte mer. Överskott av protein innebär överskott av aminosyror – och glutamin är en aminosyra. Totalmängden kalorier ska också vara låg. Enligt Dr Seyfried beror blodsockernivåerna mycket på kaloriintag.

Dr Seyfried rekommenderar att blodsockernivån ligger i intervallet 5,5-6,5 mmol/L, och att ketoner får stiga till åtminstone 4,0 mmol/L. När man äter en “vanlig kost”, så tenderar ofta blodsockernivåerna att hamna kring 8 eller 9, och ketoner är vanligtvis 0,3 mmol/L eller lägre.

Det snabbaste sättet att komma till de önskade värdena är genom att fasta i 3-5 dagar. Alternativet till den här fasteintroduktionen är att begränsa kolhydrater till mindre än 12 gram per dag och begränsa protein till max 0,8 till 1,2 gram per kg kroppsvikt per dag (minst 0,4 till 0,6 gram per kilo kroppsvikt).

Dr Seyfried rekommenderar också att du kompletterar din kost med multivitamin, kalcium, omega-3 och D-vitamin.

Om din cancer skulle behöva kirurgisk operation, rekommenderar han att vänta tills du har varit på ketogen kost i minst ett par veckor innan du genomgår operationen, om du har råd att vänta. Detta beror på att kosten kan minska blodkärlens massa, inflammation och tumörstorlek, vilket gör det lättare för kirurgen att avlägsna tumören på ett renare sätt.

Dr Seyfried påpekar att kraftig motion kan höja blodsockernivån och därför råder han patienter att ”gå, inte springa.”. Ansträngande muskelaktivitet släpper mjölksyra i blodet, vilket kan omvandlas till glukos i levern och släppas ut i blodomloppet.

Cancer-behandlingar: Standard-behandlingar kontra kostbehandlingar
Konventionella behandlingar kan hjälpa till på kort sikt, men kan orsaka problem på längre sikt.

• Cytostatika är giftigt för friska celler och kan skapa resistens bland cancerceller, vilket ökar risken för mer aggressiva cancerformer vid återfall.
• Strålning startar aktiviteten i kedjan för tumörtillväxt (PI3K / Akt / HIF), som främjar inte bara tumörtillväxt, utan även nya blodkärl (angiogenes) och läkemedelsresistens.
• Strålning ökar fusionsaktivitet mellan celler, vilket medför att normala och friska celler kan slås samman till hybridceller och bli mer aggressiva.
• Strålning skadar mitokondrier direkt, vilket ökar risken för cancer i framtiden.
• Både strålning och immunosuppressionterapi (läkemedel som hämmar immunsystemet) kan öka förekomsten av metastaserande cancer (cancer som sprider sig).
• Steroider såsom Dexametason (Decadron), som ofta används för att minska inflammation, höjer blodsockernivån, ger näring åt tumörceller och ökar deras överlevnad.
• Kostrestriktioner utlöser däremot cancercellsdöd via apoptos (programmerat cellsjälvmord), vilket är en naturlig, ickeinflammatorisk process som sker inuti cellen och inte ger några ytterligare skador.
• Konventionella behandlingar dödar cancerceller via nekros, en inflammatorisk process som sker från utsidan och är lokalt destruktiv.
• Tumörceller som matas med glukos/glutamin är resistenta mot apoptos, men under ketogena förhållanden blir de blir bättre på att genomgå apoptos igen.
• DER och kemoterapi kan båda orsaka viktminskning. Emellertid är viktförlust associerad med DER hälsosam och försvagar inte människor, medan viktförlust förorsakad av kemoterapi är ohälsosam och försvagande.

Dr Seyfried undrar om en del av fördelarna vissa människor får av kemoterapi kan bero på den faktiska kaloriminskning som uppstår på grund av aptitlöshet. Han konstaterar att läkemedelsstudier vanligtvis inte tar denna möjlighet i beaktande.

