God väg till hälsa
Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]
Du behöver:
Mixa morotsblast, mandel, ost och vitlök.
Tillsätt oljan, salt, peppar och citron och mixa lite till.
🥬En del tycker att det är svårt att äta riktigt mycket grönsaker – man tycker inte att det är gott eller vet inte hur man ska tillaga eller bereda dem (varför rikligt med grönsaker är viktigt både för tarmfloran och för att förebygga sjukdomar som tex cancer kan du lyssna på både i tidigare poddar om tarmfloran, tex 128 https://4health.se/128-forbattra-tarmfloran-sa-gor-du; och i kommande avsnitt 320; samt i senaste avsnitt 318: https://4health.se/318-rosa-bandet-som-det-borde-vara-17-rad-mot-cancer Dessutom finns det massor att läsa via taggen microbiome: https://4health.se/tag/microbiome)
🥬Precis som med vilken annan mat som helst, så kan man lära sig att laga den och krydda den – smaksätta den
🤷♀️Är du van vid att laga köttfärsrätter så skulle du antagligen aldrig tänka tanken att laga det utan salt, vitlök eller lök och en hel del andra örter och kryddor. Eller?
✅Mitt absolut bästa tips här är faktiskt att smaksätta grönsaker med små mängder animalier.
✅Gör grönsaker med köttfärs etc, istället för tvärtom – att ha grönsakerna som ett litet tillbehör.
1️⃣Animaliska produkter är utmärkta umami-smaksättare.
2️⃣Om du kryddar animalierna som du brukar, så får du denna kryddning av dina grönsaker på köpet
Och glöm inte att använda rikligt med bra fett när du tillagar grönsaker 💚
✅Ett exempel: Laga som om du skulle laga köttfärs/ köttfärssås, men byt ut det mesta av köttfärsen mot massor med grönsaker; men krydda/ tillaga som om du skulle göra en stor sats köttfärs. Supergott🥰
💡Det här är dessutom ett utmärkt sätt att laga lite grövre delar av växter, såsom stam och blast🌱
✅Om du lagat hel kyckling eller någon annan benig djurdel/kycklingdel, så släng inte resterna!
🦴Även utan(!) att ställa sig och koka buljong på benen så ger lite kycklingrester jättemycket smak till annan mat.
🦴Släng ner dem i pannan om du lagar grönsaker. Fungerar både i stekpannan och ugnen.
🦴Själv passar jag dessutom på att tugga i mig de delar som är tillräckligt mjuka. Dvs brosk etc. Detta ger ju massvis med kollagen och mineraler ✨
Summerat: smak, kollagen, mineraler, klimatsmart
❓Vilket är ditt enklaste/godaste/snabbaste grönsakstips❓💚
Tips på hur du kan använda blast och annat många slänger hittar du bland inläggen här: https://4health.se/?s=släng+inte och https://4health.se/?s=Blast såsom hur du gör pesto på morotsblast eller varför du bör äta äppelskrutten
Och spana gärna även in detta: https://4health.se/nya-gronsaker-av-dina-matrester
Visste du att bananskal både är gott och nyttigt? Förutsatt att du köper ekologiska, obesprutade bananer.
Bananskalen är en väldigt bra fiberkälla och blir goda att steka. Man kan också ha dem som fibertillskott i en smoothie.
Själv hackar jag ner dem och slänger i stekpannan med maten för ett sött inslag.
Dessutom använder en del veganer långa remsor av bananskal för att göra ”banana peel bacon”, ja bananskalsbacon 😅. Då behöver man dock krydda upp det rejält med bla sojasås. Se video nedan (jag håller inte riktigt med dem, eftersom bananskal smakar sötare än bacon, även om man kryddar etc enligt recepten på bananbacon)
Bananskalet är alltså inte giftigt, utan ätbart och hälsosamt. Det innehåller bra mängder bl.a. av flera B-vitaminer, kalium och magnesium.
