fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

miljö

Användning av rengöringsmedel kan långsiktigt påverka lungfunktionen lika mycket som rökning

av Leave a Comment

Regelbunden användning av rengöringsmedel kan långsiktigt påverka lungfunktionen lika mycket som rökning, visar en studie vid universitetet i norska Bergen.
Studien visar att kvinnor som regelbundet städar hemma eller som arbetar med att städa, långsiktigt riskerar nedsatt lungfunktion.

Forskarna har följt 6.235 män och kvinnor i 20 år, från att de var 34 år gamla. Rengöringsmedlen visade sig ha stor negativ effekt på kvinnor. Tappet i lungfunktion kan jämföras med det man får av kraftig rökning. Man har i studien rensat för det som man vet påverkar lungfunktion: bland annat rökning, socioekonomisk status och vikt.

Studien visade inga märkbara effekter på män som regelbundet städade hemma eller arbetade med att städa. Forskarna säger att det inte betyder att det inte kan finnas en påverkan för män, men tidigare studier tyder också på att kvinnors lungor är mer sårbara för kemikalier.

Att det kan vara skadligt att andas in små partiklar från rengöringsmedel är egentligen inte så förvånande, men forskarna blev överraskade av att effekten var så tydlig. Studien kan inte ge svar på vilka specifika ämnen som skadar lungorna, men en bra regel är att använda så lite kemikalier som möjligt. Man ska inte vara rädd för att städa hemma men man kan tänka över vad man använder. Vatten och en mikrofibertrasa är ofta bra nog.

Lyssna på avsnitt 169 av podcasten för många naturliga och giftfria alternativ!

http://www.thoracic.org/about/newsroom/press-releases/resources/women-cleaners-lung-function.pdf

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/studie-rengoringsmedel-kan-skada-kvinnors-lungor

Studie: Gifter i leksaker

av Leave a Comment

Jag som ofta säger att om man ska ha saker i plast så ska man ha saker som är minst lika hårda som lego, eftersom det då i regel innehåller lite minste gifter (mjukgörare). Men en ny studie visar att äldre leksaker, även de hårdare plasterna, ofta innehåller giftiga kemikalier och annat som idag inte är inom godkända nivåer. Plastdockor och dinosaurier ingick bland värstingarna.

I en brittisk studie analyserade man 200 olika leksaker som fanns i helt vanliga hem och förskolor. Alla leksaker var gjorda av omålad plast.

Plastfigurer, byggleksaker som lego och pussel, och smycken hade mest toxiner i sig enligt brittiska Metro.

Barn är särskilt utsatta eftersom det blir mycket gifter i förhållande till deras kroppsvikt. Dessutom är inte deras organ färdigutvecklade och de stoppar en hel del i munnen.

Bland ämnena som hittades i leksakerna fanns kadmium

 

Glöm inte att du får massor med tips på temat giftbanta (inkl leksaker) i avsnitt 169 av podcasten: https://4health.se/169-sara-johansson-giftbanta-ditt-hem

http://metro.co.uk/2018/01/27/second-hand-toys-could-contain-toxic-chemicals-7265917/

Mikroplaster i hygienprodukter förbjuds

av 1 Comment

Yay!! Ett efterlängtat förbud mot mikroplaster! (läs mer https://4health.se/?s=mikroplast eller lyssna på avsnitt 170)

Ett förbud mot mikroplaster i vissa kosmetiska produkter som duschkräm, tandkräm och schampo är på gång. Från den 1 juli i år förbjuds de små plastbitarna – som tillsätts för att ge en kosmetisk slipande effekt.
Kornen ställer nämligen till det i vår havsmiljö (och vår hälsa). Upp till 40 ton mikroplaster hamnar årligen i Östersjön, då mikroplasten slinker igenom våra reningsverk.

Det är vansinne att tillsätta plast i produkter oavsett vilken produkt det är. Det är inte acceptabelt och vi måste arbeta bort det.