Kompletterande cancerbekämpande strategier
Dr Seyfried anser inte att enbart kostrestriktioner är tillräckliga för att bekämpa de flesta cancerformer, så han föreslår ytterligare några strategier som kan användas i kombination med koståtgärder för att optimera resultaten:

”Antiglykolytiska” läkemedel, som minskar aktiviteten hos glykolysen (jäsningen), som är den primära vägen att få energi för de flesta cancerceller.
”… Anti glykolytiska läkemedel tillsammans med energibegränsande dieter kan fungera som en kraftfull dubbel ”metabolisk knock” för att snabbt döda glykolysberoende tumörceller.”

”CR-härmande” läkemedel som efterliknar effekterna av kalorirestriktion genom att sänka glukosnivån. Dessa läkemedel bör inte användas utan diet, eftersom de sänker glukoshalten utan att höja halten av ketoner. Utan ketoner kan friska celler dö av energibrist; de har då varken glukos eller ketoner som bränsle.

Högtrycks syrebehandling (högt tryck, 100% syre). Överskott av syre minskar aktiviteten av ett enzym som kallas hexokinas II, som fångar upp glukos efter att detta kommit in i cellen så att det kan brännas för att bli energi.

Men standardbehandling fungerar ibland, och kost fungerar inte alltid …
Vi vet alla människor som har genomgått framgångsrika standardbehandlingar och som inte har haft ett återfall av cancer.  Om du har turen att ha en enkel form av cancer i en kroppsdel ​​som kan tas bort helt, och du tar hand om den innan den sprider sig, är din prognos förmodligen ganska bra. Cellgifter och strålning kan döda många cancerceller eftersom dessa är mer sårbara för sådana medel än friska celler, och om du har ett tillräckligt bra immunförsvar, så kan din egen kropp sedan ta hand om resten. Vissa människor får därefter aldrig cancer igen.

Fallstudier av kostbehandlingar
Linda Nebeling, PhD, MPH, RD gjorde den första studien av en ketogen kost vid mänsklig hjärnsjukdom. Det var en  studie av 2 unga flickor med långt framskridna, inoperabla hjärntumörer, som inte hade svarat på traditionella behandlingar. En 3-årig flicka med stadium IV astrocytom och en 8-årig flicka med grad III astrocytom behandlades med en ketogen diet. Båda barnen reagerade positivt, och upplevde en långsiktig tumörbehandling utan ytterligare cellgifter eller strålning. PET-skanning visade en minskning med 22% av glukosupptaget i tumören hos båda flickorna.

Giulio Zuccoli MD och Thomas Seyfried PhD publicerade en fallrapport av en medelålders kvinna med glioblastom (en form av hjärncancer) som behandlades med en ketogen diet på 600-kalorier/dag. Vid diagnosen hade man givit henne steroider (för att kontrollera inflammation) och kramplösande medicin (för att kontrollera kramper). Hon opererades, fastade kort tid, och sedan började hon med dieten. Efter 14 dagar på denna diet, stoppades behandlingen med steroider, och kemoterapi och strålbehandling inleddes. Efter två månader avbröts behandlingen med cellgifter och strålning. En vecka senare gjordes en PET-undersökning och MRI (Magnetisk resonanstomografi), och ingen tumörvävnad eller svullnad upptäcktes. Patienten slutade sedan med dieten, och 10 veckor senare, visade MRI tecken på att tumören hade kommit tillbaka. Denna fallrapport visar att a) den ketogena dieten tolererades väl; b) dieten kan vara en användbar tilläggsbehandling, eftersom de flesta tumörer av denna typ inte svarar lika bra som hennes gjorde på enbart standardbehandling, och c) inflammationen var välkontrollerad utan det vanliga behovet av steroider, vilket bekräftar de antiinflammatoriska egenskaperna hos kosten.

