- Populäraste inlägget är på temat "man äter sig till sina symtom"
https://4health.se/darfor-hjalper-kostradgivning - Om problemen med statiner (kolesterolmedicin)
https://4health.se/riskerna-storre-an-vinsterna-med-statiner - Mättat fett mot hjärtsvikt
https://4health.se/mattat-fett-mot-hjartsvikt - Om sockerberoendegrupp (nu uppdaterad med upplägg)
https://4health.se /sokes-deltagare-till-grupp-for-sockerberoende-i-malmo - Den nya webbaserade kursen
https://4health.se/julklappserbjudande-onlinekurs
Men herregud!
I Finland vill man nu omhänderta barn i familjer som ger barnen lågkolhydratkost. 
Om inte föräldrarna ändrar kosten “måste barnet flyttas till en plats där det får tillräckligt med näring”, säger docent Ursula Schwab. Vad är hon docent i egentligen? Det är ju just för att få en näringstät kost man äter lågkolhydratkost. Den är full med vitaminer och mineraler, viktiga fettsyror och aminosyror. Till skillnad från näringsfattig energität kost som baseras på mjöl och socker…
Men visst, ta barnen från hälsosamma familjer och sätt dom gärna i en familj som garanterar chips, popcorn, bröd, godis, pasta och pizza. Tomatpurén på pizzan ger ju i alla fall lite c-vitamin…
Tur att jag just fått surfa en härligt stormig adventssession så att jag är full med endorfiner annars hade jag gått i taket.
http://www.ot.fi/Story/?linkID=179941
http://www.dn.se/nyheter/varlden/hotar-dietfralsta-foraldrar
Meditation mot Alzheimers, autism och schizofreni
Genom meditation sänks aktiviteten i delar av hjärnan som är inblandade bl.a. vid autism och
schizofreni. De här delarna i hjärnan är aktiverade vid bland annat uppmärksamhetsstörningar och vid bildandet av den plack som är förknippat med demenssjukdomen Alzheimers.
Meditation ökar också aktiviteten i delar av hjärnan som är viktiga för våra minnesfunktioner och förbättrar blodflödet i hjärnan.
Jag tror att det här, förutom att visa på nyttan med meditation, även ytterligare visar på hur viktigt det är med tillräcklig sömn som ju också sänker aktiviteten.
Läs mer här:
http://svt.se/2.108068/1.2611072/hjarnan_mar_bra_av_meditation
D-vitamin bättre från solljus än från kost
Har skrivit mycket här på 4health om fördelarna med D-vitamin, eller snarare om nackdelarna med 
brist på D-vitamin vilket många av oss "framför datorn"-arbetande nordbor lider av. (Läs bl.a. här https://4health.se/om-d-vitamin-%e2%80%93-igen eller sök på d-vitamin nere till höger)
Nu beskriver en ny avhandling av Greta Snellman som är ortoped i Uppsala att det saknas belägg för att D-vitaminintag via kosten eller som tillskott skulle minska risken för benskörhet. Det bör istället komma från solljus.
Hennes källor är registerdata på svenska hemmaboende 70-åriga kvinnor och män i de Uppsala baserade ULSAM och PIVUS-studierna, samt medelålders och äldre kvinnor i Svenska mammografikohorten och Svenska tvillingregistret.
Jag tror personligen att det stämmer att vi blir friskare av dagsljus och solljus än utan. Om det sen är kopplat till enbart D-vitamin är frågan. Kan man inte få dagsljus så det räcker rekommenderar jag fet fisk och ägg varje dag och eventuellt även d-vitamintillskott.
Här kan du läsa mer:
http://svt.se/2.108068/1.2605167/d-vitaminkost_ger_inte_starkare_ben
http://uppsalabio.org/DynPage.aspx?id=84034&mpath=6310,6319,6361&news=31512&type_of_media=news
Surfat i Marocko
Därav sparsamt med inlägg på sistone. Men nu sitter jag på flyget (!) med internet. Norwegian – första flygbolaget med gratis trådlöst ombord. Hur awesome som helst!
