fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

miljö

Växande hot mot vårt kranvatten

av 2 Comments

Miljögifter, läkemedelsrester och klimatförändringar påverkar vattenkvaliteten. I en ny rapport identifieras flera växande hot mot Sveriges vattenförsörjning. Stora investeringar krävs för att säkra tillgången till rent vatten.

Jag har tidigare skrivit om vårt kranvatten (https://4health.se/?s=kranvatten) och hur vårt dricksvatten innehåller allt fler kemikalier och rester av läkemedel. 
Bekämpningsmedel, mediciner och andra kemikalier har under de senaste decennierna nått en nivå som enligt ny forskning och expertis gör vattnet direkt skadligt för de som dricker det.

I åratal har forskare, vattentjänstföretag och läkemedelsindustrin hävdat att giftmängderna är för små för att utgöra någon fara för oss. Men med växande befolkning och en ökande mängd kemikalier i olika mediciner upptäcker forskare allt större skador.

Av de 33 000 kemiska substanser som förekommer i vardagsprodukter, testas dricksvattnet bara för ett trettiotal av dem. Experter som studerar de skador som drabbat miljön hävdar att det bara är en tidsfråga innan vi börjar se följder hos människor.

70% av antiobiotika vi stoppar i oss passerar rakt igenom och blir en del av vårt vatten. 100% av diabetetsmedicinen metformin passerar igenom. Mediciner, gifter från plaster och från kosmetika innehåller hormonstörande ämnen som kan göra dig sjuk, infertil osv. Dessa ämnen finns i våra vatten… Men bara ett fåtal av alla tusentals giftiga ämnen mäts och kontrolleras.

Trots detta anser IVA att kvaliteten på svenskt dricksvatten idag är bra. Det är IVA Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien som satt samman den nya rapporten om hur hoten mot det svenska dricksvattnet utvecklas. De är oroade över att olika hot kan komma att påverka dricksvattnets kvalitet i framtiden. Hur illa det då blir vågar jag inte tänka på…

Giftfri miljö, ingen övergödning, levande sjöar och vattendrag samt grundvatten av god kvalitet. Det är de fyra av Sveriges miljömål som är mest relevanta för att säkra tillgången till ett hälsosamt dricksvatten. Redan 2019 konstaterade Naturvårdsverket att inget av målen kommer att uppnås (målåret var 2020).

Övergödning av vattendrag och sjöar har länge påverkat vattenkvaliteten negativt. När kväve och fosfor tillförs vattnet från bland annat motortrafik, jordbruksläckage, industriutsläpp eller enskilda avlopp rubbas balansen i de ekosystem varifrån dricksvattnet hämtas.

I dag ökar också föroreningar i form av miljögifter, läkemedelsrester, bakterier, virus och parasiter. 50–100 avloppsreningsverk i Sverige ska byggas ut för läkemedelsrening de närmaste 20 åren. Men IVA konstaterar att det handlar om 1 000 olika substanser i 7 600 olika läkemedel, med olika kemisk struktur, och nya som tillkommer varje år.

Problemen förvärras av klimatförändringarna. Bakterier trivs i varmare vatten. Och när regnoväder och skyfall blir kraftigare ökar risken för bräddning, vilket innebär att avloppsvatten från överbelastade ledningsnät rinner rakt ner i vattendrag, utan rening.

Klimatförändringarna är en utmaning för en hållbar vattenförsörjning, både i form av mer torrperioder och mer häftiga regn. Det svenska systemet av vatten- och avloppsledningar är föråldrat och i stort behov av upprustning. När ledningarna inte håller standarden kan föroreningar i marken läcka in vid häftiga skyfall.

Till de allvarligaste miljögifterna i dricksvattnet hör högfluorerade ämnen (PFAS läs mer: https://4health.se/?s=pfas). Här beskriver IVA situationen som ”akut”. PFAS används till exempel i impregnerade kläder och en mängd andra konsumentprodukter för sina fett-, smuts- och vattenavvisande egenskaper, men finns i större koncentration i framför allt brandskum. De är motståndskraftiga mot nedbrytning och ackumuleras i naturens näringskedjor. Ett stort antal PFAS är reproduktionsstörande och misstänkt cancerframkallande, enligt Kemikalieinspektionen, som menar att det finns starka skäl att betrakta alla PFAS som hälsoskadliga.