Eugene Fine, MD, har publicerat en 28-dagars pilotstudie  av en VLCD (very low carbohydrate diet; mycket kolhydratfattig diet) med 10 män och kvinnor i åldern 53-73 år med obotlig, avancerad cancer av varierande typer (3 kolon, 2 bröst, 2 lunga, 1 äggstock, 1 matstrupe, 1 äggledare). Kolhydratintaget var ca 9%, men mängden protein och fett var inte begränsad. Intressant nog var de med höga ketonnivåer (och låga insulinnivåer) de enda där tumörerna antingen slutat växa eller blev mindre, vilket framgår av PET-skanning.

Beth Zupec-Kania vid Charlie Foundation (en organisation för att öka medvetenheten om och ge stöd för användning av ketogen kost hos barn med epilepsi). Tio gliompatienter (hjärncancer) kontaktade henne för att få hjälp med att använda ketogen kost vid behandling av sin cancer. Fyra av dem tog till slut ställning för en strängt övervakad ketogen diet. Och 3 av 4 patienter fick stabil eller förtvinad (reducerad) tumörstorlek, dokumenterat av MRI. Två hade varit på diet i flera år och var fortfarande vid liv trots att de till en början fått bara några månader kvar att leva. En patient dog; han hade haft framskridet stadium av metastaserande cancer innan han började med ketogen diet. Han var aktiv och alert till de sista två månaderna av sitt liv, och överlevt sin prognos med ett år.

Hur förebygger man bäst cancer i första hand?
Eftersom 90 % av alla dödsfall i cancer beror på metastatisk cancer (cancer som har spridit sig till fler än ett organ) – och denna uppskattning inte har förändrats på 50 år – så spelar tidig upptäckt och förhindrande av spridning en viktig roll för prognosen. Men den goda nyheten är att de flesta cancerformer kan förebyggas.
Ca 5 % av cancerfallen orsakas av mutationer som ärvs vid födseln. Omkring 15% av alla cancerfall orsakas av virus. Resten – hela 80 % – har samband med följande riskfaktorer:

• Rökning
• Alkohol
• Fetma
• Ålder
• Strålningsexponering
• Karcinogen kemisk exponering

Det innebär att de allra flesta cancerfall kan förebyggas med hjälp av livsstilsförändringar. Dr Seyfried skriver att det bästa sättet att förebygga cancer (och de flesta kroniska sjukdomar för den delen), är att undvika exponering för saker som orsakar vävnadsinflammation. Och alla riskfaktorer ovan är direkt förknippade med inflammation. Två av ovanstående riskfaktorer har samband med kosten – alkohol och fetma – så låt oss ringa in dem. Men vilken är kopplingen mellan fetma och inflammation?

Vägen till inflammation är kantad av raffinerade kolhydrater. Raffinerade kolhydrater (som socker och mjöl) leder till högt blodsocker och höga insulinnivåer, vilket i sin tur ökar produktion av skadliga fria radikaler inom mitokondrierna, och även ökar produktionen av en molekyl som kallas NF-kappa-B, vilken aktiverar gener som främjar inflammation. Det är därför meningsfullt, oavsett om du är överviktig eller inte, att minimera exponeringen för raffinerade kolhydrater.

Fetma är en stor riskfaktor för cancer, och det finns ingen tvekan om att kosten är det mest kraftfulla verktyg som finns för att hantera vikten.  Raffinerade kolhydrater (som socker och mjöl) håller blodsockret och insulinnivåerna höga, främjar inflammation och oxidation i hela kroppen, för att inte tala om att de ger överätande på grund av förlust av kontroll över aptiten, vilket fortsätter den onda cirkeln.

Ändå känner vi alla till människor med cancer som inte är överviktiga och som verkar ta väl hand om sig själva. Vi känner också idrottare som inte dricker, inte röker, och är i utmärkt fysisk kondition, som ändå har drabbats av cancer. Kan det verkligen vara så att raffinerade kolhydrater är den dolda riskfaktorn hos sådana personer?

