Vad alla med Graves (hypertyroidism) borde veta om hjärnhälsa (1/3)

För mycket sköldkörtelhormon, är det så illa? Mer energi, högre ämnesomsättning och aldrig behöver man frysa. Sanningen är att det är ett väldigt jobbigt tillstånd och går du obehandlad kan det till och med bli livshotande. Sjukdomen sätter också spår även efter att vi fått normala hormonnivåer. En tredjedel av alla med Graves har kvar symtom från hjärnan. Här får du veta vad det beror på och vad du kan göra själv för att må bättre igen.

Det här inlägget är ett gästinlägg av Katarina Fornander

Varje år drabbas cirka 3 500 personer, främst kvinnor, av Graves sjukdom som är en autoimmun diagnos med kraftigt förhöjda sköldkörtelvärden. Sköldkörteln är som bekant kroppens gas och broms, och med Graves går systemet för full gas. De förhöjda sköldkörtelhormonerna leder till en ökad känslighet för stresshormoner där kroppen påverkas starkare av adrenalin och kortisol. Med tanke på att det är vanligare att drabbas av Graves efter en negativ stressande livshändelse så uppstår en ond cirkel där stress föder mer stress.

Du håller inte på att bli galen

Hjärnan, och särskilt hjärnans känslocentrum, är ett av de organ i kroppen som har allra flest receptorer för sköldkörtelhormoner. Det märks också hos de som nyligen diagnostiserats med Graves. Förutom symtom som skakningar, dålig sömn, diarréer, svullen och förstorad sköldkörtel, viktnedgång, hjärtklappning eller svettningar drabbas även det psykiska välmåendet.

Vanligaste psykiska symtomen vid diagnos:

• Irritation
• Ångest
• Sömnproblem
• Ilska
• Gråter oftare
• Lättskrämd

Kognitiva nedsättningar är vanligare hos de med Graves, framförallt i form av uppmärksamhet, beslutsfattande, minne, planering och produktivitet.

Hypertyreos är en stress även för hjärnan och har liksom annan stress visat sig kunna ha långtgående negativa effekter på den. Effekterna på hjärnan beror dels på att höga sköldkörtelnivåer orsakar höga nivåer av stresshormoner, vilket är negativt för hjärnhälsan, men även att sköldkörtelhormoner har en direkt verkan i hjärnan. Ökade nivåer av sköldkörtelhormoner leder till att effekten av stresshormonerna adrenalin och noradrenalin blir starkare i hjärnan. Ett annat stresshormon, kortisol, och dess receptorer ökar också när sköldkörtelhormonerna ökar.

En tredjedel får kvarstående problem

För många blir situationen bättre när behandling sätts in och sköldkörtelnivåerna normaliseras. Behandlingen vid första insjuknandet i Graves består av läkemedel som dämpar sköldkörtelns produktion av hormon, plus vanligtvis levaxin för att kompensera bristen. Efter 18 månader har det autoimmuna tillståndet läkt för ca 50%, de som får återfall opererar eller strålar ofta bort sköldkörteln för att kompensera med oftast levaxin. Trots normala hormonnivåer enligt provsvar får en betydande andel, upp till en tredjedel, kvarstår symtom från hjärnan. Det kan handla om kognitiva nedsättningar som svårt att koncentrera sig, oförmåga att hålla många bollar i luften och trötthet. En del av svaret på varför det blir så här, har man sett vid magnetkameraundersökningar av Gravespatienters hjärnor. Områden som är viktiga för just dessa funktioner drabbats mätbart negativt. För övrigt samma områden som är påverkade vid annan typ av stress.

Nervsystemet är i obalans – stressresponsen ständigt aktiv

Det autonoma nervsystemet består av två delar, sympatikus och parasympatikus. Sympatikus frisätter adrenalin och noradrenalin – det vill säga det drar igång kroppens stressrepons. När parasympatikus är aktiverat är kroppen i vilo- och uppbyggnadsläge; och kroppen kan göra sig av med restprodukter. Du känner dig lugn när parasympatikus dominerar. Som motsats har vi också den sympatiska delen som ska ta hand om energireserverna och hantera krissituationer. Uppskattningsvis står vagusnerven för 75 % av all parasympatisk aktivitet, så du förstår vilken stor roll den spelar för att vi ska känna oss avslappnade. Vagusnerven tar med information från kroppen till hjärnan och tvärtom.

Vid Graves har man sett att det är obalans mellan dessa delar av nervsystemet och sympatikus är kraftigt dominerande. Inte konstigt att det känns som att vi är fast i stressresponsen – det är vi nämligen bokstavligen. Parasympatikus är svagt och behöver träning.

Exempel på aktiviteter som stärker parasympatikus finns i det här inlägget: https://4health.se/lar-dig-slappna-av-stark-din-vagusnerv-del-2

Imorgon kommer nästa del av det här inlägget och handlar då om hur du läker hjärnan från stress i allmänhet. Och i övermorgon kommer del 3, sista delen, Katarinas personliga berättelse om att läka hjärnan efter graves, samt om näring, mat och tillskott vid Graves. Missa inte det!

www.fysiomedia.se/graves

Referenser:

Psykiskt: https://www.gdatf.org/about/about-graves-disease/patient-education/whats-wrong-with-me/

https://www.sciencedirect.com/topics/neuroscience/adrenergic-receptor

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3520819/

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/1955072

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16712661

Näring:

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25614676,https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26680495, https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11396708(jod)