Födoämnesöverkänsligheter beror inte bara på vad du äter. Absolut, utan livsmedel ingen födoämnesöverkänslighet. Och vissa livsmedel fungerar oftare som triggers än andra. Men det behövs oftast någonting mer som får kroppen att börja reagera på helt vanlig mat. Många faktorer i vår moderna livsstil har gjort att fler av oss idag inte mår bra av att äta vissa livsmedel.
Det här inlägget är ett gästinlägg i samarbete med Katarina Hagberg. Missa inte heller att lyssna på avsnitt 83 av podcasten på det här ämnet: https://4health.se/83-karl-hulten-autommunitet-och-autoimmun-kost
Det är det andra av två delar som baseras på boken Clean Reset – 3 effektiva steg till din läkande kost som Katarina Hagberg har skrivit tillsammans med Victoria Carinci. Nu har vi kommit till de faktorer förutom maten som kan göra att du reagerar på mat.
Genetik och epigenetik
Laktosintolerans är världens vanligaste födoämnesöverkänslighet. Efter en viss ålder tappar en stor del av befolkningen (en mindre andel här i Norden) förmågan att bryta ner laktos i tarmen. Saknar du den förmågan och äter laktos kommer du att få symtom från mag-tarmkanalen. Med hjälp av ett gentest går det att se vem som har kvar sin förmåga att bryta ner laktos, och vem som inte har det. En ärftlig förändring på genen för enzymet laktas, ansvarigt för att bryta ner laktos, gör att du får lägre nivåer av enzymet i vuxen ålder. Det finns fler exempel på gener som spelar in, bland annat vid känslighet för gluten.(läs även mer om detta här: https://4health.se/din-laktosintolerans-beror-pa-glutenintolerans-eller-annan-skada-pa-tarmarna )
Till de genetiska känsligheterna kommer också epigenetiken. Vill du veta mer om vad epigenetik är rekommenderar jag en sökning här på 4Health, och att lyssna på avsnitt 102 och 104 av podcasten. Men i korthet är det ett sätt för kroppen att styra hur aktiva våra gener är. Miljön kan påverka om en gen är mer eller mindre aktiv och hur mycket den påverkar cellerna och kroppen. En del av svaret på varför vi idag har mer överkänsligheter finns också i epigenetiken och särskilda epigenetiska förändringar har i studier kunnat kopplas till matallergier.
Värt att komma ihåg är att även om vi har genetik eller epigenetik som är negativa, är det viktigaste för vår hälsa de kost- och livsstilsval vi själva gör idag och framåt. Alla de livsstilsfaktorer vi tar upp i boken, som stress, hur mycket kemikalier vi utsätts för, hur pass mycket vi pysslar om vår tarmflora och hur lyhörda vi är för vår kropp när det gäller vilken mat den mår bra av och inte – väger mycket tyngre i vågskålen. Du har alltså all chans att påverka hur du mår oavsett hur ditt bagage ser ut. Och det är helt fantastiskt – vi är verkligen inga slavar under våra gener!
Stressens effekter för vilken mat vi tål
Säg det symtom som inte kan orsakas av stress? Om vi lyckas stressa ner så ger det väldigt mycket för hälsan. Bland annat kan det stärka mag-tarmhälsan och minska risken för att reagera negativt på maten vi äter. Stress kan göra tarmslemhinnan svagare och tunnare, alltså öka risken för läckande tarm och påverka tarmfloran. Med en läckande tarm kan osmälta proteiner ta sig in i kroppen och dessa kan immunförsvaret reagera på vilket ger inflammation som sedan kan orsaka många olika slags symtom.
För att få en idé om hur pass mycket stressen påverkar din hälsa och vad du kan äta och inte, fråga dig själv: Hur är mina symtom när jag är ledig eller har en lugn period? Hur är det med vilken mat jag tål, kan jag äta fler livsmedel när jag är ledig eller har en lugn period?
Här på 4Health finns massor av bra tips på hur du stressar mindre och vi har också ett kapitel i boken om hur du kan ta hand om och vara snäll mot dig själv.
Tarmflorans roll för vilken mat du tål
När det gäller födoämnesöverkänslighet har tarmfloran en avgörande roll (när har den inte det!?). En normal tarmflora hjälper till att hålla tarmbarriären intakt, minskar inflammation och hjälper oss att bryta ner maten vi äter. Om vi pratar om födoämnesallergi så har den också visat sig vara viktig. Immunförsvaret, som till en stor del finns kring våra tarmar, och tarmfloran, lever i symbios med varandra och en obalans i tarmen kan trigga immunförsvaret till att överreagera på maten vi äter. Bakterier kan alltså skydda oss från att en allergi uppkommer från första början. Mer om tarmflora via taggen microbiome
Kemikalier retar tarmen och immunförsvaret
Hur påverkar alla de kemikalier som finns idag vår mag-tarmkanal och vårt immunförsvar? Svaret är att flera av dem visat sig kunna påverka risken att utveckla födoämnesöverkänslighet. Triklosan och paraben tillhör gruppen hormonstörande ämnen, och de är väldigt vanliga. Båda finns ofta med på innehållsförteckningen i våra mest använda hygien- och skönhetsprodukter. De har visat sig påverka både immunförsvar och mikroflora negativt. En studie med barn mellan 6 och 18 år visade högre risk för födoämnesallergier ju högre nivåerna av triklosan och paraben var i urinen. Det här har sannolikt två orsaker: dels påverkas immunförsvaret av dessa ämnen till att trigga allergiska reaktioner och dels är ämnena antibakteriella och slår ut goda tarmbakterier. Det här är knappast den enda studien som pekar på ett problematiskt samband. En djurstudie med hormonstörande ämnen visade att leverns ämnesomsättning blev störd, inflammationen ökade och tarmens flora försämrades.
Alla dessa faktorer kan du oftast påverka själv och därigenom må bättre! Är inte det hoppfullt? Du har makten över hur du mår. Är du nyfiken på att veta mer får du det i boken Clean Reset – 3 effektiva steg till din läkande kost. När du lägger till dessa andra faktorer till en Clean Reset så ger du din kropp de allra bästa förutsättningarna för att läka. Och du- det handlar inte om att vara perfekt! Varje ansträngning läggs på ditt pluskonto så även små steg är steg i rätt riktning.
S.E says
Hur fungerar det att göra gentester om man är magsäcksopererad?
Anna Sparre @ 4health.se says
det går bra, du skrapar en tops i munnen, så det har inget med magen att göra