❓Har du testat äta bananskal?
Ps. Tänk på att en stor, söt banan kan innehålla nästan lika mycket socker som en burk cocacola (dock med mer närig). Så använd själva fruktköttet med måtta, eller välj riktigt gröna bananer som har en stor andel resistent stärkelse och inte är så blodsockerhöjande. Mer om resistent stärkelse bla i podcastavsnitt 3, 51 och 156.
Tidigare tips på hur du kan använda blast och annat många slänger hittar du bland inläggen här: https://4health.se/?s=Blast såsom hur du gör pesto på morotsblast eller varför du bör äta äppelskrutten 🤩🤗
Särskilt detta: https://4health.se/nya-gronsaker-av-dina-matrester
Många slänger blasten på sina grönsaker, men själv tycker jag att just blasten på allt från blomkål och broccoli till purjolök är det allra godaste🌱
Dessutom sitter mycket nyttigheter där.
På purjolöken använder många bara stammen, men de mörkgröna bladen är fantastiskt nyttiga och goda.
💫De blir väldigt goda att smörsteka tillsammans med annan mat. Sätter fin smak på maten.
💫Min favorit är krispiga purjolökschips, som du gör enligt nedan:
✅Hacka purjölöksblast i lagom stora chipsbitar
👉Tänk på att om du tvättar den, så låt den rinna av och torka helt innan du använder den
✅strö på salt och blanda ihop
✅häll upp purjolöksbitarna luftigt på en stor plåt
✅kör i varmluftsugn vid 250 grader ca 10 minuter tills de blivit krispiga, men inte brända
👉man kan med fördel ha ugnsluckan på glänt
✅Ät medan de fortfarande är ljumna och krispiga 🤗🌱💕
👉Det går också bra att göra dem på samma sätt som grönkålschips, dvs med olja. Jag använder dock helst inte olja vid så hög värme. Men testa gärna halva plåten med och halva utan – för att se vad du föredrar
Mer “blasttips” och om allt från hur du gör pesto på morotsblast🥕 till varför du bör äta äppelskrutten 🤩 i tidigare inlägg med tips på hur du kan använda blast och annat många slänger:
https://4health.se/?s=Blast
Särskilt detta är populärt:
https://4health.se/nya-gronsaker-av-dina-matrester
Jag har ju skrivit en hel del, både här och på instagram, om hur mycket ätbart och näringsrikt det finns i naturen att ta vara på. Bl.a. har jag gjort 13 videoklipp a 1 minut (hittills, kanske blir det fler 🙂 ) som du hittar här på sidan samt i höjdpunkter på instagram https://4health.se/?s=ätbart+i+naturen
Jag har dock fått frågor om det här med förväxling. Och jag tar i regel upp det i de korta videoklipp jag gör, men här nedan kommer ett kort enkelt filmklipp med tips.
Nästan allt på bilden är ätligt🌱
Liksom i naturen generellt – mer än du tror går i regel att äta.
⚠️Men så finns det några få viktiga undantag ☠️
Det finns många ätbara ogräs i släktet flockblommiga växter. Dock ska man veta att några av våra absolut giftigaste växter också finns i denna växtfamilj. De jag rekommenderar tar man i regel inte fel på. Kirskål tex skiljer sig mycket från de supergiftiga sprängört och odört, och även från den giftiga vildpersiljan. Men titta gärna på nedan korta klipp.
Att ge sig på att äta hundkex / hundkäx kan tex vara dumt eftersom den, trots att den är en bra överlevnadsväxt och ätbar, är väldigt lik sina giftiga släktingar.
De flesta av våra giftiga växter överlever man, om man råkar få i sig ett litet bär eller liknande, men bland svampar (tex vit flugsvamp) och även här, tex sprängört, kan det gå riktigt illa med väldigt lite.
