miljö

Tycker du att det är dyrt med ekologiska grönsaker? Kul att odla, men för lite tid? Här kommer några enkla tips på hur du får resterna av dina ekologiska grönsaker att bli ny mat – enkelt i ditt köksfönster. Bra för miljön, ekonomin och ett roligt projekt (involvera gärna barnen).

1. Spara rotstocken på selleri, bok choy och romansallad mm.
Sallad som tex romansallad återväxer från botten så att nya blad växer ut. Ta vara på den nedre delen av stammen istället för att slänga den. Placera stammen/rotsocken i en skål med ca 1 cm vatten och ställ ljust. Inom två veckor börjar de nya bladen synas, låt dem växa till sig lite och skörda sen.

Detsamma gäller andra rotstockar. Släng inte den undre rotstocken av bok choy eller selleri. Spara själva stammen/rotstocken med något litet skott. Placera den i vatten på ett ljust ställe, och inom två veckor kan rötter börja utvecklas. Sen kan du plantera om den i en kruka med jord och fortsätta att skörda bladen. Jag lyckas inte ofta med att få rötter, men det växer ut nya skott som kan skördas så länge den står i vatten.

Tänk på att med växtdelar stående i vatten är det viktigt att byta ut vattnet ofta, t.ex. varje dag. Annars kan bakterier växa till sig och växterna drabbas av röta.

2. Morotsblast
Det går att äta morotsblast! Har poängterat detta med att spara blasten tidigare bl.a. på instagram https://www.instagram.com/p/BVUQ_RrBVbC/ och  https://www.instagram.com/p/Bjj74aoFx8J/
Morotsblast kan användas på liknande sätt som persilja. Dvs det är gott att ha i en sallad, som en krydda eller att göra pesto på (recept kommer imorgon).
Spara morotsändar och sätt i lite vatten och se blasten växa upp igen. Ändarna ska stå i vatten upp till hälften, och stå ljust. Inom någon dag börjar ny blast sticka upp och redan efter 1 vecka har du rejält med ny blast att äta. Men det är inte lönt att plantera över dem till jord – nya morötter kommer inte att växa ut tyvärr 🙂

3. Lök och vitlök
Du har säkert sett att vitlöksklyftor ibland får gröna skott. Då blir själva vitlöken ofta för bitter att ha i maten, men istället kan du ställa dem med botten i lite vatten. De långa stjälkarna som bildas är mildare än klyftorna och kan användas ungefär som gräslök – dvs färska nedklippta i sallad eller som krydda på en omelett t.ex.

Salladslök växer tillbaka  jättesnabbt! Inom ca fem dagar kan du få en salladslök att växa ut från spill. Spara bara nederdelen, dvs lämna minst 2,5 cm blast närmast roten när du hackar ner lökarna. Placera dem i ett glas med lite vatten. Redan efter några dagar har du ny blast.

Och du kan odla lökblast från i stort sett alla lökar. Precis som med salladslök går det att göra med purjolök, gul lök, rödlök och andra lökar. Det är blasten som utvecklas, den understa köttiga löken återbildas inte.

4. Återodla örter som sticklingar
Basilika köpt i kruka från mataffären är svår att överleva länge, men basilikasticklingar rotar sig snabbt. Blir det någon basilikakvist över, kan du sätta den i ett glas med vatten. Använd stjälkar som är ca 10 cm. Klipp strax under ett bladpar och ta bort de understa bladen, så att inte blad hamnar i vattnet. Ställ sticklingarna ljust i ett fönster. Snart visar sig nya rötter. Låt rötterna växa lite och plantera sedan sticklingen i en kruka. Så kan du få en helt ny planta som du kan skörda ifrån.

Liksom basilikan ska koriander kunna förökas från toppsticklingar.