Kosmetiska produkter som inte sköljs av direkt efter användning kommer inte att omfattas av förbudet.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/forbud-mot-mikroplaster-i-hygien–och_H5023895

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/mikroplaster-i-kram-och-schampo-forbjuds

Bebisar och små barn får i sig mer kemikaliedamm

av Leave a Comment

Forskare har utvecklat en bebisrobot som visar hur mycket partiklar bebisar andas in när de kryper, rullar och tultar runt inomhus. Genom sitt speciella sätt att ta sig fram på virvlar bebisar upp en hel del damm och partiklar. Det är första gången forskare kopplar ihop bebisars rörelsemönster med deras exponering av damm. Koncentrationen av partiklar i dammolnen som uppstår runt bebisarna kan vara upp till 20 gånger större än nivåerna högre upp i rummet där vuxna befinner sig.

Dessutom drar bebisar ner fyra gånger fler partiklar i lungorna än vad en vuxen gör. Hos vuxna försvinner det mesta av de biologiska partiklarna i näsborrarna och strupen. Men väldigt små barn andas ofta genom munnen. Partiklarna hamnar längst ned i deras lungor, enligt forskarna.

Det här behöver inte vara någonting dåligt, om barnen kryper i riktig smuts som sand och jord. Det kan till och med vara nödvändigt för att utveckla barnets immunsystem om de får i sig bakterier och andra mikroorganismer. Men många tror felaktigt att riktig smuts och damm är samma sak. Det är det INTE. Dammet i ditt hem är en enda stor kemikaliehärva med impregneringskemikalier och flamskyddsmedel från din soffa och dina kläder tex.

Det finns studier som visar att barn som växer upp i en lantbruksmiljö får mindre allergier och astma. Men barn som rör sig utomhus på en gård eller i smuts i form av jord får ju i sig något helt annat än dammråttorna i ditt radhus mitt i stan. En god miljö ur ett allergiperspektiv är att exponeras för stor variation av mikrober och allergener, som till exempel på ett lantbruk.

Vi pratar en hel del om det här med damm och hur du kan kemikaliebanta ditt hem i avsnitt 169: https://4health.se/169-sara-johansson-giftbanta-ditt-hem

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/bebisars-krypande-drar-upp-mangder-av-damm-och-partiklar

Äntligen förbud mot PFAS!!

av Leave a Comment

Sverige och Tyskland föreslår ett förbud i EU på cirka 200 ämnen, tillhörande kemikaliegruppen PFAS. Totalt finns cirka 3000 olika PFAS-ämnen varav 170 redan är förbjudna eller är på gång att förbjudas i EU.

Orsaken till förbud är främst att ämnena är extremt svårnedbrytbara i naturen – och i kroppen! Vi blir aldrig av med dem, de ansamlas i kroppen. Så om exponeringen fortsätter får man till slut toxikologiska effekter.

Användningsområdena är många eftersom de har en förmåga att bilda släta ytor som är vatten-, fett- och smutsavvisande. Exempel på produkter där ämnena kan förekomma är rengöringsmedel, brandskum, smink, textilier (som soffor och kläder) och därmed finns det också i dina dammråttor.

Den kända användningen av PFAS anses vara låg inom EU. Men det kan finnas ett stort mörkertal. Till exempel när det gäller import. Vad som är mer klart är att halterna av PFAS-ämnen i miljön har ökat stadigt.

Om allt går som Sverige och Tyskland hoppas, kan ett förbud träda i kraft om några år.

Missa inte att lyssna på avsnitt 169 av podden med ”Saras Eviga” för att lära dig mer om PFAS och andra skadliga kemikalier. Och läs här på sidan via taggarna miljö och tillsatser

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=12718&artikel=6853703

 

Fosterskador av bekämpningsmedel som används i jordbruk

av Leave a Comment

Amerikanska forskare har gjort en ny stor studie där de undersöker risker för foster som exponeras för bekämpningsmedel. Resultaten pekar på att det i tungt besprutade landsbygdsområden finns en ökad risk för att fostret får skador.

Forskarna har jämfört födelsestatistik som innefattar 500 000 individer under perioden 1997 och 2011 med den mängd av bekämpningsmedel som användes i San Joaquin, ett område i Kalifornien med mycket lantbruk.

Enligt studien låg det genomsnittliga användandet av bekämpningsmedel på omkring 975 kilo per 2,6 kvadratkilometer varje år. Studien visar att det är kvinnor som bor i områden där användningen är betydligt större än så som också har störst risk att få barn med olika typer av defekter.