Så sent som häromveckan rapporterade svt om ett par barn som fått i sig sprängört – en av Sveriges giftigaste växter. De lekte Robinson och skulle samla saker att äta i naturen. De tyckte att den såg ut och smakade som morot…
Ett av barnen fick de klassiska symtomen på sprängörtsförgiftning: kraftig salivutsöndring, magsmärtor, kräkningar och ihållande kramper. Efter en natt på akuten med bland annat dropp, syrgas och mängder av vätska återhämtade hon sig.
När sprängört blommar liknar den stora hundkex, men den växer ofta på svåråtkomliga platser ute i våtmarker. De få förgiftningsfall som kommer in rör oftast kor och hästar som druckit vid strandkanter där sprängörten växer. Det är inte ovanligt att de avlider.
De flesta blommor går bra att plocka och ta i, även om de är giftiga. Men undvik att ta i jätteloka. Man dör inte om man har fått lite på tungan heller (undvik dock att sätta tungan mot svamp, åtminstone skivling, som du är osäker på).
Förgiftningsfallen handlar om folk som ätit växterna. Var inte rädd för växter, men ät bara växter som du är säker på vad det är och säkert vet att de är ätbara.
Nedanför klippet kommer lite mer info om de olika växterna som är mest lika, och hur du känner igen dem.
Hundkex / hundkäx är en vanlig och ofarlig ört med vita flockblommor och fårad, hårig stjälk. Stjälken kan vara rosaröd nertill men inte rödfläckig som den giftiga odörten. Bladens skaft är inte ihåliga och om man knipsar av ett blir snittytan hjärtformad. Smula ett blad mellan fingrarna så doftar det lite som morotsblast.
Odört är mer sällsynt, men giftig. Den växer främst södra Sverige. Hela odörten är giftig men gifthalten är högst i blad och frukter. Giftet påverkar nervsystemet. Odörten är stor och kan bli två meter hög, rör du den luktar den urin / kattkiss/råtta. Stammen är ihålig och längst ner rund, slät och hårlös. Den har röda fläckar längst ner på stammen, vilket är ett av de bästa sätten att känna igen den på.
Sprängört är den giftigaste av växterna. Den växer i strandkanter vid sjöar, åar och dammar och finns i hela landet. Eftersom sprängörten gillar näringsrikt vatten sprids den enklare i sjöar som är övergödda. Den blir upp till en meter hög.
Bladen är inte som hundkexets, utan är smala lansettblad som är tydligt sågkantade. Bladskaftet är ihåligt. Stjälken sväller ut i en rotknöl längst ner.
Vildpersilja är den som liknar hundkäxet mest. Den är giftig, men som tur är inte lika giftig som sprängört och odört. Den har liknande blad som hundkex, men de är grönare och blankare.
Enklast att känna igen är den på blommorna. Vildpersiljan har långa svep under blomflockarna. Titta under blommorna, det ser ut som om de har ben. Såna har inte hundkäxet.
Missa inte heller att jag skrev på instagram om hur du ser skillnad på ramslök och giftig liljekonvalj: https://www.instagram.com/p/CNrIEUTJuOJ/
17 procent av all mat som produceras för människor slängs. Och 74 kilo mat slängs i hemmet per person och år enligt en färsk rapport från FN:s miljöprogram.
Så mycket slängs definitivt inte här hemma! Dels för att jag älskar rester, men främst för att mycket av nyttigheterna i vår mat sitter i just de delar som människor vanligen slänger. Jag kommer till det snart.
Och det är ju ett vansinnigt slöseri av resurser. Matsvinn beräknas stå för 8-10 procent av världens utsläpp av växthusgaser. De 17 procent av all mat som produceras för människor och som kastas antingen i hemmen, i affärerna eller av restaurangerna blir sammanlagt 931 miljoner ton mat. Hushållen står för den största andelen av den vikten.
Om matsvinn vore ett land hade det varit den tredje största utsläpparen av växthusgaser i världen, säger en av personerna bakom den nya rapporten.
