Diabetes typ 2, eller så kallad åldersdiabetes (numera drabbas dock även barn), kallades förr sockersjukan, vilket är ett mycket talande namn. Som med de flesta andra sjukdomar finns det en genetisk faktor med i spelet, men det är ett högt intag av socker och andra kolhydrater som kroppen snabbt bryter ner till socker, som skapar diabetes typ 2.
Skillnaden mellan diabetes typ 1 och typ 2 är stor. Typ 1 är en autoimmun sjukdom där betacellerna i bukspottkörteln slutar producera insulin. Detta leder till insulinbrist, och diabetikern behöver ta insulin externt. Insulin är ett hormon som kommunicerar till cellerna att ta hand om blodsockret då detta är för högt och samtidigt säger den åt kroppen att sluta bränna fett (det finns ju gott om energi i form av blodsocker). Typ 2-diabetiker har från början intakt (eller eventuellt något nedsatt) funktion i bukspottkörteln och därför ingen insulinbrist. Men insulinet och/eller de receptorer som sköter kommunikationen mellan insulinet och cellerna slutar fungera. Man talar om insulinresistens. Kroppen öser ut insulin, ju mer desto högre kolhydratintag och blodsocker, vilket ökar risken för både sjukdomar och övervikt. De negativa effekterna av ett högt blodsocker kan bl.a. vara tjockare blod, höjt blodtryck, ökad risk för åderförkalkning, ökad fettinlagring och att AGE-komplex kan bildas (blodsockret klibbar då fast vid proteiner i blodet och kan täppa till kärlen). Och de negativa effekterna av ett högt insulin är bl.a. övervikt.
En anledning till att det är svårt att finansiera forskning på samband mellan kost och hälsa är att läkemedelsbolagen förlorar på det. Det går inte att ta patent på smör, men om diabetiker istället äter kolhydrater behövs desto mer diabetesmedicin. Det finns dock både 
forskning, såsom Karlshamnstudien, och många personliga erfarenheter som visar att diabetiker blir friskare av en fettrik kost på bekostnad av kolhydrater.
För diabetiker är kosten av största vikt. Kostråden till diabetiker brukar tyvärr antingen vara samma som till friska människor (traditionella kostråd till diabetiker är t.om. utprovade på friska människor) eller att äta mat som höjer blodsockret långsamt. Men varför då inte välja mat som i stort sett inte påverkar blodsockret, dvs. fett. Kroppen kan själv tillverka den lilla mängd blodsocker den faktiskt behöver, både från protein, mjölksyra och fett. Det finns essentiella fetter och aminosyror (proteiner) som vi behöver tillföra kroppen, men inga essentiella kolhydrater!
Man skulle alltså kunna säga att diabetes är "allergi" mot socker och andra kolhydrater (särskilt de snabba processade kolhydraterna i form av mjöl, pasta, ris) som ökar blodsockret. Innan insulinets och andra diabetesmediciners intåg på läkemedelsmarknaden var därför lösningen på "sockersjukan" att äta fläsk och undvika kolhydrater. Du ger ju inte skaldjur till en skaldjursallergiker och löser det med mediciner, men det är precis så man gör med diabetiker. Diabetikerbehandlingen fokuserar tyvärr mest på externt insulin och andra läkemedel. Men mer insulin och högt blodsocker ger som ovan nämnts övervikt och ökad risk för sjukdom. 
Diabetikern blir då ofta uppmanad att motionera mer och äta fettsnålare för att gå ner i vikt. Om en diabetiker istället äter mer fett och mindre kolhydrater får han/hon ett längre och friskare liv.
Notera också att det för kroppen knappt är någon skillnad på de kolhydrater som är sammansatta sockerarter, och socker. Sammansatta kolhydrater som stärkelse bryts ner till glukos (dvs. druv-/blodsocker) redan i munnen av enzym i saliven. Det här kan du testa själv t.ex. genom att slicka på ett rutigt rån och sedan lämna det några minuter (jämför strukturen med ett rån som du istället fuktar med vanligt vatten).
Ett ytterligare litet tips är att både magnesium och krom är tillskott som kan hjälpa vid typ 2-diabetes då brist på dessa mineral kan minska insulinkänsligheten.
Vill du veta mer om hur kosten påverkar dig som diabetiker och få fler tips så får du gärna kontakta mig för kostrådgivning. Vi har också kurser med inriktning mot diabetes när det finns intresse. Du kan skicka en intresseanmälan till oss på kontakt@4health.se
Läs gärna mer om kostråd i boken ”Idelogin och pengarna bakom kostråden” (se lästips), mer om diabetikers erfarenheter i Annika Dahlqvist blogg (se länkar) och om de traditionella kostråden till diabetiker på fettmaparadoxen (se länkar).
Tänk på att en kostomläggning för dig som har diabetes medför att du måste justera din medicinering. Gör alltså alltid en kostomläggning i samråd med läkare.
Okey, men jag måste alltså rådfråga läkare om sockret är högt och det går väl inte bara ta tabletter, de minskar väl inte det bara så där. Hade väldigt högt i morse, men känner mej bra. Hur högt har de som hamnar i koma ca. Hälsning /Eva Ågren
Hej Eva!
Jag har svårt att råda utan att veta mer. Har du diabetes och äter tabletter? Du är jättevälkommen att maila mig eler boka tid om du vill ha hjälp.
Om du tänker på koma som följd av blodsockerfall: det vanligaste är att blodsockerfall fås hos dem som medicinerar med externt insulin. Insulindosen är ju inställd efter personlig kost/blodsocker, så ändrar man kosten till lågkolhydratkost är det viktigt att noga följa blodsocker och samtidigt justera (dvs. minska) insulindoser – i samråd med sin läkare.
Mvh
Anna
Hur mycket socker före och efter frukost är normal till någon ?
Menar du hur högt blodsocker?