En av de viktigaste åtgärderna som IVA föreslår är att samla ansvaret för vattenförvaltningen, som i dag är utspridd på sammanlagt nio departement och 30 expertmyndigheter. IVA ser risk för att problem med vattnet hamnar mellan stolarna.

https://www.iva.se/globalassets/bilder/projekt/vattenprojektet/202106-iva-hallbar-vattenforsorjning-syntesrapport-n.pdf

https://www.kemi.se/kemiska-amnen-och-material/hogfluorerade-amnen—pfas#h-Effekterpahalsa

https://www.dn.se/vetenskap/vaxande-hot-mot-kvaliteten-pa-sveriges-dricksvatten/

Tips på giftfri solkräm, och problemet med “vanlig” solkräm

av 2 Comments

Jag har skrivit en hel del om problemet med solkräm (https://4health.se/?s=solkräm ) , och du som följt med ett tag vet också att jag tidigare år tipsat om naturligare alternativ och bra produkter – och till och med hur du kan göra solkräm själv.

Vissa ingredienser i vanliga solkrämer är bevisat farliga för både människor och miljö. Det finns bl.a. ett samband mellan användningen av solkrämer under graviditet och sällsynta sjukdomar hos barnet. Solkrämer stör fertilitet (https://4health.se/solkramer-och-uv-filter-stor-fertilitet-och-spermier), de innehåller hormonstörande ämnen, nanopartiklar och allergiframkallande ämnen (https://4health.se/solkramer-testade-mht-hormonstorande-amnen-mm). Kanske är det till och med så att solkräm ger mer cancer än det skyddar (https://4health.se/solkram-skyddar-inte-mot-cancer-kanske-okar-det-risken)

Forskningen blir allt tydligare när det gäller solkrämer. De ingredienser som används i solkrämer och kosmetika testas och utvärderas inte alltid ordentligt innan de godkänns för användning . Kosmetikaindustrin är en av de mest oreglerade industrierna i världen.

Solkrämer innehåller ofta plastpartiklar, hormonstörande ämnen, PFAS och allergiframkallande ämnen (https://4health.se/4-varstingar-i-din-hudkram)

Många ingredienser som används i kosmetika och solkrämer utvärderas inte ordentligt. Detta innebär att vi inte vet om de är säkra för användning. Två exempel på ingredienskategorier som nu har visat sig vara skadliga är ftalater och parabener.

I år hittade jag svenska Suntribe som gör solkrämer med naturliga ingredienser. Jag har testat och är väldigt nöjd. Dels för att det verkligen inte är några som helst konstigheter i solkrämen, och dels för att man inte blir så himla vit. Lite vitare blir man än med de mest kemikaliespäckade krämerna, men detta är helt ok och känns bättre än farliga ämnen och nanopartiklar som tränger in i kroppens minsta skrymslen och kan skapa oreda. Och solkrämen verkar ge bra skydd.

Ingredienserna är ekologiska och helt naturliga. Och som lite bonus har man även tydligt miljötänk och solkrämen kommer i en tub tillverkad av sockerrör 🙂 Solskyddet kommer främst från zinkoxid (icke-nano). Den innehåller dessutom kokosolja, kakao och sheasmör. Helt fri från skadliga kemiska UV-filter, parabener, alkohol, konserveringsmedel, parfym och syntetiska kemikalier.

Du kan köpa produkterna här: https://suntribesunscreen.com/sv/shop/ och mer info om företaget här: https://suntribesunscreen.com/sv/
(och nej, jag får inte betalt, men älskar företag och eldsjälar som gör bra grejer)

https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0890623818305835?via%3Dihub Resterande studier hittar du i inläggen jag länkat till i texten

Besprutningsmedlet Roundup / Glyfosat påverkar de flesta bakterier i din tarmflora

av Leave a Comment

Internationella hälsoexperter har länge varnat för hur besprutningsmedel i form av glyfosat påverkar vår hälsa och inte minst vår tarmflora negativt. Detta både direkt och indirekt. Direkt via rester av besprutningsmedlet i och på maten vi äter, och indirekt genom att det påverkar växter och djur som utsatts för (eller genmodifierats för att tåla) detta.

