fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Ohälsa & Sjukdomar

Gluten bakom infertilitet?

av Leave a Comment

En ny studie visar på att en autoimmun mekanism ligger bakom manlig infertilitet i många fall. Och själv misstänker jag då att gluten är en stor bov bakom detta, då gluten ökar risken för autoimmuna sjukdomar.

Ungefär hälften av all manlig infertilitet förblir oförklarad. Men nu visar svenska forskare på en ny mekanism bakom infertilitet hos män – att immunförsvaret kan gå till angrepp och förstöra prostatakörteln.

Ungefär hälften av all infertilitet bland par tros helt eller delvis förklaras av infertilitet hos mannen.Vid viss manlig infertilitet kan man se att kroppen har nedsatt produktion av spermier. Men i många fall är spermieproduktionen i sig inte problemet, och orsaken bakom infantiliteten kan ofta inte förklaras.

Svenska forskare har upptäckt en ny mekanism bakom infertilitet hos män. Immunförsvaret kan gå till angrepp mot prostatakörteln och på så sätt påverka möjligheten att få barn. Immunsvaret kan reagera mot ett protein som bildas uteslutande i prostatakörteln och som heter transglutaminas 4.

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/ny-forklaring-till-manlig-infertilitet

http://ki.se/ny-mekanism-bakom-manlig-infertilitet-upptackt

Inflammation bakom kronisk värk

av 1 Comment

Nu indikerar forskning att inflammation, som ju ligger bakom våra välfärdssjukdomar – allt från hjärtsjukdom till cancer och demens, även ligger bakom kronisk smärta.

Flera sjukdomar karakteriseras av obotlig och ofta oförklarlig kronisk smärta.

Bianka Karshikoff, hjärnforskare vid Karolinska Institutet har i en doktorsavhandling kartlagt hur hjärnans smärtregleringssystem påverkas av infektioner. I sina studier kunde hon se att smärttröskeln sjönk hos försökspersonerna när immunförsvaret var aktiverat. Vid förkylning blir kroppen mer smärtkänslig. Det onda gör lite ondare när immunförsvaret är aktiverat och effekten är större hos kvinnor.  Detta samband ger viktiga ledtrådar till varför kronisk smärta överhuvudtaget uppstår. I våra studier ser vi att kvinnor blir mer smärtkänsliga av en inflammation, säger Bianka Karshikoff.

I kroniska smärttillstånd, som vi i dag inte har någon bra förklaring till så kan det finnas en inflammation i kroppen som är så liten att den knappt går att mäta. En låggradig inflammation skulle, enligt forskarna, kanske kunna vara en av orsakerna till att personer med kroniska smärtsyndrom är extra känsliga för smärta.

Under normala omständigheter är smärtregleringssystemet olika starkt hos olika individer, men generellt är systemet ofta svagare hos kvinnor, som därför också ofta har en lägre smärttröskel. Det innebär samtidigt att effekten vid en infektion blir mer märkbar hos kvinnor.

Om man kan förstå hur inflammation påverkar smärta, så kan vi också behandla inflammation och inte bara smärtan i sig.

http://www.svt.se/nyheter/inrikes/inflammation-bakom-kronisk-smarta

Avföringstransplantationer botar magproblem som IBS

av 2 Comments

Fallbeskrivningar av hur IBS botats med tillförsel av magbakterier nu även i svenska Läkartidningen (Tack Rolf för tipset).

Mycket trevligt hur detta sätt att behandla uppmärksammas allt mer i den “vanliga” vården, då det är något som inte handlar om ren och skär medicinering. Tyvärr är fokus i artikeln inte på “vanlig” avföringstransplantation, utan på framodlade mikroorganismer som författarna till artikeln vill patentera. Men jag tycker ändå att det är trevligt att behandlingsmetoden uppmärksammas.

I artikeln presenteras två patienter som blivit symtomfria efter tillförsel av en odlad mänsklig mikrobiota.