Tredje gången i Marocko och det går utmärkt att äta nyttigt även där. Skadar ju inte heller med surf och sol.
Tajine/ tagine är det som finns på alla restauranger, säkerligen nationalrätt (vid sidan av couscous). Tajine tillagas i lergryta på gasspis och i grytan finner du vanligen kyckling och grönsaker eller kött och mandlar.
Tagine kefta är köttbullar i tomatsås med ägg på toppen. Supergott och dessutom toppenmat!
Vanligt också med lamm (eller får kanske det är). Det här köttet måste vara toppen med tanke på att de vallar får och getter på samtliga gräsplättar i hela Marocko (vilket ger ett mycket nyttigare och godare kött)
I övrigt har jag ätit fisk med grönsaker (och smör som jag ber om att få till), ägg/ omelett på morgonen och supergod avokadomilkshake (gjord på bara solmogna avokados och lite mjölk) Det behöver verkligen inte vara svårt att äta bra bara för att man är på semester.
Och just det ja, surfet var som vanligt magnifique i Marocko. En lång kust full av supervågor!!
JULKLAPPserbjudande Onlinekurs
4Health brevkurs som lär dig hur du äter dig frisk lanseras nu online. Samma kurs, anpassad efter dina
mål, inklusive menyer, recept och 9 veckors kostrådgivning. Enda skillnaden är att det nu inte spelar någon roll om du är bortrest eller hemma. Du når alltid veckoavsnittet via din dator. Dessutom är kursen lite billigare om du väljer att gå den online.
Läs mer om innehållet i kursen här: https://4health.se/brevkursinformation
“Snyggt, pedagogiskt, innehållsrikt och roligt. Jag kommer att rekommendera kursen till flera av mina vänner!” Eva
Ge någon, eller dig själv, ett friskare liv – en perfekt julklapp. Som ett julklappserbjudande får du onlinekursen till priset av 895 kr (ord 1295 kr)
Du får ett snyggt presentkort i din brevlåda som du sedan kan ge bort.
Erbjudandet gäller endast köp under perioden 14/11 till 27/12 2011 (presentkortet är dock giltigt mycket längre)
Beställ via boka@4health.se
PS. Du kan givetvis även få vanlig kostrådgivning, LCHF-kurs eller något annat som presentkort
Därför kan de som äter lågkolhydratkost få dåliga resultat på glukosbelastning (”diabetestest”)
Först: Vad är glukosbelastning?
En glukosbelastning används för att diagnostisera insulinresistens och diabetes typ 2. Enklare uttryckt, det ger en indikation på om insulinmekanismen börjar bli utsliten (pga att systemet överbelastats med frekvent höga sockernivåer). På fastande mage tar man 75g glukos löst i vatten (det här motsvarar alltså 25 druvsockertabletter a 3g!). Blodsockervärdena uppmätts sedan. Om blodsockret är under 7,8 mmol/L efter 2h anses värdet normalt. Mellan 7,8 och 11 mmol/L anses insulinkänsligheten vara nedsatt och över 11 mmol/L räknas som diabetes. (siffrorna gäller mätning i armvecket, vid mätning i fingret är gränserna istället <8,7 frisk; >12,2 diabetes)
För en tid sedan var det mycket skriverier efter att Annika Dahlqvist (”fettdoktorn”) fått ett resultat på sin glukosbelastning som skulle antyda att hon hade diabetes (ca 13 mmol/L vid stick i fingret). Hon gjorde om testet efter det att hon åter vant sin kropp vid lite mer kolhydrater och fick så klart ett utmärkt resultat (7,8 mmol/L i fingret).
Anledning?
När kolhydrater bryts ner till blodsocker svarar cellerna i bukspottkörteln med att frigöra färdigproducerat/lagrat insulin. Detta insulin finns redo för att kroppen ska vara beredd på en glukosbelastning (blodsockerhöjning). Det här kallas även för fas 1 insulinrespons. Hos typ 2 diabetiker är förmågan att utsöndra lagrat insulin nedsatt. Blodsockret stiger därför när man har ätit kolhydrater och det går långsamt tillbaka med nyproducerat insulin (fas 2 insulinrespons).