Ny forskning visar att mer än hälften av alla sorters bakterier som lever i våra tarmar påverkas av glyfosat. Och du som brukar läsa och lyssna här vet att din tarmflora påverkar precis allt som har att göra med din hälsa, inte minst ditt mentala mående samt inflammation och autoimmunitet. (Mer via taggen microbiome)

Glyfosat, som säljs under märket RoundUp, är det vanligaste bredspektrum-ogräsmedlet. Det används framförallt utanför Europa på kraftigt förädlad och genmodifierad mat såsom soja, majs och raps som modifierats för att tåla glyfosat (RoundUp ready). Men forskningen på den kumulativa effekten av glyfosat är bristfällig. Akut förgiftningsrisk är låg, men det innebär inte att vi inte påverkas över tid eller mer indirekt, som tex via vår tarmflora och epigenetik. Glyfosat är nämligen bevisat giftigt för mikroorganismer. 2015 klassificerade WHO glyfosat som troligen cancerogent. Mer om glyfosat i tidigare inlägg: https://4health.se/?s=glyfosat

Tidigare forskning hade redan visat hur insekters tarmflora förändras av glyfosat och gör dem mer infektionskänsliga (https://4health.se/tillatet-besprutningsmedel-forsamrar-immunforsvaret-och-tarmfloran-roundup-glyfosat)

Den nya forskningen tittade på tarmflora i människor och hur känsliga våra bakterier är för besprutningsmedlet. Resultatet: 54% av våra viktigaste arter av bakterier är känsliga för glyfosat!

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0304389420325462

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/29117584/

Slänger du det nyttigaste?

av 2 Comments

17 procent av all mat som produceras för människor slängs. Och 74 kilo mat slängs i hemmet per person och år enligt en färsk rapport från FN:s miljöprogram.

Så mycket slängs definitivt inte här hemma! Dels för att jag älskar rester, men främst för att mycket av nyttigheterna i vår mat sitter i just de delar som människor vanligen slänger. Jag kommer till det snart.

Och det är ju ett vansinnigt slöseri av resurser. Matsvinn beräknas stå för 8-10 procent av världens utsläpp av växthusgaser. De 17 procent av all mat som produceras för människor och som kastas antingen i hemmen, i affärerna eller av restaurangerna blir sammanlagt 931 miljoner ton mat. Hushållen står för den största andelen av den vikten.

Om matsvinn vore ett land hade det varit den tredje största utsläpparen av växthusgaser i världen, säger en av personerna bakom den nya rapporten.

Matsvinnet är ett globalt problem som berör både fattiga och rika länder. FN:s hållbarhetsmål nummer tolv är att minska matavfallet med hälften till 2030. Hjälper vi till med detta mål lär vi även gynna vår egen hälsa. Win win.

När det gäller djuren vi äter så sitter det nyttigaste i det vi ofta slänger eller väljer bort i affären. Inte minst gäller detta inälvorna, såsom lever, njure och hjärta. Men också brosk och skinn är nyttiga delar på djuret (mer om detta i tidigare inlägg som nås via nedan länkar)

Och precis som när det gäller djuren vi äter, så rekommenderar jag att vi äter alla delar på växterna vi köper eller skördar. Många nyttigheter kan du hitta i allt från morotsblast till blad på broccoli-, brysselkål- eller blomkålsplantan. I skal och kärnhus på frukter finns rikligt med nyttigheter som antioxidanter och de bästa fibrerna för tarmfloran. De flesta plantors blast, blad och stam är minst lika ätliga som det lilla av plantan vi vanligen lägger på tallriken.

Och middagsrester går utmärkt att lägga i frysen. Perfekt att plocka fram som en ny måltid – eller varför inte till frukost. Det mest otippade går faktiskt bra att frysa in. Testa!

Läs mer om hälsoeffekterna av det vi slänger i nedan inlägg:

158: Lär dig äta inälvsmat
158: Lär dig äta inälvsmat
158: Lär dig äta inälvsmat

Läs även mer här: https://4health.se/?s=inälvsmat

https://www.unep.org/resources/report/unep-food-waste-index-report-2021

https://sverigesradio.se/artikel/i-snitt-slanger-du-74-kilo-mat-per-ar

Därför ska du äta äppelskrutten

av 3 Comments

Visste du att det nyttigaste på äpplet är skal och kärnhus? Ja, förutsatt att det inte är besprutat.