Matsvinnet är ett globalt problem som berör både fattiga och rika länder. FN:s hållbarhetsmål nummer tolv är att minska matavfallet med hälften till 2030. Hjälper vi till med detta mål lär vi även gynna vår egen hälsa. Win win.
När det gäller djuren vi äter så sitter det nyttigaste i det vi ofta slänger eller väljer bort i affären. Inte minst gäller detta inälvorna, såsom lever, njure och hjärta. Men också brosk och skinn är nyttiga delar på djuret (mer om detta i tidigare inlägg som nås via nedan länkar)
Och precis som när det gäller djuren vi äter, så rekommenderar jag att vi äter alla delar på växterna vi köper eller skördar. Många nyttigheter kan du hitta i allt från morotsblast till blad på broccoli-, brysselkål- eller blomkålsplantan. I skal och kärnhus på frukter finns rikligt med nyttigheter som antioxidanter och de bästa fibrerna för tarmfloran. De flesta plantors blast, blad och stam är minst lika ätliga som det lilla av plantan vi vanligen lägger på tallriken.
Och middagsrester går utmärkt att lägga i frysen. Perfekt att plocka fram som en ny måltid – eller varför inte till frukost. Det mest otippade går faktiskt bra att frysa in. Testa!
Läs mer om hälsoeffekterna av det vi slänger i nedan inlägg:
Läs även mer här: https://4health.se/?s=inälvsmat
https://www.unep.org/resources/report/unep-food-waste-index-report-2021
https://sverigesradio.se/artikel/i-snitt-slanger-du-74-kilo-mat-per-ar
Visste du att det nyttigaste på äpplet är skal och kärnhus? Ja, förutsatt att det inte är besprutat.
Precis som när det gäller djuren vi äter, så rekommenderar jag att vi äter alla delar på växterna vi köper eller skördar. Många nyttigheter kan du hitta i allt från morotsblast till blad på broccoli-, brysselkål- eller blomkålsplantan.
Och när det gäller äpplet så är faktiskt de delar vi ofta slänger de allra nyttigaste. I skal och kärnhus finns nämligen rikligt med pektin. Och i skalet finns för övrigt mycket antioxidanter. Om vi bara äter fruktköttet så missar vi en del nyttigheter men får det mesta av fruktsockret. Tycker du inte om att tugga i dig kärnhuset så kan du alltid slänga ner det i en grönsakssmoothie.
Och just det – många frukters kärnor har visat sig ha anticancerogena effekter! Dessa inkluderar bl.a. äppelkärnor och aprikoskärnor.
Pektin är en sorts fibrer som finns i skalet på citrusfrukter, i äpple, omogen banan samt i många bär. Allt pektin vi äter når tjocktarmens bakterier och blir mat för dem. Pektin har i studier visat sig hjälpsamt mot metabolt syndrom (det som innefattar insulinrelaterade besvär som diabetes typ 2, hjärtsjukdom, övervikt mm) och att sänka LDL-kolesterol.
Pektin kan dessutom vara effektivt vid diarré.
Liknande inlägg: https://4health.se/darfor-ska-du-ata-skinnet-pa-kycklingen
och https://4health.se/hur-magfloran-paverkar-din-vikt-och-vad-du-kan-gora och https://4health.se/tillskott-av-metabolit-fran-goda-tarmbakterier-gav-minskat-sug
Mer om äpple: https://4health.se/?s=äpple
Tycker du att det är dyrt med ekologiska grönsaker? Kul att odla, men för lite tid? Här kommer några enkla tips på hur du får resterna av dina ekologiska grönsaker att bli ny mat – enkelt i ditt köksfönster. Bra för miljön, ekonomin och ett roligt projekt (involvera gärna barnen).