Min teori är att ett liknande förlopp händer den som ätit strikt lågkolhydratkost en längre tid. Helt enkelt för att kroppen lagrar mindre insulin hos en person som äter lågkolhydratkost/lchf, eftersom den aldrig behöver särskilt mycket insulin.
Därför fick Annikas kropp arbeta hårt då hon plötsligt utsatte den för glukosbelastning, och nyproducera insulin. Det nyproducerade insulinet gav effekt först senare (fas 2) och glukosbelastningen gav ett ganska dåligt resultat där blodsockret sköt i höjden.
Anta att hon vanligtvis äter en kost som vid en normal måltid innehåller någonstans från 5 och uppemot 14 g kolhydrater. Dessutom utsöndras dessa kolhydrater långsamt i blodet eftersom de äts med en stor dos fett. Kolhydraterna kommer troligtvis mest från grönsaker som dessutom innehåller fibrer och ytterligare saktar ner upptaget. Helt plötsligt belastas kroppen med 75g kolhydrater i form av druvsocker som rusar ut i blodet på en gång. Klart att kroppen får en chock. När kroppen sedan vants vid mer kolhydrater under några dagar och producerat upp ett litet lager insulin, gick glukosbelastningen utmärkt.
Det här betyder givetvis inte att det är bättre att äta mer kolhydrater, bara att testet är utformat efter hur en genomsnittsperson äter. Spara på din insulinmekanism till de tillfällen den verkligen behövs. Sliter man ut den genom att dagligen belasta kroppen med pasta, bröd, läsk, godis osv så står man där till slut med diabetes typ 2!
Mättat fett mot hjärtsvikt
En ny studie har gett resultat som visar att mättat fett förbättrar överlevnaden i hjärtsvikt.
Visserligen gjordes studien på hamstrar. Och eftersom hamstrar (och möss mm) är gjorda för en kost som är mer växtbaserad än människans, ska man alltid tolka resultaten med försiktighet.
Tre grupper av redan hjärtsjuka hamstrar fick äta en normal lågfettsdiet (grupp 1), en kost rik på mättat fett (grupp 2) och en kost rik på fleromättat fett (grupp 3).
Gruppen som åt mättat fett ökade överlevnaden med ca 50% (361 dagar jämfört med 278 dagar med "vanlig" lågfettsdiet)
I gruppen som åt mycket fleromättat fett ökade inte livslängden.
Min kommentar: omega 3 har ju tidigare i studier visat sig vara bra för hjärta och kärl, men i denna studie åt mössen rikligt med både alfalinolensyra (kortkedjad omega-3) och linolsyra (omega-6)
Här kan du läsa mer: http://cardiovascres.oxfordjournals.org/content/early/2011/09/29/cvr.cvr258.abstract
Man äter sig till sina symtom
Ibland får jag frågan om vilka sjukdomstillstånd man kan förbättra med kosten. Men jag 
skulle vilja uttrycka det lite annorlunda. Väldigt många symtom och/eller sjukdomar har man för att man har en obalans i näringsintaget eller rent av äter fel. Det handlar alltså inte om att mat är en mirakelkur som kan bota sjukdomar, utan om att symtom och sjukdomar ofta har uppkommit pga av kosten. Då är det väldigt lätt att bli frisk genom att vända den dåliga trenden och äta rätt. Därför hjälper kostrådgivning där vi noga går igenom kost och möjliga brister eller obalanser.
Exemeplvis hade jag en klient med psoriasis. När vi såg över kosten och annat upptäckte vi tillsammans ett underskott av Omega3, D-vitamin och även vissa mineraler. Det räckte med ett par månader på rätt kost så var hon mycket bättre.