Precis som när det gäller djuren vi äter, så rekommenderar jag att vi äter alla delar på växterna vi köper eller skördar. Många nyttigheter kan du hitta i allt från morotsblast till blad på broccoli-, brysselkål- eller blomkålsplantan.

Och när det gäller äpplet så är faktiskt de delar vi ofta slänger de allra nyttigaste. I skal och kärnhus finns nämligen rikligt med pektin. Och i skalet finns för övrigt mycket antioxidanter. Om vi bara äter fruktköttet så missar vi en del nyttigheter men får det mesta av fruktsockret. Tycker du inte om att tugga i dig kärnhuset så kan du alltid slänga ner det i en grönsakssmoothie.

Och just det – många frukters kärnor har visat sig ha anticancerogena effekter! Dessa inkluderar bl.a. äppelkärnor och aprikoskärnor.

Pektin är en sorts fibrer som finns i skalet på citrusfrukter, i äpple, omogen banan samt i många bär. Allt pektin vi äter når tjocktarmens bakterier och blir mat för dem. Pektin har i studier visat sig hjälpsamt mot metabolt syndrom (det som innefattar insulinrelaterade besvär som diabetes typ 2, hjärtsjukdom, övervikt mm) och att sänka LDL-kolesterol.

Pektin kan dessutom vara effektivt vid diarré.

Liknande inlägg: https://4health.se/darfor-ska-du-ata-skinnet-pa-kycklingen
och https://4health.se/hur-magfloran-paverkar-din-vikt-och-vad-du-kan-gora och https://4health.se/tillskott-av-metabolit-fran-goda-tarmbakterier-gav-minskat-sug

Mer om äpple: https://4health.se/?s=äpple

Så skapar luftföroreningar inflammation i kroppen

av 1 Comment

Visste du att avgaser och andra utsläpp skapar inflammation i kroppen, framförallt i andningsvägarna, men även i tarm och hud? Och hur fungerar det egentligen?

Små partiklar från utsläpp från både industri och fordon / avgaser är skadliga för vår hälsa, men exakt hur är fortfarande inte helt klart. Forskare har nu upptäckt en mekanism som kan göra att kroppen skapar ett överdrivet inflammationssvar på dieselpartiklar.

Industrialiseringen har ökat mängden toxiner i luft, och det har länge varit känt att människor som bor i städer eller industriområden är mer benägna att utveckla andningssjukdomar. Fram till denna nya studie har de underliggande mekanismerna varit oklara.

Forskarna identifierade en cellreceptor som heter AhR som aktiveras av dieselpartiklar. Dessa receptorer täcker delar av kroppen som är i kontakt med luften, såsom hud, tarm och lungor. AhR-receptorn är utformad för att aktiveras när toxiner når kroppen, och som sådan utlöser den processen för avgiftning av kroppen från luftburna toxiner.

Forskarna använde både humana och animaliska immunceller och utsatte dem för små partiklar av dieselångor. Cellerna producerade då Interleukin 33 (IL-33), vilket är ett protein som främjar inflammation som en del av immunsvaret. Immunförsvaret har ju flera olika sådana här så kallade cytokiner som är proinflammatoriska. IL-33 är en av dessa signalmolekyler som hjälper immunförsvaret att aktivera inflammationsresponsen.

Forskarna kontrollerade att IL-33 producerades av AhR genom att blockera AhR och fann att ingen IL-33 producerades när AhR blockerades. Slutsatsen är att att IL-33 produceras när AhR aktiveras.

Forskarna fastställde hur luftburna partiklar från dieselångor kan förvärra andningssjukdomar och göra symtomen svårare och främja inflammation.

Utflyttningen ur städerna har ökat senaste tiden – som en följd av Covid-19 kanske, men detta borde vara en huvudanledning.

