miljö

Det finns stränder som nästan helt består av plast. Det blev tydligt när forskare från Göteborgs universitet undersökte vad som egentligen finns i sanden vid sex stränder utmed Bohuskusten.
När strandstädare gjort sitt och plockat bort det synliga skräp som flutit i land finns ändå mikropartiklar kvar. Den plast som legat länge på land vittrar sönder och bildar små partiklar som syns med blotta ögat men som lätt kan misstas för vanlig sand. Det ligger nästan som en sandstrand.

Mikroplaster finns överallt – även i oss människor. Det är ännu inte helt klart vilka hälsoeffekterna är, men alla är överens om att partiklarna utgör ett stort problem.

Fragment upp till fem millimeter klassas som mikroplast, men en stor andel är riktigt små – och få av världens vattenreningsverk är utrustade för att ta hand om partiklarna.

Jag har skrivit en hel del tidigare om mikroplast och problemen både för hälsa och miljö. Läs via https://4health.se/?s=mikroplast

Forskarna visar ett prov som till synes bara består utav små plastbitar och förklarar att detta är en skopa från stranden som lagts rakt ner i burken. Plasten har inte separerats från sanden utan dominerar helt enkelt stranden den hämtats från.

Trots att stränderna städas till synes helt rena, kan de här mikropartiklarna i nuläget inte städas bort. Det som i huvudsak kan och måste göras är att minska tillförseln av skräp i haven.

Men vid Curtin University i Perth har andra forskare testat en lösning med stor potential. Deras nya nanomaterial producerar kemikalier som bryter ned plasterna. För ändamålet har forskarna tagit fram spiralformade kolnanorör belagda med kväve. När det blandas med peroxidmonosulfat så alstrar nanorören kemikalier som kallas reaktiva syreföreningar/reaktiva syreradikaler. De får mikroplastfragmenten att smulas ned till mindre kemiska komponenter, och processen skyndas på när vattnet hettas upp.

Kolnanorören bröt ned hälften av mikroplastpartiklarna i tester. I prover med 80 milliliter vatten kunde nanorören hantera 30-50 procent av partiklarna efter åtta timmar vid 120 grader.

Inbäddad mangan gör kolnanorören magnetiska vilket innebär att de enkelt kan separeras från det behandlade vattnet med en magnet.

Summerat kan man säga att forskarnas kolnanorör har en ytbehandling som bryter ned mikroplaster. Spiralerna är samtidigt magnetiska och kan enkelt separeras från dricksvattnet efter behandlingen.

Enligt forskarna utgör de aldehyder och karboxylsyror som återstår när plasten har brutits ned inte ett påtaglig hot mot miljön – men det finns ett antal tester som ytterligare skulle kunna mäta de miljömässiga riskerna med den nya tekniken.

På många håll i världen förbjuds nu många plastprodukter. Inom EU blir det till exempel inom kort förbjudet att använda engångsprodukter i plast. Ett litet steg på väg men långt ifrån hela lösningen. Men viktigt att tänka på då är att vi inte ersätter plasten med ett annat material och fortsätter att konsumera på samma sätt.

https://www.cell.com/matter/fulltext/S2590-2385(19)30056-6

https://www.sciencenews.org/article/tiny-magnetic-coils-could-help-break-down-microplastic-pollution?tgt=nr

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/mikroplast-tar-over-stranderna

https://www.nyteknik.se/innovation/magnetiska-kolnanoror-stadar-bort-mikroplaster-6965585

Det korta videoklippet via länken nedan förklarar bra hur jordbruket tar död på Östersjön

Läs mer om skadorna från jordbruket: https://4health.se/?s=jordbruk

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/bottendoden-i-ostersjon-varre-an-nagonsin

Jag har tidigare skrivit en del om jordbruket och hotet mot vår planet, både hälsa- och miljömässigt (Läs mer via https://4health.se/?s=jordbruk och särskilt https://4health.se/jordbruket-–-det-storsta-hotet-mot-var-planet )

Detta fortsätter att uppmärksammas på olika sätt, vilket är bra.

Jordens växter och djur försvinner i en snabbare takt än någonsin förut i mänsklighetens historia. Det är ett av huvudbudskapen i den rapport om tillståndet för den biologiska mångfalden i världen, som nu presenterats av en internationell expertpanel. Ett av de stora hoten är utvecklingen inom jordbruket, enligt rapporten.

Det handlar dels om att alltmer av den vilda naturen omvandlas till odlings- eller betesmark. Men mångfalden inom jordbrukets växter och djur minskar också.

Varje art har flera variationer och har anpassat sig till olika ekosystem. Det här är något vi förlorar och som vi har förlorat i en väldigt snabb takt under de senaste 50 åren. Inom många arter finns det undergrupper som har anpassat sig till att leva på platser med olika miljöförhållanden. Det här fenomenet har också gett oss en massa varianter av jordbruksgrödor. Sorter som kan ge mer mat med bättre näringsinnehåll än andra sorter i just de områden som de är anpassade till. Och att ha olika varianter av grödor att byta till minskar också risken för att bli utan mat om en viss sort drabbas av en sjukdom. Men problemet är att många av de lokala varianterna alltså försvinner i snabb takt. En stor efterfrågan på bara ett fåtal sorter har gjort att lokala varianter konkurrerats ut. Det är i sig är ett hot även mot den vilda biologiska mångfalden eftersom de lokala sorterna ofta odlas på ett sätt som skapar ett mer varierat landskap där fler vilda arter trivs.

En del av en lösning skulle kunna vara att konsumenter runtom i världen ökar sina krav på att kunna köpa lokalt odlade jordbruksgrödor. Att bara köpa från den lokala marknaden t.ex.

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=7212754