En diabetiker hade problem med konstiga blodsockerhöjningar trots bra lågkolhydratkost. Det visade sig att han ibland åt oregelbundet. Kroppen blev troligtvis stressad av att under längre perioder vara utan mat och svarade med en blodsockerökning från levern. Fler mål mat (strikt lowcarb) gjorde det bättre.
På motsvarande sätt har vi sett resultat på migrän, övervikt, sömnbesvär, magont, koncentrationssvårigheter, blodtryck, sötsug, eksem mm.
Riskerna större än vinsterna med statiner
Har tidigare skrivit många inlägg om kolesterol och statiner, dvs. kolesterolsänkande medicin (inlägg som du hittar här: https://4health.se/tag/kolesterol Se särskilt den talande lilla videon här https://4health.se/fakta-om-statiner-%e2%80%93-the-lipitor-paradox )
En kort summering är att det inte finns några belägg för att kolesterol i sig skulle vara farligt, tvärtemot visar högre kolestrolvärden i vissa grupper på mindre risk för stroke mm. Kolestrol blir först farligt om partiklarna blir små och oxiderade, vilket de blir av mycket kolhydrater (detta visas inte med traditionella kolesterolvärdesmätningar, utan en sk apo-kvot behövs för att kunna upptäcka många små LDL-partiklar)
Många slutsatser om kolesterolets farlighet har istället dragits av att statiner, kolesterolsänkande medicin, hos en del personer verkar minska risken för hjärtsjukdom. Detta beror dock högts troligen inte på den kolesterolsänkande effekten, utan på en viss antiinflammatorisk effekt hos statinerna. I vilket fall kan man inte vetenskapligt dra sådana indirekta slutsatser som att kolesterol skulle vara farligt bara för att statiner visat sig fungera i vissa fall.
Nu skriver även Uffe Ravnskov, Ralf Sundberg mfl en debattartikel i Läkartidiningen om att riskerna faktisk överstiger de eventuella vinsterna med statiner. Jag saxar lite ur deras artikel här nedan, och längst ner kan du läsa hela artikeln.
Ang studier på statiner:
"man hade exkluderat EXCEL, det första och största primärpreventiva experiment, där mortaliteten i statingruppen efter redan ett år hade ökat med snudd på statistisk signifikans"…"I Hippisley-Cox och Couplands studie hade mindre än 3 procent undvikit en icke-dödlig hjärtinfarkt, medan mer än 4 procent hade fått akut njursvikt, allvarlig leverskada, muskelproblem eller grå starr."…"I andra studier har man noterat en betydligt högre frekvens. Några har funnit att 20 procent fick muskelbesvär"…" 80 procent av professionella idrottare fick avbryta behandlingen på grund av försämrade prestationer. Ett annat exempel är impotens, som enligt expertrådet är en ovanlig biverkan, men som enligt en Pfizer-finansierad studie uppträder hos en femtedel av statinbehandlade män.
Ang cancerrisk med statiner:
"Inkubationstiden för kemisk karcinogenes är emellertid lång, och i stort sett alla statinstudier har avslutats efter fem år eller ännu tidigare. Det är därför oroväckande att tre experiment har resulterat i cancer redan efter några få år. Dessutom ökade risken för hudcancer i de två första simvastatinstudierna "…"Vid studiens avslutning var cancermortaliteten tre gånger högre bland dem vars kolesterol var lägre "…
Ang livslängd och kolesterol:
"Sanningen är att mer än 20 studier har visat att äldre människor med högt kolesterol lever längst och att högt kolesterol inte är en riskfaktor för kvinnor. En studie av nästan 140 000 patienter med akut hjärtinfarkt visade dessutom att deras LDL-kolesterol var lägre än normalt, och treårsmortaliteten var högst bland dem med lägst kolesterol."…
Kvinnor bör ej äta statiner:
"Vi menar att kvinnor inte heller bör behandlas med statiner oavsedd riskstatus. Inget statinexperiment har nämligen lyckats förlänga livet för det täcka könet. "
Senaste kommentarer