Gravida kvinnor som bodde på platser där användandet uppgick till 4.000 kilo per år löpte mellan 5-9 procent större risk att få skador på fostret, vilket kunde leda till effekter på fostrets vikt, ge för tidigt födda barn eller missbildningar.

I USA har de ganska detaljerade informationssystem där de kan se hur mycket bekämpningsmedel som har spritts på fälten. Utifrån de uppgifterna drar de slutsatser om hur exponerade de gravida kvinnorna har blivit för de här gifterna.

Ännu bättre vore det att följa upp exponeringen genom att mäta mängden bekämpningsmedel i kvinnornas urin och göra en mer detaljerad undersökning av barnen där man följer dem över tid.

Oavsett – rösta med dina pengar! Välj ekologiskt för att minska användningen av bekämpningsmedel!

https://www.nature.com/articles/s41467-017-00349-2

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/ny-studie-gifter-i-lantbruket-kan-ge-skador-pa-fostret

Vi får i oss plast från kranvattnet vi dricker, maten vi äter och luften vi andas

av 2 Comments

Jag har tidigare skrivit en hel del om mikroplaster https://4health.se/?s=mikroplast Och en del av er kanske inte tagit det på allvar eftersom det mest pratas om som en miljöbov, och mindre som den hälsobov det faktiskt är. Men läs gärna tidigare inlägg så får du läsa om hälsofarorna.

MEN nu till en sak som nog kan få dig att spetsa öronen: Människor runt om i världen riskerar att få i sig plastpartiklar via dricksvattnet, enligt en ny rapport. I 83 procent av proverna som togs i länder världen över hittades plast i kranvattnet.

Problemet med mikroplast märks mer och mer. Det amerikanska journalistnätverket Orb har nu samlat in vattenprover i 13 olika länder runt om i världen som sedan testats och analyserats av amerikanska forskare. Totalt var 83 procent av proverna som togs av kranvattnet förorenade med plastfibrer. Allra högst andel förorenade prover kom från USA. Av proverna som togs där innehöll 94 procent plastfibrer.

Europeiska länder hade klart lägst andel förorenade prover jämfört med övriga områden som undersökts, ändå hittades plast i 72 procent av proverna tagna i Slovakien, Storbritannien, Tyskland, Schweiz, Irland, Frankrike och Italien. Inga prover från Sverige fanns med i undersökningen. Men är det så här spritt över världen så finns det såklart risk att det finns även i vårt kranvatten i Sverige.

Sedan tidigare vet att vi får i oss plast genom maten vi äter och till och med genom luften vi andas. Det har hittats mikroplast i till exempel musslor, ostron, havssalt och honung. Det finns också otroligt mycket fibrer i luften, inte minst från kläder, som vi andas in.

Exakt vad det innebär för människor att få i sig mikroplast, eller de ännu mindre nanoplasterna, vet inte forskarna i dag. Men studier på mänskliga celler i laboratorium har visat att de allra minsta partiklarna, nanopartiklar, kan störa andningsfunktionen.

Mikroplast är små plastpartiklar som är mindre än 5 millimeter. Den kan komma från till exempel större skräpbitar som gått sönder eller från hygienprodukter där plastkulor tillsatts för att ge en skrubbande effekt. Mikroplast är ofta för svårt för våra reningsverk att fånga upp och kan spridas till hav och sjöar. Plast bryts inte ner helt utan bryts ner i mindre och mindre bitar och därför ökar mängden mikroplast hela tiden.

Slitage av våra bildäck, kläderna vi tvättar och skräpet vi kastar i naturen. Det är några av de största källorna bakom mikroplaster. De största utsläppen av mikroplast i Sverige – som gått att beräkna – kommer från land. Den absolut största källan är slitage av fordonsdäck. Andra stora källor är utsläpp från konstgräsplaner och tvätt av syntetiska textilier. Skräp som dumpas i naturen bedöms stå för en stor del av mikroplasterna.

Det behövs mer kunskap om hur vårt vatten kan renas från mikroplasterna. Plasterna är ofta för svåra för våra reningsverk att fånga upp och kan spridas till hav och sjöar – och kranvattnet.

