När jag frågade om vad ni helst ville läsa om fick jag respons bl.a. kring det här med hur 
kroppen fungerar och vad som händer i kroppen. Här kommer därför ett sånt inlägg. (Kommentera gärna med dina önskemål här https://4health.se/vad-vill-du-helst-lasa-om )
Jag och andra pratar ibland lite slarvigt om hormoner och signalsubstanser som om det vore samma sak. Det är det inte, men vissa signalsubstanser är även hormoner, vilket gör det hela än mer komplicerat 🙂
Den gemensamma faktorn är att de båda är kemiska ämnen som fungerar som budbärare i kroppen.
Ett hormon är en budbärare som utsöndras av ett organ eller en körtel (t.ex. njurarna eller sköldkörteln) ut till blodet. Hormonet är information från körteln till specifika målceller om att de ska utföra något. Dvs hormonet stimulerar cellerna på ett visst sätt. Exempel insulin som ju är ett ganska välkänt hormon i kostdebatten. När blodsockret höjs är det en signal till bukspottskörtelns Langerhanska öar (pancreatic islets) att de ska utsöndra insulin. Insulinet utsöndras i blodet och stimulerar bl.a. celler i lever och muskler att lagra in blodsocker som glykogen och fettceller att lagra in fett.
Andra hormoner som ni säkert hört om är adrenalin, kortisol och sköldkörtelhormon (men det finns jääättemånga fler, och upptäcks ständigt nya).
Signalsubstanser (engelskans neurotransmitter) är däremot mycket mer kortvariga budbärare som verkar mellan nervceller. Elektriska signaler går i kroppen via våra nerver, antingen pga medvetna handlingar eller omedvetna. Tex nu när jag knappar på datorn så går det signaler från hjärnans nervceller ner till mina fingrar om att de ska röra på sig. I själva nerven så är det en elektrisk signal, men mellan de olika nerverna (det är flera nerver involverade i att överföra signalen från hjärnan till mina fingrar) så finns det mellanrum där signalen överförs med kemiska budbärare, dvs signalsubstanser. I mina fingrars muskler heter signalsubstansen acetylkolin.
Hjärnan är en stor samling nervceller så därför är det fullt med signalsubstanser i omlopp där uppe. Man pratar ofta om signalsubstanser i just hjärnan.
Andra välkända signalsubstanser är t.ex. noradrenalin (även kallat norepinephrine), dopamin, histamin och serotonin. Bland de här signalsubstanserna är flera stycken även hormoner. Dopamin till exempel har väldigt många olika funktioner, både som signalsubstans och hormon. Bland annat är det inblandat i belöningssystemet (och man har kommit underfund med att det är en av de viktigaste faktorerna när vi utvecklar ett beroende; drog- eller sockerberoende), men det är också ett hormon som utsöndras av hypotalamus i hjärnan för att minska produktionen av hormonet prolaktin när det behövs (prolaktin stimulerar bl.a. kvinnors produktion av bröstmjölk)
Kroppen är en komplicerad mekanism, eller hur?! 🙂
Enda mer komplisert blir det når man i tillegg ser på eikosanoidene – de likner på hormoner, men er til forskjell fra disse ikke utsondret av spesialiserte organer/kjertler, de kan isteden produseres av de fleste cellene i kroppen. En annen forskjell er at de virker lokalt, mens vanlige hormoner kan virke over lange avstander gjennom blodbanene. Det kan godt tenkes at eikosanoidene er “urhormonene”, forløperne for de vanlige hormonene.
http://en.wikipedia.org/wiki/Eicosanoid
Precis! Och eikosanoiderna är de viktiga ämnen som reglerar immunförsvaret och är anledningen till att det är så viktigt att ha en bra balans mellan omega3 och omega6 (eftersom eikosanoiderna bildas från dessa fettsyror)