Ur studien

Polycyclic aromatic hydrocarbons (PAHs) contained in airborne particulate matter have been identified as a contributing factor for inflammation in the respiratory tract. Recently, interleukin-33 (IL-33) is strongly suggested to be associated with airway inflammation. Aryl hydrocarbon receptor (AhR) is a receptor for PAHs to regulate several metabolic enzymes, but the relationships between AhR and airway inflammation are still unclear. In this study, we examined the role of AhR in the expression of IL-33 in macrophages. THP-1 macrophages mainly expressed IL-33 variant 5, which in turn was strongly induced by the AhR agonists 2, 3, 7, 8-tetrachlorodibenzo-p-dioxin (TCDD) and kynurenine (KYN). AhR antagonist CH223191 suppressed the increase in IL-33 expression. Promoter analysis revealed that the IL-33 promoter has 2 dioxin response elements (DREs). AhR was recruited to both DREs after treatment with TCDD or KYN as assessed by gel shift and chromatin immunoprecipitation assays. A luciferase assay showed that one of the DREs was functional and involved in the expression of IL-33. Macrophages isolated from AhR-null mice expressed only low levels of IL-33 even in response to treatment with AhR ligands compared with wild-type cells. The treatment of THP-1 macrophages with diesel particulate matter and particle extracts increased the mRNA and protein expression of IL-33. Taken together, the results show that ligand-activated AhR mediates the induction of IL-33 in macrophages via a DRE located in the IL-33 promoter region. AhR-mediated IL-33 induction could be involved in the exacerbation and/or prolongation of airway inflammation elicited by toxic chemical substances.

https://academic.oup.com/toxsci/article-abstract/170/2/404/5489922?redirectedFrom=fulltext

https://www.sciencedaily.com/releases/2019/07/190725102939.htm

Nu tillåter livsmedelsverket äkta evolutionär mat – insekter

av Leave a Comment

Insekter är både hälsosam äkta evolutionär mat (stenåldersmännsikan åt insekter!) Och dessutom klimatvänlig sådan. Nu blir det tillåtet att sälja hela insekter i alla EU-länder.

Livsmedelsverket har i veckan meddelat en förändring i frågan om insekter som livsmedel. Tidigare har Livsmedelsverket tolkat EU-lagstiftningen som att det inte är tillåtet att sälja hela insekter som livsmedel eftersom det saknats ett godkännande enligt förordningen om nya livsmedel. Andra EU-länder har gjort en annan tolkning av lagen och tillåtit sådana livsmedel på sina marknader. Men nu kom en dom i EU-domstolen som visar att lagstiftningen inte innebär några EU-rättsliga hinder för hela insekter som livsmedel, vilket alltså innebär att Livsmedelsverkets tolkning varit felaktig.

Med anledning av EU-domen meddelade Livsmedelsverket att man omprövar sin tidigare uppfattning och nu tillåter insekter att säljas som livsmedel i Sverige. Livsmedelsföretagen välkomnar beskedet.

De livsmedel med insekter som nu tillåts i Sverige har tidigare fått säljas i Danmark, Nederländerna och Finland. Det beror på att de länderna har tolkat den tidigare EU-lagstiftningen om så kallade nya livsmedel på ett annat sätt än Sverige och de flesta EU-länder. Sverige har tolkat det som att nya livsmedel som insekter inte får säljas utan att EU-kommissionen först har bedömt att livsmedlet inte medför någon hälsorisk.

Olika typer av insekter och produkter som är framställda ur dem, är exempel på det som EU räknar som nya livsmedel. Trots att de ätits under hela evolutionen, och fortfarande äts i stora delar av världen. Inom EU har de inte ätits under tillräckligt lång tid för att vi ska kunna veta att det är ofarligt anser man.

Det innebär att insektsarterna ska riskbedömas och godkännas av EU-kommissionen innan de får säljas. Det som måste bedömas är att en viss insektsart inte har naturliga gifter i sig eller är tillverkad på ett sätt som gör att det kan innehålla smittor eller gifter.

Före 1 januari 2018 fanns en annan lagstiftning om nya livsmedel, där det inte var tydligt att hela och malda hela insekter ingick. De flesta EU-länder, däribland Sverige, tolkade den lagstiftningen som att även hela insekter måste godkännas av EU-kommissionen innan de säljs. Några länder som Finland, Danmark och Holland har tolkat lagstiftningen på ett annat sätt och tillåtit försäljning.

Frågan togs till EU-domstolen, och den 1 oktober 2020 kom de fram till att hela och malda hela insekter inte berördes av den gamla lagstiftningen. Det innebär att det under en övergångsperiod blir tillåtet att sälja hela insekter i alla EU-länder.

Förutsättningarna för att livsmedlet ska få säljas är:
1) att det har varit tillåtet att sälja i något EU-land före 1 januari 2018 och
2) att ett företag i något EU-land har skickat in en ansökan om godkännande av livsmedlet till EU-kommissionen.