5. Champinjoner
Om champinjonen har lite rotanlag kvar på botten av foten, så kan du spara den sista lilla änden och lägga den i lite kaffesump. Spreja sumpen med vatten och håll den fuktig. Inom några dagar kan nya svampkroppar börja växa ut från änden. Det funkar inte alltid, men testa! Och det skadar inte att testa även på andra svampar än champinjoner.

Ps. du som gillar att odla, missa inte podcastavsnittet med Farbror Grön https://4health.se/136-johannes-watterback-odla-din-egen-mat

 

Skövling av regnskog och cancerframkallande ämnen – trots alla larm är palmoljan kvar i många sorters pepparkakor ute på svenska butikshyllor. Tillverkning av palmolja har bidragit till regnskogsskövling, enligt Världsnaturfonden (WWF).

Certifieringar kan motverka utvecklingen och skydda skogen, och många svenska pepparkakstillverkare bakar numera med certifierad olja. Men det finns fler problem. Palmoljan innehåller hälsofarliga ämnen.
EU:s livsmedelsorgan Efsa har tidigare larmat om att så kallade glycidylestrar, som bildas vid raffinering, tros öka risken för cancer. Ändå finns den raffinerade palmoljan nästan överallt: i tandkräm, margarin, modersmjölksersättning, tvål, djurmat, glass, bröd, kex. Och i pepparkakor.

Dessutom – certifiering innebär inte alltid att oljan i just din pepparkaka är schysst tillverkad enligt Margareta Renström på Världsnaturfonden. Hon och jämför certifieringen av palmolja med att köpa  “grön el”: Du gynnar det – men vet inte om just elen som kommer via dina ledningar är grön. För att vara på säkra sidan kan tillverkare även ställa krav på fysisk spårbarhet för att få veta var oljan i kakan kommer ifrån. Men alla olika nivåer av certifiering och krav på spårbarhet, och vad det egentligen betyder, utgör en djungel.

Apopå senaste dagarnas inlägg om godis vs kött och miljö mm

Och för hälsans skull, skippa även socker och mjöl och baka de här istället: https://4health.se/nyttiga-pepparkakor

https://www.hd.se/2018-12-08/palmolja-fortfarande-kvar-i-pepparkakor

Myndigheter och forskare efterlyser köttskatt skriver STV. Kanske borde de läsa förra veckans populära inlägg om hur godis är en värre miljöbov – dessutom förstör godis hälsan och gör totalt sett större skada för samhället än vad kött gör.

Dessutom – hur skulle en sådan skatt se ut? Beskattar man allt kött rakt av? Det vore ju galet med tanke på att vilt och gräsbeteskött etc är bra för både hälsa och miljö, medan importerat och spannmålsuppfött kött är sämre. Och värst av allt, både för miljö och hälsa, är det mest processade köttet, i form av färdigmat, färdigköttbullar, grillkorv och liknande.

Skatter och bidrag slår ofta fel, men är det något som bör beskattas är det väl ändå den tomma energin i form av godis, läsk och annat snacks? Som tur är säger samtliga partier nej till köttskatt.

SVT skriver:

“Krav på tuffare klimatpolitik – men ingen vill beskatta köttet
Världen behöver tredubbla insatserna mot klimatutsläppen, menade FN inför klimatmötet i Polen. Men trots att de flesta svenska partier vill se fler och tuffare klimatåtgärder finns inget parti som föreslår den köttskatt som forskare och myndigheter länge efterlyst.
Mat och inte minst kött har en särställning i svensk klimatpolitik. Sedan länge har vi koldioxidskatt och energiskatt på bensin och diesel – och bilarnas utsläpp minskar. Utsläppen från svenskarnas bostäder har minskat ännu mer efter skatter på olja, energi, och subventioner till tilläggsisolering eller fjärrvärme.

Men på maten och köttet, finns varken skatter eller styrmedel, och där orsakar vi mer och mer utsläpp.

Riksdagspartierna säger nej
Maten står för 25 procent av svenskarnas totala utsläpp enligt jordbruksverket. Samma myndighet förordade därför 2013 en ”koldioxidskatt i konsumentledet” på kött, som en av flera viktiga metoder för att få svenskar att äta mindre kött.

