häromdagen om lowcarb-drycker. (tipsad av kostdoktorn) I artikeln beskrivs bl.a. bra 
viner för att hålla nere kolhydratintaget.
Läs mer här:
http://di.se/Default.aspx?pid=239456__ArticlePageProvider&epslanguage=sv
Alla inlägg och poddavsnitt
Stevia
Nu har EU godkänt att stevia får användas i livsmedel. (Läs mer om stevia i tidigare inlägg 
här: https://4health.se/stevia)
Stevia härstammar från Central- och Sydamerika. Arten Stevia rebaudiana kommer från Paraguay där den har använts i 1500 år. I Japan har stevia använts sedan 1980-talet och flera stora företag, bl.a Coca-Cola använder stevia som sötningsmedel. Steviolglykosider, sötningsmedlet som utvinns ur stevia, blir nästan 300 gånger sötare än vanligt socker.
Nu har EU-kommissionen röstat för ett godkännande av att steviolglykosider ska få användas i livsmedel. Själva växten är dock ännu inte godkänd för användning i Europa.
Min kommentar: Fördelarna är att det är ett naturligt sötningsmedel som länge använts både i Sydamerika, och även i Japan de senaste 30 åren. Det påverkar inte blodsocker och insulin så som socker. Dock är det trots detta svårt att förutspå eventuella biverkningar eftersom den traditionellt använts i små mängder som en naturlig ört, inte i massindustri för att söta läsk mm. Jag skulle ändå tro att det är ett bättre val än aspartam och dylikt.
Jag har själv testat stevia och skulle kunna tänka mig att använda det sällan och i små mängder när konsistens inte har betydelse. Eftersom man använder så små mängder är det svårt att ersätta socker t.ex. vid bakning.
Läs mer här:
http://www.dn.se/nyheter/sverige/socker-och-honung-far-konkurrens
Det farliga kolesterolet
Man har länge pratat om det goda kolesterolet HDL, och det onda kolesterolet LDL (egentligen inte själva kolesterolet, utan transportörerna av kolesterol i kroppen). Inte så bra benämningar, eftersom båda är livsnödvändiga – det "onda" kolesterolet är till och med en kroppsegen antioxidant.
Med en bra kost, med en relativt hög andel protein och fett, begränsad på "nya" kolhydrater, så blir LDL-partiklarna stora, fluffiga och "goda". Med en sämre kost, med en för stor andel kolhydrater så blir LDL-partiklarna små och klibbiga. Dessa små stickiga LDL-partiklarna är de verkligt farliga. Länken längre ner i inlägget beskriver forskning på detta kopplat till hjärt- och kärlsjukdom och hur diabetiker lättare drabbas av klibbiga LDL-partiklar genom så kallad "glycation" (försockring/ maillardreaktion). Det är ett högt blodsocker som orsakar glycation, dvs typiskt för typ 2-diabetiker. De stickiga LDL-partiklarna kan lätt fastna i kärlväggar och har man redan höga inflammationsnivåer (t.ex. pga högt blodsocker och blodinsulin) så kan detta lätt leda till åderförkalkning och påföljande hjärtkomplikationer.
Vanliga kolesterolmätningar visar dock inte detta problem. Eftersom de stora goda LDL-partiklarna tar större plats ger de ett större utslag i LDL-mätningar. Det enda mått som ger en fingervisning om hur mycket verkligt farliga, klibbiga LDL-partiklar man har i blodet är Apo-kvoten. Varje LDL innehåller ett protein kallat apolipoprotein B och varje HDL innehåller ett protein vid namn apolipoprotein A1. Man kan mäta mängden av dessa och därmed få veta antalet LDL-partiklar. På så sätt får man en bättre indikation på hur mycket små klibbiga LDL man har i blodet. Det vanligaste provet kallas för ApoB/ApoA1, eller apokvot.
http://www.sciencedaily.com/releases/2011/05/110526204953.htm
Curry och gurkmeja kan göra susen
I studier på maskar fölänger man livet med över 20 % genom att mata maskarna med Tioflavin T och curcumin, ämnen besläktade med det gula 
färgmedlet i curry och gurkmeja. Maskarna betedde sig dessutom osedvanligt piggt för sin ålder.
Den normala livslängden för masken C. elegans är mellan 20 och 25 dagar. Men i Buck-institutets försök lyckades man få maskarna att nå åldern 30–35 dagar.
I Journal of Nutrition publicerades dessutom 2009 information om studier på både möss och människor som visade att gurkamin som finns i curry hindrar fettcellerna från att växa. Särskilt effektivt var det om kryddan serverades i en fet måltid. (Så frågan är kanske vad som hade mest effekt, LCHF-mat eller kryddan)
Man ska nog inte övertolka de här resultaten, men lite extra kryddor och gärna gurkmeja på en annars naturlig och hälsosam kost är nog inte fel!
Ett par artiklar på ämnet kan du hitta nedan (Tack AK för länkarna)
http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.592569-forskar-om-evig-ungdom
http://www.sciencenews.org/view/generic/id/71980/title/Worms_live_longer_with_thioflavin_T
Salt – är det farligt?
Det talas ofta om salt som en av de värsta faktorerna för hjärt- och kärlsjukdom. Nu visar en genomgång av forskningen på området att det inte 
finns bevis för att salt skulle öka hjärt- kärlsjukdom.
"This review set out to assess whether advice to cut down on salt in foods on altered our risk of death or cardiovascular disease. Intensive support and encouragement to reduce salt intake did lead to a reduction in salt eaten and a small reduction in blood pressure after more than six months. There was not enough information to understand the effect of these changes in salt intake on deaths or cardiovascular disease. Further research in needed to confirm our finding that dietary advice to reduce salt may increase deaths in people with heart failure."
En hög saltkonsumtion kan dock höja blodtrycket och ett högt blodtryck ökar risken för slaganfall och hjärtinfarkt. I kroppen är det viktigt med balans mellan kalium (K) och natrium (Na), vilka ingår i den så kallade kalium-natrium-pumpen i kroppens celler. Natrium får vi framförallt i oss genom att äta salt, medan kalium bl.a. finns i grönsaker. Så även om det inte finns studier som visar att salt skulle vara farligt för hjärtat är "lagom" alltid bäst. Och framförallt – äter du mer salt kan det vara en idé att öka intaget av grönsaker.
Här kan du läsa mer:
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/ingen-vill-betala-for-sanningen-om-salt_6307062.svd
Senaste kommentarer