Och EU-domstolens beslut gäller under en övergångsperiod i väntan på slutliga beslut av EU-kommissionen, som ska pröva om det är säkert att äta insekterna.

Livsmedelsverket varnar för att insekter kan innehålla sjukdomsframkallande bakterier, tungmetaller och andra giftiga ämnen. Men det lär inte vara värre än odlad lax och antibiotikastinna spannmålsuppfödda djur… det är vad jag tror. Insekter är långt ner i näringskedjan och en bra källa till näring som vi kanske inte får från att bara äta muskeldelar som filé på större djur.

Livsmedelsverket varnar också för att en risk med insekter är att det kan bli korsallergier hos skaldjursallergiker, framför allt gäller detta mjölmask och syrsor. Därför är det noga att det framgår tydligt av märkningen om ett livsmedel innehåller insekter.

Se tidigare inlägg på ämnet: https://4health.se/?s=insekter+livsmedel

https://www.livsmedelsverket.se/om-oss/press/nyheter/pressmeddelanden/vissa-insekter-far-nu-saljas-som-mat-i-sverige-men-skaldjursallergiker-bor-vara-forsiktiga

http://curia.europa.eu/juris/document/document.jsf?docid=231847&mode=req&pageIndex=1&dir=&occ=first&part=1&text=&doclang=EN&cid=5346732

Luftföroreningar ökar risk för Alzheimers, hjärt- och kärlsjukdom, lungsjukdom och fetma

av Leave a Comment

En studie publicerad i tidskriften Brain fann att kvinnor som utsätts för större mängder luftföroreningar har en högre risk att utveckla Alzheimers sjukdom.

Mer specifikt tittade forskarna på exponering för små partiklar (PM) <2,5 μm (PM2,5). Detta avser atmosfärisk PM som har en diameter på mindre än 2,5 mikrometer (väldigt litet alltså – ca 3 % av diametern hos ett människohår….)

PM2.5 kommer från en mängd olika källor, inklusive kraftverk, motorfordon, flygplan, vedeldning, skogsbränder och jordbruksförbränning. De är farligare än större partiklar för att de förblir luftburna längre, och för att de passerar näsan och halsen och tränger djupare in i lungorna.

Förutom att öka risken för Alzheimers sjukdom har flera studier visat att långvarig exponering för PM2.5 är förknippad med hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdom, fetma mm.

Försök alltså att minska din exponering för både avgaser, rök från eld etc för attt förebygga sjukdom.

https://academic.oup.com/brain/article-abstract/143/1/289/5628036

Kemikaliebanta din städning – smarta, enkla tips

av Leave a Comment

Visste du att du i många fall lika gärna kan använda produkter ur ditt skafferi som starka städprodukter? Ibland kan de naturliga alternativen till och med vara effektivare! Här kommer några tips.

Vi har tidigare bl.a. pratat om detta i podden. Lyssna på 169 https://4health.se/169-sara-johansson-giftbanta-ditt-hem

Har också skrivit om det bl.a. här: https://4health.se/anvandning-av-rengoringsmedel-kan-langsiktigt-paverka-lungfunktionen-lika-mycket-som-rokning och https://4health.se/?s=kemikalie

Bikarbonat

  • Blanda ihop bikarbonat, vatten och salt till en pasta – använd tex för ingrodd smuts i din ugn. Gnugga in pastan, låt verka någon timme tex över natten, och gör sen rent med borste
  • Blanda bikarbonat och vinäger och använd som effektiv rengöring tex på spisen
  • Torka av en yta med bara vatten och pudra sean bikarbonat över. Torka av (skrubba ev lätt med svamp)
  • Vid stopp i avloppet:
    Häll bikarbonat och salt i vasken/avloppet
    Häll på ättiksprit (Det kommer att bubbla/fräsa som en följd av den kemiska reaktion som äger rum)
    Koka upp vatten och häll det kokande vattnet i vasken
  • Häll bikarbonat i diskvattnet – det hjälper till att lösa upp ingrodda matrester
  • Tvätta gamla sura trasor och diskborstar med bikarbonat och vatten
  • Ta bort rost (dvs istället för svinto) genom att doppa en halv potatis i bikarbonat och gnugga på rosten

Ättika/ ättiksprit

  • Använd ättika istället för diskmedel på skärbrädor etc – effektiv bakteriedödare och rengörare
  • Spraya ättika är det luktar illa – tex vid soporna under vasken eller i diskmaskinen
  • Spraya på ättiksprit på kalkavlagringar i kök och badrum. Torka av. Eller häll ättiskrpit i toaletten och låt verka innan du borstar bort avlagringarna
  • Spraya ättiksprit på illaluktande gamla svettiga kläder innan du tvättar dem. Effektivt.