Förutom att undvika inflammation, rekommenderar Dr Seyfried en 7-dagars fasta på enbart vatten en gång om året. Hans resonemang är att en total fasta tvingar kroppen att göra sig av med skadade och försvagade celler – som kan vara förstadium till cancer.

Kosten gör en enorm skillnad, men vi vet ännu inte vad den absolut bästa dieten för cancerbehandling är. Dock råder det ingen tvekan om att kolhydrater är dåligt för den som har cancer, men i vilken grad kalorier, protein och fett behöver begränsas verkar mer oklart på denna punkt. Vi behöver fler studier, och de måste vara mer genomtänkta. Det verkar som om ketogen kost har en enorm potential.

Det är vettigt för den som vill minska risken för cancer att minimera raffinerade kolhydrater, minimera mejeriprodukter (särskilt de med hög vasslehalt), behålla vår vikt på en hälsosam nivå och välja obehandlade livsmedel framför processade.
Och om du redan har cancer eller har haft, så ta inte ens i en kolhydrat med tång. Mejerivaror, som är ett tillväxtmedel (för kalvar), bör också avföras från menyn.

Hela texten hittar du här: http://annikadahlqvist.com/2015/07/25/cancer-som-en-amnesomattningssjukdom/

Vill du lära dig mer om cancer så lyssna på podden avsnitt 40 om cancer som du hittar i din podcast-app eller iTunes.

Fortsätter här sammanfattningen av den långa och bra text om cancer som baseras på cancerforskaren professor Thomas Seyfrieds föreläsning. Jag gör sammanfattningen som 3 delar nu tre dagar i rad. Detta är del 2!

Lite sammanfattat och med något förenklat språk av mig, Anna Sparre alltså. Länken till hela originaltexten finns längst ner.

Del 2 – Vad orsakar cancer?

Andra delen handlar om mitokondriernas viktiga roll i våra friska celler och hur mitokondrier som blir skadade kan leda till cancer. Jag har också lagt in texten om cancer som sprider sig (metastaser) i denna del, även om den i originaltexten låg senare.

Mitokondrierna förvandlar maten vi äter till energi. De finns i nästan alla våra celler. Inuti mitokondrierna finns komplicerat vikta membran fulla med enzymer, fetter och proteiner som används för att driva kemiska reaktioner. Dessa kemiska reaktioner är de som förvandlar maten vi äter till energi som cellerna kan använda. Mitokondrierna finns i det yttre området av cellen (som kallas cytoplasman). Cellens kromosomer (DNA) lever inuti cellkärnan. [Mitokondrierna har sitt eget DNA, men det är en annan historia].

Mitokondrier bryter öppna kemiska bindningar i matmolekyler för att komma åt energin inuti dem. Kemiska bindningar består av positiva laddningar som kallas protoner och negativa laddningar som kallas elektroner, vilka håller ihop varandra väldigt hårt. Mitokondrierna bänder isär elektronerna från protonerna, och leder sedan elektronerna genom en ”elektrontransportkedja” och skapar elektrisk energi. Den energin används för att skapa ATP-molekyler, vilka var och en innehåller en mycket energirik fosfatbindning. ATP (adenosintrifosfat) är som ett kemiskt batteri i miniatyr. Våra celler kan sen bryta isär ATP fosfatbindningar när de behöver energi för att göra något. Syre väntar vid slutet av ATP:s monteringslinje för att fånga upp de övertaliga elektronerna, binder dem till sig och bildar vatten som en oskadlig biprodukt. Eftersom denna process kräver syre och resulterar i en energirik fosfatbindning, benämns den ”oxidativ fosforylering”, också kallad cellandning.

Energifrågor
I den första delen (igår) nämndes skillnader mellan normala celler och cancerceller. Men ytterligare en skillnad, och den viktigaste grundläggande skillnaden mellan normala celler och cancerceller, är hur de skapar energi.