Det är alltså dags för oss att ta vårt ansvar här. Släng aldrig plast i naturen, lämna plast (och metall och glas etc såklart) till återvinning, välj inte kläder med mikroplaster som tex fleece, och helst inte heller polyester, nylon och akryl. Är dina kläder så smutsiga så kan det räcka med att vädra istället för att tvätta i onödan. Det är just vid tvätt de här materialen släpper ifrån sig mikroplaster. Ekologisk eller BCI-märkt bomull, lin, hampa och lyocell, är exempel på mer miljövänliga material. Och köp inte så mycket nya kläder. Köp inte hygienprodukter och smink med mikroplaster (välj naturlig hud- & hårvård https://4health.se/tag/hud-har ) och gå eller cykla istället för att köra bil när du kan.

Mer på liknande ämnen kan du hitta via taggarna miljö och tillsatser

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/ny-studie-plast-hittat-i-kranvattnet-i-flera-lander

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/varsta-bovarna-bakom-mikroplaster-sa-ska-de-stoppas

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sa-mycket-plast-tvattar-vi-ut-i-haven

Hur man reverserar klimatförändringar

av 1 Comment

I måndags skrev jag om hur betande köttdjur förbättrar klimatet, ett inlägg som blev oerhört populärt.

I samband med det så kommenterade en av er läsare med ett tips på ett TED talk av Allan Savory som beskriver på ett mycket klokt, men kontroversiellt sätt, hur vi behöver göra för att reversera klimatförändringar och enkelt uttryckt rädda världen. Det är verkligen sevärt, så idag föreslår jag att du tittar på det:

 

Betande köttdjur förbättrar klimatet

Giftbanta bland kläder – impregnerat, samt fleece och trikå är värstingar

av 1 Comment

Jag har skrivit och pratat mycket om att “giftbanta” på olika sätt och om kroppens avgiftning, detox eller biotransformation. Använd taggen detox och taggen miljö så hittar du det mesta

Det vi inte fokuserat så mycket på är dina kläder.

För det första har vi vattenavvisande kläder och skor. I impregneringar finns det ofta olika giftiga ämnen, bl.a. PFAS. PFAS består av kemiskt framställda kolkedjor bundna till flouratomer, en av de starkaste kemiska bindningarna som finns – och som troligen aldrig bryts ner. Studier tyder på att höga halter kan vara skadligt både för djur och människor.

Sen har vi kläder som innehåller mikroplaster (läs tidigare inlägg om mikroplaster: https://4health.se/?s=mikroplast )

Fleece har länge ansetts vara den stora miljöboven bland kläder pga mikroplaster. Nu visar en ny förstudie att andra polyesterplagg också släpper stora mängder mikroplaster. Trikå, slätstickad jersey,  släppte också jättemycket mikroplaster.

Det är framför allt i skarvarna som polyesterplaggen släpper mikroplastfibrer. För att begränsa mikroplastspridningen kan ultraljudssvets eller laserskärning användas i stället för att materialet klipps eller sågas. Det gör att en mindre mängd mikroplaster lossnar. Andra lösningar är att dammsuga och rengöra kläderna redan då de tillverkas eftersom stora mängder mikroplaster frigörs där. På så sätt kan de fångas upp innan kläderna når konsumenterna.

Jag tror personligen att den mest långsiktiga lösningen är att sluta köpa så mycket nytt. Och att “rösta med sina pengar” och köpa kläder i miljövänliga material.

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/trikaer-slapper-stor-mangd-mikroplaster/

Betande köttdjur förbättrar klimatet

av 4 Comments

Kött från betande djur är klimatsmartare än sojakorven och kycklingen. Nya rön som visar betesmarkernas stora förmåga att binda kol, vänder upp och ner på tidigare uppfattningar om våra livsmedels klimatpåverkan. Det är bättre för klimatet med fler betande köttdjur. En satsning på fler idisslare och betesmarker är därför viktigt för det fortsatta klimatarbetet. Så skriver bonden och författaren Gunnar Rundgren och journalisten Ann-Helen Meyer von Bremen i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Matens klimatpåverkan är betydligt mer komplicerad än vad debatten ofta gör gällande. Vad vi väljer att äta påverkar givetvis våra utsläpp av växthusgaser, men också hur vi odlar och föder upp råvarorna spelar en stor roll. Hur vi förädlar, distribuerar, handlar och tillagar vår mat har också en mycket stor betydelse eftersom cirka hälften av matens klimatpåverkan finns i leden efter bondens gård.