En rapport från Naturvårdsverket och många forskare har haft liknande förslag för att klara klimatet. I första hand skatt på nötkött, men man talar också om styrmedel eller klimatskatt på mejeriprodukter – mjölk och ost.

Men bland riksdagspartierna får de inget medhåll. I SVT:s enkät till partierna syns en ovanlig samstämmighet i synen på just köttskatt. Alla svarar blankt nej.

Många klimatpolitiker säger att svenskarna gärna får köpa mindre utländskt kött, och ofta lägger de till att det svenska köttet ger så mycket mindre klimatutsläpp.

– Problemet med en köttskatt är att det köttet som skulle drabbas mest är det svenska som är det allra mest miljövänliga, säger centerns klimatpolitiske talesperson Rickard Nordin.

Svenskt kött inte bättre
Men jordbruksverket menar att när det gäller klimatpåverkan så finns inget vetenskapligt stöd för att svenskt kött skulle vara väsentligt bättre än allt importerat. Utsläppen från produktionen i de vanligaste importländerna Danmark (mjölk, griskött och kyckling) och Irland (nötkött och lamm) är i nivå med dem från motsvarande svensk produktion.

Däremot finns andra miljöargument, som biologisk mångfald där vissa beteshagar kan vara viktiga.

Socialdemokraternas klimatpolitiska talesperson Hanna Westerén avfärdar tanken om köttskatt, för att kött är så olika.

– Köttskatt är tveksamt. Olika kött har olika utsläpp, det är knepigt, jag tror hellre på konsumentinformation, säger hon till SVT.

Miljöpartiet vill inte heller ha köttskatt, men har drivit på för en antibiotikaskatt – en skatt på kött från djur som behandlats med mycket antibiotika.

Den kommer i praktiken främst drabba kött från södra Europa, och framför allt fläsk och fågel. Men forskarna vill helst se en köttskatt på nötkött. Ett kilo nötkött ger utsläpp motsvarande 20-40 kilo koldioxid. Fläskkött bara 5-8 kilo, och kyckling, 2-3 kilo. Allt enligt jordbruksverket.

Centern talar om bättre ursprungsmärkning på restaurangkött, och att göra biogas av matavfall. Socialdemokraterna talar om offentlig upphandling, där man kan minska inköpen av utländskt kött.

Vänsterpartiet är det parti som formulerat det tydligaste kravet på minskad köttkonsumtion. Partiet har preciserat ett mål om 25 procent minskning till 2025 men föreslår inga ekonomiska styrmedel för att nå dit.

”Känsligt för oss politiker”
Jordbruksverket menar att klimatpåverkan från maten måste minska med 75–80 procent. En mindre del kan nås med klimatsmartare livsmedelsproduktion. Men den största delen av detta måste tas på ”ändrad livsstil”. Ändrade matvanor alltså.

Moderaternas klimatpolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard lyfter en något som delvis kan förklara att köttet är den stora klimatpåverkare som fortfarande undsluppit skatter och pålagor:

– Det är lite mer känsligt för oss politiker att lägga oss i, och ha synpunkter på mat och på vad människor stoppar i sig.”

Som sagt – varför inte börja med att styra oss mot att sluta äta tom energi. Skulle vi bara äta näringsrik mat så skulle vi inte ens behöva sådana kvantiteter mat som vi trycker i oss idag. Näringsrik mat mättar mer och ger oss det vi behöver, utan att vi överäter. Det besparar dessutom miljö och samhällsekonomi på längre sikt, då vi slipper så mycket sjukvård och läkemedel.

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/alla-nobbar-kottskatt

Godis och chips har betydligt större klimatpåverkan än t.ex. äpplen och mjölk, och påverkar klimatet minst lika mycket som kött. Det framgår av en studie som gjordes av SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik, för några år sedan. Studien gjordes på uppdrag av Nordiska ministerrådet och Livsmedelsverket och baseras på livscykelanalyser av godis, chips och läsk.