Normala celler använder en sofistikerad process av andning för att effektivt förvandla någon form av näringsämnen (fett, kolhydrater eller protein) till stora mängder energi. Denna process kräver syre och bryter ner maten helt, med ofarligt koldioxid och vatten som biprodukter.

Cancerceller använder istället en primitiv och ineffektiv process som kallas fermentering (jäsning) för att förvandla antingen glukos (huvudsakligen från kolhydrater) eller aminosyran glutamin (från protein) till små mängder energi. Fett kan däremot inte jäsas.

Den här processen hos cancercellerna kräver inte syre, och bryter endast delvis ner matmolekyler till mjölksyra och ammoniak, vilka är giftiga avfallsprodukter.
Normala celler kan ibland ta till jäsning, om de tillfälligt upplever en syrebrist, men ingen vettig cell skulle någonsin välja att använda jäsning om det finns tillräckligt med syre. Processen ger inte alls lika mycket energi och den skapar giftiga biprodukter.

Cancerceller använder jäsning även när det finns gott om syre. Detta kallas ”Warburgeffekten”, cancercellernas ”metaboliska signatur”. Om du upptäcker en cell som förvandlar glukos till mjölksyra, trots att det finns syre, så har du hittat en cancercell.

Anledningen är att cancerceller inte kan lita på sitt andningssystem för energiproduktion, eftersom deras mitokondrier är skadade. Andningen kan inte fungera väl, om inte alla de fina inre strukturerna inuti mitokondrierna är intakta. Även jäsningen sker inne i mitokondrierna, men den stora skillnaden är att jäsningen är mycket enkel och inte kräver det komplexa inre maskineriet i mitokondrierna.

Vad kan skada våra mitokondrier?

• Strålning
• Cancerframkallande kemikalier
• Virus
• Kronisk inflammation

Ett sätt på vilket ovan kan orsaka problem för mitokondrierna, är genom att generera reaktiva syreradikaler (ROS), vilka skadar cellandningen.  ROS orsakar slumpmässig skada.

A. Några av de gener som har starkast koppling till cancer (”onkogener”) är de som kodar för just mitokondriella proteiner. Mutationer i dessa gener påträffas ibland i cancerceller:

• BRCA-1 (bröstcancer-genen)
• APC (tjocktarmscancer-genen)
• RB (retinoblastom-genen)
• XP (xeroderma pigmentosum-genen)

B. En del av de virus som har starkast koppling till cancer är kända för att skada just  cellandningen:

• Kaposis sarkomvirus
• Humant papillomvirus (livmoderhalscancer)
• HIV
• Cytomegalovirus

Cancermitokondrier
På vilket sätt är cancercellernas mitokondrier skadade? Jämfört med friska celler har cancerceller:

• Färre mitokondrier per cell
• Deformerade mitokondrier med onaturligt släta inre ytor
• Minskad aktivitet av kritiska andningsenzymer såsom cytokromoxidas
• Mindre mängder (och deformerat) cardiolipin – (ett nödvändigt mitokondriellt fett)
• Mindre DNA i sina mitokondrier
• Läckande, okoordinerade elektrontransportkedjor som gör att dyrbar energi slösas bort i form av värme i stället för att förvandlas till ATP
• Maligna (elakartade) cancerceller har visat sig ha väsentligt lägre andningsfrekvens jämfört med normala celler.

Hur växlar skadade mitokondrier från andning till jäsning?
Mitokondrierna har utvecklat en process som hjälper dem att hantera tillfällig stress eller skador. Det kallas “tillbakariktat svar”.

DNA inuti kärnan uppfattar under normala omständigheter signaler och skickar order ut till mitokondrierna i cytoplasman. Men om en mitokondrie är skadad, och andningen är i fara, så skickar mitokondrien ett nödmeddelande till kärnan, som säger ”Vi har inte tillräckligt med energi, vi måste börja med jäsning!”

