Binjureutmattning – stressens följdsjukdom. Del 2: Hur fungerar kroppen vid stress

Då fortsätter vi på serien om stress och binjureutmattning (börja med gårdagens inlägg – del 1)

Hur fungerar kroppen vid stress?

Kroppens kontrollsystem består av nervsystemet (elektriska signaler mellan hjärna/ryggrad och alla delar av kroppen) samt av hormonsystemet (kemiska budbärare/substanser från olika körtlar och organ i kroppen). Kroppen har med hjälp av dessa kontrollsystem en särskild mekanism för att hantera stress och stressiga situationer. Det är en del av överlevnadsmekanismen, tex för att kunna mobilisera energi snabbt om man blir jagad av ett rovdjur. Binjurarna är körtlarna som spelar en särskilt viktig roll i stressresponsen. Dessa sitter ovanpå njurarna och finns alltså ungefär mitt i ryggen.

När man stressas reagerar kroppen med att stimulera det sympatiska nervsystemet (om du vill förstå nervsystemets delar såsom sympatiska och parasympatiska nervsystemet så läs här https://4health.se/nervsystemet-och-varfor-andningsovningar-funkar-mot-stress ). Det är fight or flight-responsen som gör kroppen redo för vad som kan tänkas komma. Det sympatiska nervsystemet stimulerar bland annat hjärtat att slå snabbare, men det har också kopplingar in i hormonsystemet. I hormonsystemet stimuleras då binjurarna att utsöndra adrenalin och hypofysen att utsöndra ACTH. ACTH från hypofysen stimulerar i sin tur binjurarna att öka produktionen av kortisol.

Kortisolet och adrenalinet (stresshormonerna eller egentligen anti-stress-hormonerna) stimulerar frisättning av energi från kroppens depåer och konvertering av energidepåerna till blodsocker. Det stimulerar hjärtat att slå snabbare, blodkärlen att dras samman, svettningen ökar, musklerna spänns osv. Du är alltså redo. Samtidigt prioriteras en del kroppsfunktioner ner, de som inte behövs akut, tex matsmältning och immunsystem.

Kortisol skyddar alltså kroppen mot utmattning när den utsätts för stress genom att bl.a. höja blodsockret. Utsätts man för kronisk stress så är kortisolnivåerna ständigt höga (till dess att vi slitit ut våra binjurar).

Nu är det dock så att binjurarna producerar många fler hormoner än just dessa stresshormoner. Ett exempel är aldosteron, vilket reglerar mineralbalansen i kroppen. Ökad stress ökar också aldosteron, vilket gör att natrium (salt) hålls kvar i kroppen, därmed ökar också vattenmängden i kroppen och blodtrycket ökar. Samtidigt förlorar man kalium och magnesium, vilka båda är livsviktiga mineraler.

Ett annat exempel är könshormonet progesteron. Problemet är att progesteron är ett förstadium till kortisol, så när stressnivåerna är höga så prioriteras kortisolproduktionen och mindre progesteron utsöndras från binjurarna. Det här gör att balansen mellan könshormonerna störs. Man får det som kallas för östrogendominans, vilket betyder att du har för mycket östrogen i förhållande till progesteron. Östrogendominans kan ge PMS-besvär och bidra till ofrivillig barnlöshet. Östrogendominans ökar även risken för bröstcancer och andra sjukdomar.

Ytterligare ett exempel är hormonet DHEA. DHEA är ett moderhormon (förstadium) till många andra hormon som produceras av binjurarna, bland annat en rad olika könshormoner (både manliga och kvinnliga). När kroppen är under kronisk stress och kortisolnivåerna ökar, så minskar DHEA-nivåerna. Denna obalans mellan DHEA och kortisol kan ge alla möjliga problem, bl.a. försämrad insulinkänslighet, försämrat immunförsvar då immuncellernas aktivitet minskar samt försämrad kalciumabsorption och därmed svagare benstomme. Dessutom är denna obalans en bidragande faktor till östrogendominansen beskriven ovan, till viktökning kring midjan och till högt blodtryck pga ansamling av salt och vatten.

Också värt att veta är att kortisol, liksom många andra hormoner, har en dygnsrytm. Även när vi inte är under stress så ökar kortisolnivåerna på morgonen för att vi ska vakna. Sedan ska de normalt minska under dagen och vara som lägst på natten när vi sover. Ökad stress kan rubba denna dygnsrytm.

Mycket olika hormoner och en snabbversion av deras funktion idag. Hängde du inte med på precis allt så ingen fara, det viktigaste är att förstå de stora dragen.

Imorgon fortsätter vi och kommer in på vad faktiskt binjureutmattning är och varför långvarig stress är farligt. Häng med!