IBS, irritable bowel syndroms, drabbar upp till 20 procent av befolkningen.
I litteraturen finns ett flertal rapporter som indikerar att tarmfloran kan vara av betydelse för utveckling av IBS. Vad som talar för en bakomliggande störning i tarmens ekosystem – dysbios – är att upp till 10 procent av patienter som drabbats av en tarminfektion utvecklar IBS (postinfektiös IBS) och att antibiotika bara tycks ha kortsiktigt positiva effekter på tillståndet.

I artikeln presenteras två fallbeskrivningar där båda patienterna uppfyllde kriterierna för IBS med diarréer (IBS-D), och där man kan anta att tillståndet uppkommit på grund av störningar i tarmens ekosystem. Båda patienterna har blivit symtomfria efter transplantation med en odlad human intestinal mikrobiota.

Patientfall 1 gäller en 32-årig kvinna som bl.a. medicinerat med NSAID.
Patienten har sedan flera år tillbaka besvärats av episodiska »kluttiga« avföringar och förstoppning. Hon insjuknade i april 2010 med hastigt påkomna buksmärtor och diarré. Fyra månader tidigare samt strax före det aktuella insjuknandet hade hon medicinerat med antibiotika mot en hudinfektion.
Hennes blodprover var utan anmärkning.

Patienten genomgick i juni 2012 tre transplantationer där en odlad intestinal mikrobiota tillfördes. Patienten upplevde långsam förbättring och under loppet av ett par veckor kunde läkemedlen trappas ut, och helt medicinfri hade hon 1–2 fasta avföringar per dag.
Vid uppföljning efter 1 år är kvinnan fortfarande medicinfri med normal tarmtömningsfrekvens.

Patientfall 2 gäller en 25-årig man. Under en resa i Australien insjuknade han hastigt i diarré. Vid utredning i Australien påvisades infektioner med olika mikroorganismer och patienten behandlades med olika antibiotika. Han blev temporärt något bättre.

När han återvände till Sverige var tarmtömningsfrekvensen och avföringskonsistensen som vid insjuknandet. I juni 2013 remitterades patienten, efter eget önskemål, för ställningstagande till »transplantation« som också utfördes på samma tillvägagångssätt som i patientfall 1. Vid telefonuppföljning 4 veckor senare meddelade mannen ett utmärkt hälsoläge med en fast formad avföring var till varannan dag.

Författarna har totalt behandlat 14 patienter med IBS-D; hos de övriga har utfallet varierat, dock har ingen upplevt försämring eller några biverkningar.

Författarna skriver att de goda behandlingsresultaten i de här fallen indikerar att en dysbios (obalans i tarmfloran) är en tänkbar orsak till symtombilden hos en del patienter med IBS. Dysbios diskuteras även som bakomliggande orsak till autoimmunitet, astma, metabola syndromet, ischemisk hjärtsjukdom och Crohns sjukdom.

Och författarna föreslår att dysbiotic bowel syndrome (DBS) eller dysbiotiskt tarmsyndrom blir ett samlingsnamn för sådana tillstånd.

http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Fallbeskrivning/2015/06/Bakomliggande-dysbios-kan-vara-orsak-till-vissa-former-av-IBS/

Magens bakterier => Hjärnans hälsa – Och hur avföring från en frisk människa botar allt från MS till autism och diabetes

av 4 Comments

Här förklarar dr David Perlmutter hur hjärnans hälsa hänger ihop med magen hälsas, dina tarmbakterier alltså
Appropå det jag skrev för några dagar sedan här om hur magfloran kan påverka depression och hur det hänger ihop med Parkinsons sjukdom https://4health.se/magflora-depression-parkinsons-sjukdom
Han berättar dessutom mycket annan kuriosa om magflorans koppling till hälsa, såsom inflammation, viktuppgång, diabetes – och hur man botar diabetes med så kallad fecal transplantation (alltså “bajstransplantation”)
Mer på ämnet https://4health.se/tag/microbiome