Studien visar bland annat att ett kilo chips leder till utsläpp av 2,2 kilo växthusgaser, vilket är 20 gånger så mycket som för ett kilo potatis. Av de undersökta produkterna har läsk minst klimatpåverkan, medan godis påverkar klimatet mest. Skumgodis har större klimatpåverkan än gelégodis medan mjölkchoklad har tre gånger så stor klimatpåverkan som mörk choklad.

Kött är den livsmedelsgrupp som normalt har störst klimatpåverkan. Därför är det anmärkningsvärt att en påse skumgodis har lika stor klimatpåverkan som en portion fläskkött.

Den svenska konsumtionen av godis, chips och läsk leder till utsläpp av nästan en halv miljon ton växthusgaser, motsvarande 0,8 procent av Sveriges totala utsläpp och cirka 2,6 procent av livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan i Sverige.

Och med tanke på att läsk och godis är tomma kalorier är det en helt onödig klimatpåverkan. Konsumtionen av de här produkterna har dessutom ökat betydligt. Vi dricker fyra gånger så mycket läsk och äter dubbelt så mycket godis som på 60-talet.

År 2007 konsumerade svenskarna i genomsnitt 1,6 kilo chips, 15,2 kilo godis samt 87,7 liter läsk. Det har ökat ytterligare sedan dess.

Tack till Ann Fernholm som länkade till artikeln häromdan.

Så se till att undvika godis, både för hälsan och miljön. Och håll dig till gräsbetesdjur i måttlig mängd. Läs gärna även miljöguiden (https://4health.se/?s=miljöguide) och köttguiden (https://4health.se/kottguiden).

https://www.testfakta.se/sv/livsmedel/article/godis-paverkar-miljon-mer-kott

Ekologiskt jordbruk klarar torka bättre än “vanligt” jordbruk, enligt uppgifter från både svensk och internationell forskning. Jordar med hög mullhalt håller vatten bättre och ekologiska gårdar har i genomsnitt högre mullhalter.

Framför allt är det två stora fördelar som ekologiskt jordbruk har mot det konventionella. Dels har man mer fleråriga grödor med djupa rötter i vallarna, till exempel klöver. En annan faktor är att man använder organisk gödsel i högre utsträckning än man gör inom konventionellt lantbruk.

Men det är inte bara odlingssättet som kan påverka hur motståndskraftiga grödorna är mot torkan, utan också vilken sorts grödor man odlar. De äldre typerna av spannmål, så kallade gamla kultursorter, har t.ex. visat sig tåla torka bättre än de modernare spannmålssorterna.  De långstråiga sorterna klarar torkan bra på grund av djupa rotsystem.

Dessutom är det lönsammare att odla ekologiskt än konventionellt. Något som beror på den ökande efterfrågan. Jordbruksverkets ekonomiska kalkyler visar tydligt på högre lönsamhet för både ekologisk odling och mjölkproduktion jämfört med konventionella gårdar.

Uppemot 600.000 hektar av all jordbruksmark var ekologiskt odlad förra året, en ökning med fem procent jämfört med året innan. Totalt har andelen ekologisk produktion i Sverige ökat med 32 procent de senaste åtta åren. Odlingstekniken har utvecklats på ett sätt som gör att lantbrukare inte längre behöver vara oroliga för att klara omställningen. Stora gårdar ställer om av affärsmässiga skäl numera – ett bevis för att du verkligen röstar med dina pengar när du köper det du tycker är viktigt att gynna.

Regeringens mål (den vi hade 🙂 ) är att 30 procent av all svensk odlingsmark ska vara ekologisk 2030.

https://www.sydsvenskan.se/2018-08-14/ekologiskt-jordbruk-battre-anpassat-for-torka

https://www.di.se/hallbart-naringsliv/stort-sug-efter-ekologiskt-forsaljningen-klattrar/