Det tillbakariktade svaret utlöser följande händelser:
A. En mängd olika gener aktiveras – gener som styr de proteiner som krävs för att köra jäsning istället för andning. [Exemplen inkluderar Myc, Ras, HIF-1alpha, Akt, och m-Tor.] Samma gener råkar också vara kända i cancerforskningens värld som ”onkogener” (gener som är associerade med ökad cancerrisk). Den troliga orsaken till att gener som behövs för att köra jäsning också är samma gener som är associerade med cancer, är att jäsning (och/eller brist på andning) ökar risken för cancer.

B. Medan dessa jäsningsgener/onkogener har växlat upp, har deras andningsmotsvarigheter växlat ner. Andningsgener är gener som p53, APE-1 och SMC4. Dessa gener styr DNA-reparationsproteiner och är associerade med andning. Samma gener råkar också vara kända i cancervärlden som ”tumörnedtryckningsgener” (gener som förhindrar cancer). Minskning av aktiviteten hos DNA-reparationsproteiner är inte något du vill ha på lång sikt.

Mitokondriella felfunktioner
Att vara i  jäsningsläge, medan andningen haltar efter, har följande effekter:

• Reaktiva syreradikaler (ROS) genereras, vilket orsakar slumpmässig skada.
• Komplexen Järn-svavel är skadade. Dessa behövs i elektrontransportkedjan.
• P-glykoprotein är aktiverat, och pumpar toxiska ämnen ut ur cellerna. Detta kan göra tumörceller resistenta mot de flesta kemoterapier.
• Förmågan hos mitokondrierna att initiera programmerat cellsjälvmord (apoptos) avtar eller försvinner. När något allvarligt går fel i en cell, är det mitokondriens uppgift att se till att cellen dör. Detta är anledningen till att cancerceller med en massa mutationer överlever; skadade mitokondrier och jäsning tillåter “dåliga” celler att leva vidare.
• Kalcium läcker ut från mitokondrierna och in i cytoplasman. Korrekt flöde av kalcium är kritiskt för normal celldelning, eftersom den mitotiska spolen – den struktur som hjälper kromosomer att separera korrekt – är kalciumberoende. Felaktiga spolar ökar risken för skeva celldelningar.

Det vetenskapliga beviset för sambandet mellan mitokondriell skada och cancer
Transplantation av (muterat) DNA från cancerceller till friska celler orsakar alltså bara cancer hos 2 av 24 fall. Men vi jämför detta med mitokondrietransplantationer:

• Om man smälter samman tumörcytoplasma (mitokondrier från cancer) med normala celler (med friskt DNA i sina kärnor) och sedan injicerar dessa i djur så produceras tumörer i 97% av djuren.
• Om man transplantaterar normal cytoplasma (friska mitokondrier) till tumörceller (med muterat DNA i sina kärnor) minskar cancerutvecklingen.
• Om man sammansmälter normal cytoplasma (friska mitokondrier) med tumörkärnor (med muterat DNA inuti) minskar tumörbildningens hastighet och omfattning.
• Om du förbehandlar normal cytoplasma (friska mitokondrier) med strålning, förlorar den sin förmåga att rädda tumörceller från cancerutveckling eftersom strålning skadar mitokondrierna.
• Om man överför friska mitokondrier till celler med skadade mitokondrier minskar cancerutvecklingen.

Statusen på DNA är alltså inte det viktiga. Men skadade mitokondrier kan förvandla friska celler till cancerceller, och friska mitokondrier kan vända cancerutvecklingen i tumörceller. Detta är tecken på att cancer inte är en genetisk sjukdom. Cancer är en mitokondriell sjukdom.

Hur förorsakar skadade mitokondrier cancer?
För miljarder år sedan innehöll jordens atmosfär väldigt lite syre, så levande varelser använde jäsningen för att generera energi.

Våra celler har nu mitokondrier som kan utföra cellandning istället för jäsning. Många celler dör om deras mitokondrier blir skadade, men om skadan inte är för plötslig eller alltför svår, kommer vissa celler att kunna anpassa sig och överleva genom att byta tillbaka till jäsning för att framställa energi.

