Många tror felaktigt att alkohol hjälper dem att sova bättre. Det stämmer att alkohol kan göra dig mer avslappnad så att du somnar lättare, men sömnen kommer inte att göra dig utvilad och du vaknar lätt. Alkohol stör nämligen kroppens produktion av melatonin.
En annan sak som jag ofta stöter på är att man tror att kaffedrickandet inte stör sömnen eftersom man inte dricker på kvällen. Koffeinet har sin största verkan 3-4 timmar efter intag och kan verka långt efter det. Så att dricka kaffe kl 18 är ingen god idé. Senast 15-16 skulle jag sluta med koffeinintag för att inte störa nattsömnen.
Koffein är ett centralstimulerande gift. I låga doser gör det dig pigg och aktiv, i höga doser kan det istället ge ångest och oro, och i ännu högre doser motsvarande minst ca 100 koppar kaffe är det dödligt. Och som jag skrivit innan har vi genetiska faktorer som avgör hur vi tolererar och reagerar på kaffe https://4health.se/kaffedrickande-genetiskt
Koffein fungerar i växter som ett naturligt gift som paralyserar och dödar vissa insekter när de äter av växterna, alternativt gör större djur oroliga så att de inte stannar och äter någon längre tid på samma plats.
Koffeinets effekt beror delvis på att det påverkar det autonoma nervsystemet och främst på att koffeinet blockerar receptorer för adenosin i centrala nervsystemet. Adenosin är en signalsubstans som dämpar vakenhetsgraden (Det finns också adenosinreceptorer i njuren – när dessa blockeras ökar urinmängderna).
Adenosin skapar trötthet genom att det i samband med bindningen till receptorerna saktar ner neuronernas aktivitet. Bindning av adenosin i hjärnan gör även att blodkärl vidgas, eventuellt för att hjärnan ska kunna få tillräckligt med syre under sömnen.
Problemet är bara att adenosinreceptorerna inte kan skilja på adenosin och koffein. Därför binder koffein vid adenosinreceptorerna och blockerar dem. Den som har intagit koffein känner sig alltså inte sömnig eftersom aktiviteten i cellerna ökar i stället och blodkärlen dras samman.
I och med att koffeinet blockerar adenosin, och aktiviteten i hjärnans neuroner ökar, så tror våra kroppar att den ökade aktiviteten i nervcellerna beror på en nödsituation och stimulerar binjurarna att producera adrenalin (stresshormon /fight or flight)
Exempel på studier, alkohol:
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8345809
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8888105
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16679342
Exempel på studier, koffein:
Jag försöker skära ner/sluta med dessa två drycker men det är svårt eftersom båda är så centrala i den sociala tillvaron i vårt land.
Ramlade över denna artikel eftersom jag har samma reflektion som Helena..