Det blev ytterligare en del i inläggen om Graves. Idag i del 2 så handlar det lite mer allmänt om hjärnan och stress, vilket alltså är aktuellt även för dig som inte har just Graves sjukdom. Imorgon blir det näring, konkreta tips, och Katarinas personliga berättelse.
Vad som händer i hjärnan vid stress
Som tidigare nämnts har hjärnan väldigt många sköldkörtelhormonreceptorer. Allra tätast sitter de i det limbiska systemet som är vårt känslocentrum. När du är riktigt arg, skrämd eller har andra starka känslor kan du vara säker på att det är mycket aktivitet i det limbiska systemet. Två delar av det här systemet som är värda att nämna är hippocampus och amygdala. Hippocampus är mest känt för att vara länkat till vårt minne och vår kognition i allmänhet. Amygdala kan skapa känslor och beteenden av intryck som hjärnan får, och aktivitet här är associerat med negativa känslor vid stress. Vid långvarig tillförsel av kortisol minskar hippocampus i storlek. Det är precis tvärtom med amygdala. I samband med stress växer sig nervkopplingarna i amygdala starkare med hjälp av noradrenalin. Vi minns sämre och blir räddare alltså.
Det här är också precis vad man har kunnat se i hjärnan hos de som är stressade. Även frontalloben påverkas. Noradrenalinet får neuronerna att minska sin aktivitet vilket på lång sikt leder till minskad storlek. Frontaloben är den nyaste delen av vår hjärna. Här finns det abstrakta tänkandet, problemlösning, koncentrationsförmåga och fungerar som högsta beslutsfattare i hjärnan. Här finns också vår personlighet och vår nivå av lycka. Forskare i en studie har kunnat visa att storleken på frontalloben stämmer överens med hur personerna skattade sin lycka. Vid stress ska den kunna stänga ner för att andra mer primitiva delar ska ta över fly-eller fäkta-funktionen. Men att den har konstant lägre aktivitet som vid kronisk stress är alltså inte bra.
Hjärnan kan återhämta sig på egen hand – men inte alltid
Kopplingen mellan hjärnan och autonoma nervsystemet – det vill säga vår mind-body-connection, är väldigt tydlig. Forskare har kommit fram till att med genom att mäta hjärtslagens längd – vilket speglar hur dominant parasymparikus är – kan vi få reda på om hjärnan är ett stressat läge eller inte. När kroppen uppvisar stress genom, mottar också hjärnan dessa signaler och förbereder oss för kamp eller flykt.
Det går att vända den negativa påverkan som stress har på våra hjärnor. För många sker läkningen spontant när stressen minskar. Men för andra blir den permanent, en tredjedel av alla med Graves lever som sagt med symtom även lång tid efter sjukdomen. Även de som upplevt annan typ av stress kan känna igen sig i att problem hänger kvar. Då behöver vi aktivt försätta oss i tillståndet som är motsatsen till stress – parasympatikus. Det här leder till ökad aktivitet i frontalloben och minskad i det limbiska systemet. Lugn-och-ro-responsen blir starkare med övningarna i nästa stycke.
Hur du använder parasympatikus för att läka hjärnan efter stress
Ett vanligt använt verktyg för att komma i parasympatikus är meditation. Med det är verkligen inte enda sättet att stimulera parasympatikus och potentiellt påverka hjärnan! Andningen är en nyckel för att hjälpa oss att komma in i parasympatikus. Den blir som en brygga mellan kroppen och hjärnan och kan styra vår stressnivå. När vi andas färre antal andetag per minut kommer det att stimulera vagus. Prova att andas 5 –6 andetag per minut. Det finns youtube-videos för att du ska kunna tajma det här, gör en sökning på resonant breathing. Låt inandning och utandning vara lika långa. Andas också djupt ner i magen, det är mycket mer effektivt när andningen sker med diafragma.
Utnyttja det faktum att vagusnerven ligger ytligt kring struphuvudet. Ljud som sätter struphuvudet i vibration kan stimulera vagus. Testa till exempel: yogaövningen biet.
– Sätt dig bekvämt och stäng ögonen. Stäng läpparna mjukt.
– Andas in genom näsan och när du andas ut, gör ett “M”- ljud. Ett surrande ljud. Fortsätt tills du måste andas in igen, gärna längre utandning än inandning. Fortsätt så länge det känns bra.
– Lägg handen på struphuvudet och känn efter att det vibrerar ordentligt. Även yogans “AUM”-ljud stimulerar vagus och har i studier visat sig direkt påverka det limbiska systemet. Även djupt skratt och sång är effektivt.
Annat som stimulerar parasympatikus är sömn, träning (atleter är bland de som har de starkaste parasympatiska påslagen i vila). Att vara i naturen! Ett inlägg med mer information om att komma i parasympatikus hittar du här: https://4health.se/lar-dig-slappna-av-stark-din-vagusnerv-del-2
Imorgon kommer sista delen av det här inlägget och handlar då om Katarinas personliga berättelse om att läka hjärnan efter Graves, samt om näring, mat och tillskott vid Graves. Missa inte det!
Referenser:
Psykiskt: https://www.gdatf.org/about/about-graves-disease/patient-education/whats-wrong-with-me/
https://www.sciencedirect.com/topics/neuroscience/adrenergic-receptor
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3520819/
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/1955072
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16712661
Näring:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25614676,https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26680495, https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11396708(jod)
https://www.sciencedaily.com/releases/2018/06/180621111955.htm
Lämna ett svar