Om du inte ständigt tillför energi till en levande varelse för att den skall bibehålla sin form och funktion, så kommer den gradvis efter hand att ge vika. För celler innebär det tillbakagång – DNA blir instabilt; cellerna förlorar sina unika former, blir desorganiserade och börjar reproducera sig okontrollerat. Cancer alltså!

Summerat om mitokondrier och cancer
Ett stort antal miljörisker kan skada mitokondrier – det är de typiska saker som vi tror skadar vårt DNA . Men skadat DNA är inte den främsta orsaken till cancer. Det är våra mitokondrier vi behöver oroa oss över. Mitokondrierna tar hand om våra celler och vårt DNA. Studier visar att mitokondriell skada inträffar först, och sedan följer genetisk instabilitet. Celler med skadade mitokondrier löper, om de överlever, stor risk att bli cancerceller.

Metastatisk cancer är annorlunda
90% av alla dödsfall i cancer beror på metastatisk sjukdom (cancer som spridit sig till fler än ett organ). De är de riktiga bovarna. När cancern en gång är på väg, så är det mycket svårt att stoppa den, det är därför förebyggande är så viktigt.

Ett av de mest fascinerande ämnena i Dr. Seyfried bok är hans teori om hur och varför vissa cancerceller färdas genom kroppen till avlägsna organ. Han gör ett övertygande argument av hur en viss typ av immunceller som kallas makrofager hjälper cancern att spridas.

Den normala rollen makrofager spelar i vårt immunsystem är en mycket komplicerad och speciellt sådan. De är fantastiska celler, med möjlighet att ändra karaktär, form och beteende vid behov – beroende på de lokala förhållandena. Varje makrofag börjar sitt liv som monocyt, en rund cell som kan kryssa omkring i blodomloppet. När problem lurar någonstans i kroppen – om det finns skador, inflammation eller infektion – lyssnar monocyterna till samtalen från skadade vävnader och beger sig till det oroliga området. När de är tillräckligt nära pressar de sig själva ut ur blodkärlet och in i den lokala vävnaden där de magiskt förvandlas till makrofager – så att de kan börja jobba.

Makrofager bedömer situationen och släpperifrån sig särskilda kemiska signaler för att rekrytera andra sorters immunceller till platsen. Men det coolaste med makrofager är att de kan svälja saker hela. Makrofager slukar våra egna skadade eller döda celler, och de slukar bakterier som kan skada oss. Dessa celler är alltså våra bästa vänner, när det gäller infektion eller sårläkning. Men om de blir cancerösa kan de bli våra värsta fiender eftersom de är mycket aktiva, kan smälta samman med andra celler – och de är rörliga!

Vi föreställer oss att du fått makrofager som löper amok. Metastatiska tumörceller av många typer har observerats ha fagocytiskt beteende (dvs. de äter andra celler – precis som makrofager gör). Makrofager finns ofta bland tumörceller, varvid de bidrar till kronisk inflammation i området genom att utlösa lokala immunreaktioner. Dessa makrofager kallas TAM:s, eller tumörassocierade makrofager. Tumörer innehållande TAM har en sämre prognos.
Makrofager har en tendens att vistas oftare i sina favoritorgan – de dras särskilt till lungor, lever och ben. Dessa organ råkar också vara favoritplatser för cancer att sprida sig till. Vissa cancerformer sprider sig också gärna till skadade eller inflammerade delar av kroppen, precis som en makrofag skulle göra. Växter och vissa lägre djur, som inte har makrofager kan också få cancer, men deras cancer metastaserar aldrig.

Imorgon kommer del 3 om hur du botar och förebygger cancer!

Hela texten hittar du här: http://annikadahlqvist.com/2015/07/25/cancer-som-en-amnesomattningssjukdom/

Vill du lära dig mer om cancer så lyssna på podden avsnitt 40 om cancer som du hittar i din podcast-app eller iTunes.