Livscykelanalyser av enskilda livsmedel räknar i princip aldrig med den påverkan som sker efter bondgården. Inte heller tar man hänsyn till de komplexa biologiska systemen eller effekter på konsumtion och handel, det skulle helt enkelt bli ohanterligt. Men snäva beräkningar gör att vi riskerar att missa viktiga sammanhang och fatta felaktiga beslut.

Ny forskning visar att betesmarker har kapacitet att lagra betydligt mera kol än vad man tidigare förstått. En sammanställning av olika forskningsresultat gjord av EPOK på Sveriges Lantbruksuniversitet visar att betesmarker kan binda runt 350 kilo kol per hektar och år, om de sköts på rätt sätt. Det innebär att världens betesmarker skulle kunna binda cirka 3 miljarder ton koldioxid per år, viket motsvarar alla metangasutsläpp från idisslarna.

En nyligen publicerad artikel i den vetenskapliga tidningen Biogeosciences, redogör för en nioårig studie av gräsmarker i Skottland som betats av kvigor och får. Där har marken bundit 8 ton koldioxid per hektar och år. Detta uppväger mer än väl alla utsläpp av lustgas och metan från de djur som betat marken och ätit gräs som skördats. När alla flöden räknades in var det en nettobindning på 1,8 ton koldioxidekvivalenter per hektar och år.

Forskning från en gård i Ungern som redovisas i tidningen Agriculture, Ecosystems & Environment, visar också att bete under perioden maj-december fungerar som en sänka för växthusgaser. Under vintern när man utfodrade korna med skördat gräs blev det däremot nettoutsläpp. På årsbasis blev det balans mellan utsläpp av växthusgaser och bindning av kol i marken och gården blev klimatneutral. Detta exempel motsvarar ganska väl hur svensk betesbaserad köttproduktion ofta ser ut.

Dessa forskningsrapporter visar att betesbaserad köttproduktion kan ge neutrala eller till och med negativa växthusgasutsläpp. I båda fallen hade också betesmarkerna använts länge, vilket visar att kolbindning kan fortgå under lång tid, något som också stöds av annan forskning.

I Sverige har vi låtit större delen av våra betesmarker växa igen, de utgör numera endast 450 000 hektar, bara en fjärdedel av de ängar och hagmarker som fanns för 150 år sedan. Får, dikor och ungdjur från mjölkproduktionen är de som betar de återstående hagarna. Mjölkkorna blir allt är färre och betar allt mindre arealer, i stället äter de mer odlat gräs, spannmål och proteinväxter för att kunna mjölka mera.

Det bästa alternativet till intensivuppfött nötkött är inte kyckling eller sojaproteiner, utan naturbeteskött. Det bästa alternativet till en intensifierad mjölkproduktion är inte havredryck eller läsk utan betesbaserad mjölk. De betande djuren ger oss de enda viktiga livsmedel som kan vara klimatneutrala eller till och med ha en positiv effekt på klimatet. Att återupprätta betesdriften och kraftigt öka betesmarkerna skulle även gynna den biologiska mångfalden och det rika odlingslandskapet, två andra viktiga nationella miljömål. Betesdrift är också bra för djurens välbefinnande.

Det finns därför all anledning att stimulera betesbaserad köttuppfödning och mejeriproduktion i stället för att som i dag, öka industrialiseringen inom animalieproduktionen. En utökad betesbaserad produktion skulle sannolikt medge en konsumtion av får och nötkött som är i nivå med dagens. Däremot är det svårt att se hur nuvarande konsumtion av intensivt uppfödd kyckling och gris, samt hårdprocessad färdigmat rimmar med ambitionen att minska matens klimatpåverkan.

Vi behöver bromsa utvecklingen av en allt mer industrialiserad, globaliserad livsmedelskedja som bygger på stora insatser av fossil energi i form av konstgödsel, transporter, kylkedjor och så vidare. Det är här vi har de stora klimatbovarna, inte ute i hagen.

Så välj naturbeteskött!!!

Mer på ämnet kan du bl.a. läsa i inlägget https://4health.se/jordbruket-–-det-storsta-hotet-mot-var-planet och via taggen miljö. Läs också köttguiden

https://www.svd.se/battre-for-klimatet-med-fler-betande-kottdjur