Är kaffe bra för potensen?

av 4 Comments

Nu gör dom det igen. Tar något som de flesta av oss tycker om och vill ha ursäkter för att konsumera, såsom choklad och kaffe. Man hittar en observationsstudie (Lyssna gärna på senaste podcastavsnittet där jag bl.a. tar upp hur man tittar på forskning med kritiska ögon) som visar något önskvärt samband, och rubriksätter det sedan som en sanning. “Kaffe bra för potensen”

Den är en amerikansk observationsstudie som visar att män som dricker kaffe regelbundet löper mindre risk att drabbas av impotens. Män som konsumerar mellan 85 och 170 milligram koffein varje dag (motsvarar ungefär två till tre koppar kaffe om dagen) har 42 procents minskad risk att drabbas av impotens (erektil dysfunktion).

Forskarna har tittat på en enkät där förekomsten av erektil dysfunktion kartlades med en fråga. Och sambandet fanns hos alla grupper, utom diabetiker.

Nu ska jag tilläga att 40 procent skillnad ändå kan antyda något samband. Men skulle det tex kunna vara så att de som dricker kaffe ofta gör det på jobbet, och att personerna i denna grupp också är mindre arbetslösa, och att det är den tryggare livssituationen som ger dem bättre potens? Ja, det finns hur många sådana andra anledningar som helst.

Det är en oerhört vag hypotes innan man gjort kontrollerade studier.

Som jag nämner i podcasten skulle ju frågorna, istället för kaffevanor och potens, kunna ha varit längd och idrottande. Så skulle rubriken på SVTs hemsida sedan ha varit “Höjdhopp och basket gör dig lång och ståtlig” eller?

Så till media, och särskilt public service som ju SVT är, kritisk granskning av era rubriker skulle uppskattas tack!

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/kaffe-bra-for-potensen

Så här fungerar immunförsvarets T-celler mot cancerceller

av 2 Comments

Här nedan är ett kort filmklipp som visar hur kroppens T-celler fungerar.

T-celler är vita blodkroppar som specialiserat sig på att leta upp och döda tumörceller och virus. Forskare har nu lyckats filma denna process i större detalj än någonsin tidigare.

T-celler patrullerar våra kroppar och förstör skadliga celler med stor precision och effekt.
Varje tesked blod beräknas innehålla fem miljoner T-celler.

När T-cellen hittar en infekterad cell binder den fast hårt på den skadliga cellens yta.När kontakten är uppnådd skickar T-cellen ut små blåsor i riktning mot den skadliga cellen. De här blåsorna frisätter två substanser, perforin och granzym. Perforin gör hål i målcellens membran, som gör att granzymet kan komma in och påverka målcellens apoptos. Med andra ord skickar T-cellen ut enzymer som får fiendecellen att aktivera sin egen celldöd.

T-cellerna är väldigt bra på att upptäcka och ta hand om virus, för om en cell blivit attackerad av ett virus finns det små, små fragment av viruset på den infekterade cellens yta.

När det gäller cancer så krävs att det uppstått en mutation i cancercellen som T-cellen kan identifiera som ”främmande”. Därför är dessa T-celler olika bra på att bekämpa olika cancertyper. De är väldigt bra på att hitta melanom, en form av hudcancer. Men de är väldigt dåliga på att hitta prostata-, bröst- och tjocktarmscancer.
Detta har alltså delvis att göra med hur mycket mutationer det finns i cancercellerna. I melanom finns det mycket mutationer, som gör att dessa celler upptäcks lättare. Då kan T-cellerna hjälpa till att förhindra en spridning av tumörcellerna.

Länk mellan gluten och ”djävulens sjukdom” i ny studie

av Leave a Comment

ALS, Amyotrofisk lateralskleros, är en neurodegenerativ sklerotisk nervsjukdom som leder till att de nervceller som styr kroppens muskler gradvis förtvinar. Den är den allvarligaste sjukdomen i gruppen motorneuronsjukdomar och kallas för djävulens sjukdom.