1. Spara rotstocken på selleri, bok choy och romansallad mm.
Sallad som tex romansallad återväxer från botten så att nya blad växer ut. Ta vara på den nedre delen av stammen istället för att slänga den. Placera stammen/rotsocken i en skål med ca 1 cm vatten och ställ ljust. Inom två veckor börjar de nya bladen synas, låt dem växa till sig lite och skörda sen.
Detsamma gäller andra rotstockar. Släng inte den undre rotstocken av bok choy eller selleri. Spara själva stammen/rotstocken med något litet skott. Placera den i vatten på ett ljust ställe, och inom två veckor kan rötter börja utvecklas. Sen kan du plantera om den i en kruka med jord och fortsätta att skörda bladen. Jag lyckas inte ofta med att få rötter, men det växer ut nya skott som kan skördas så länge den står i vatten.
Tänk på att med växtdelar stående i vatten är det viktigt att byta ut vattnet ofta, t.ex. varje dag. Annars kan bakterier växa till sig och växterna drabbas av röta.
2. Morotsblast
Det går att äta morotsblast! Har poängterat detta med att spara blasten tidigare bl.a. på instagram https://www.instagram.com/p/BVUQ_RrBVbC/ och https://www.instagram.com/p/Bjj74aoFx8J/
Morotsblast kan användas på liknande sätt som persilja. Dvs det är gott att ha i en sallad, som en krydda eller att göra pesto på (recept kommer imorgon).
Spara morotsändar och sätt i lite vatten och se blasten växa upp igen. Ändarna ska stå i vatten upp till hälften, och stå ljust. Inom någon dag börjar ny blast sticka upp och redan efter 1 vecka har du rejält med ny blast att äta. Men det är inte lönt att plantera över dem till jord – nya morötter kommer inte att växa ut tyvärr 🙂
3. Lök och vitlök
Du har säkert sett att vitlöksklyftor ibland får gröna skott. Då blir själva vitlöken ofta för bitter att ha i maten, men istället kan du ställa dem med botten i lite vatten. De långa stjälkarna som bildas är mildare än klyftorna och kan användas ungefär som gräslök – dvs färska nedklippta i sallad eller som krydda på en omelett t.ex.
Salladslök växer tillbaka jättesnabbt! Inom ca fem dagar kan du få en salladslök att växa ut från spill. Spara bara nederdelen, dvs lämna minst 2,5 cm blast närmast roten när du hackar ner lökarna. Placera dem i ett glas med lite vatten. Redan efter några dagar har du ny blast.
Och du kan odla lökblast från i stort sett alla lökar. Precis som med salladslök går det att göra med purjolök, gul lök, rödlök och andra lökar. Det är blasten som utvecklas, den understa köttiga löken återbildas inte.
4. Återodla örter som sticklingar
Basilika köpt i kruka från mataffären är svår att överleva länge, men basilikasticklingar rotar sig snabbt. Blir det någon basilikakvist över, kan du sätta den i ett glas med vatten. Använd stjälkar som är ca 10 cm. Klipp strax under ett bladpar och ta bort de understa bladen, så att inte blad hamnar i vattnet. Ställ sticklingarna ljust i ett fönster. Snart visar sig nya rötter. Låt rötterna växa lite och plantera sedan sticklingen i en kruka. Så kan du få en helt ny planta som du kan skörda ifrån.
Liksom basilikan ska koriander kunna förökas från toppsticklingar.
5. Champinjoner
Om champinjonen har lite rotanlag kvar på botten av foten, så kan du spara den sista lilla änden och lägga den i lite kaffesump. Spreja sumpen med vatten och håll den fuktig. Inom några dagar kan nya svampkroppar börja växa ut från änden. Det funkar inte alltid, men testa! Och det skadar inte att testa även på andra svampar än champinjoner.
Ps. du som gillar att odla, missa inte podcastavsnittet med Farbror Grön https://4health.se/136-johannes-watterback-odla-din-egen-mat
Senaste kommentarer