Vinäger

  • Blanda vinäger och vatten och spraya i kylskåpet för att ta bort lukt och bakterier
  • Kan i många fall användas på liknande sätt som ättika ovan

Citron

  • Kan precis som ättiksprit används mot kalkavlagringar. Dela en citron och gnugga med denna på kalkavlagringarna
  • Häll citronsaft och vatten i en kopp, ställ i mikro och mikra i ett par minuter. Torka sedan av mikron med trasa. Tar bort både lukt och matrester

 

 

Luftföroreningar kan främja inflammation genom att överaktivera detoxsystemet

av Leave a Comment

Ett forskarlag har hittat ny information om de inflammatoriska effekterna av luftburna partiklar från dieselavgaser. Detta  kan bl.a. förvärra astmasymtom.

För ett par år sen visade en stor studie att en mutation hos de kemiska budbärare som främjar inflammation verkar vara relaterad till astma. Man har också upptäckt att högre nivåer av dessa kemiska budbärare, interleukin-33, direkt kan bidra till svårighetsgraden av astma.

Men ett forskarteam som har tittat på mekanismerna bakom hur astma utlöses har gjort en viktig upptäckt. De har funnit att en cellreceptor som heter AhR aktiveras av dieselpartiklar. Receptorn främjar produktionen av inflammatoriska molekyler som hjälper till att befria kroppen från toxiner i kroppen, men överaktivering av denna receptor kan orsaka hälsoproblem. Denna sorts receptorer finns på celler i organ som är i kontakt med luften, inklusive huden, tarmen och lungorna.

I studien stimulerade forskarna både celler från människor och immunceller från möss med dieselpartiklar som aktiverade AhR. Vid stimulering producerade cellerna IL-33, en specifik kemisk budbärare som främjar inflammation. Men när de här blockerades genererades ingen IL-33 av cellerna. Detta tyder på att dieselångor förvärrar/ökar immuncellers frisättning av substanser som främjar inflammation. Denna upptäckt kan komma att hjälpa oss att förstå mekanismerna bakom många andra kroniska sjukdomar i hud, tarm och lungor.

“Polycyclic aromatic hydrocarbons (PAHs) contained in airborne particulate matter have been identified as a contributing factor for inflammation in the respiratory tract. Recently, interleukin-33 (IL-33) is strongly suggested to be associated with airway inflammation. Aryl hydrocarbon receptor (AhR) is a receptor for PAHs to regulate several metabolic enzymes, but the relationships between AhR and airway inflammation are still unclear. In this study, we examined the role of AhR in the expression of IL-33 in macrophages. THP-1 macrophages mainly expressed IL-33 variant 5, which in turn was strongly induced by the AhR agonists 2, 3, 7, 8-tetrachlorodibenzo-p-dioxin (TCDD) and kynurenine (KYN). AhR antagonist CH223191 suppressed the increase in IL-33 expression. Promoter analysis revealed that the IL-33 promoter has 2 dioxin response elements (DREs). AhR was recruited to both DREs after treatment with TCDD or KYN as assessed by gel shift and chromatin immunoprecipitation assays. A luciferase assay showed that one of the DREs was functional and involved in the expression of IL-33. Macrophages isolated from AhR-null mice expressed only low levels of IL-33 even in response to treatment with AhR ligands compared with wild-type cells. The treatment of THP-1 macrophages with diesel particulate matter and particle extracts increased the mRNA and protein expression of IL-33. Taken together, the results show that ligand-activated AhR mediates the induction of IL-33 in macrophages via a DRE located in the IL-33 promoter region. AhR-mediated IL-33 induction could be involved in the exacerbation and/or prolongation of airway inflammation elicited by toxic chemical substances.”

https://academic.oup.com/toxsci/article-abstract/170/2/404/5489922?redirectedFrom=fulltext

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20860503

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20153038