Den drabbar oftast helt friska personer i övre medelåldern. Många är mycket fysiskt aktiva. Sjukdomen orsakar tilltagande kraftnedsättning följt av borttynande muskler (muskelatrofi) och slutligen generell förlamning. Den direkta dödsorsaken är ofta förlorad andningsförmåga.

Det debatteras huruvida det är en autoimmun sjukdom eller inte. Flera studier har visat att NKT-celler och cytotoxiska CD8 T-lymfocyter är förhöjda vid ALS, vilket talar för inflammation och kanske autoimmunitet.

Nu kommer ytterligare ett tecken, både på att det finns en autoimmun koppling, och att autoimmunitet är kopplat till gluten.

Det är nämligen en ny studie som visar att ALS har en koppling till autoimmunitet och överkänslighet mot gluten. Patienterna med ALS hade i högre utsträckning transglutaminas 6-antikroppar i blodet, vilket är ett tecken på att deras immunförsvar reagerar mot gluten.

Citerar sammanfattningen av studien:

“Importance Celiac disease is an autoimmune disorder triggered by gluten in genetically predisposed individuals. Gluten sensitivity can cause neurologic manifestations, such as ataxia or neuropathy, with or without gastrointestinal symptoms. Many patients with gluten ataxia produce antibodies toward the newly identified neuronal transglutaminase 6 (TG6). Two case reports described patients initially diagnosed with amyotrophic lateral sclerosis (ALS) and ultimately with celiac disease who improved with a strict gluten-free diet.

Objective To evaluate the prevalence of celiac disease–related antibodies and HLA antigen alleles, as well as TG6 antibodies, in patients with ALS and healthy individuals serving as controls to determine whether a neurologic presentation of a gluten-related disorder mimicking ALS might occur in some patients.

Design, Setting, and Participants In a case-control study conducted in an ALS tertiary center, we measured serum levels of total IgA antibodies, IgA antibodies to transglutaminase 2 (TG2) and endomysium, as well as IgA and IgG antibodies to deamidated gliadine peptide and TG6 and performed HLA antigen genotyping in 150 consecutive patients with ALS and 115 healthy volunteers of similar age and sex. Participants did not have any known autoimmune or gastroenterologic disorder and were not receiving any immunomodulatory medications. The study was conducted from July 1, 2010, to December 31, 2012.

Main Outcomes and Measures Antibody levels and frequency of individuals with abnormal antibody values as well as frequency of HLA antigen alleles were compared between patient and control groups.

Results All patients and control group participants were seronegative to IgA antibodies to TG2, endomysium, and deamidated gliadine peptide. Twenty-three patients (15.3%) were seropositive to TG6 IgA antibodies as opposed to only 5 controls (4.3%) (P = .004). The patients seropositive for TG6 showed a classic picture of ALS, similar to that of seronegative patients. Fifty patients and 20 controls were tested for celiac disease–specific HLA antigen alleles; 13 of 22 TG6 IgA seropositive individuals (59.1%) were seropositive for celiac disease–related alleles compared with 8 (28.6%) of the 28 seronegative individuals (P = .04). Mean (SD) levels of IgA antibodies to TG2 were 1.78 (0.73) in patients and 1.58 (0.68) in controls (normal, <10). In a subset of study participants, mean levels of deamidated gliadin peptide autoantibodies were 7.46 (6.92) in patients and 6.08 (3.90) in controls (normal, <16). Mean levels of IgA antibodies to TG6 were 29.3 (30.1) in patients and 21.0 (27.4) in controls (P = .02; normal, <26).

Conclusions and Relevance The data from this study indicate that, in certain cases, an ALS syndrome might be associated with autoimmunity and gluten sensitivity. Although the data are preliminary and need replication, gluten sensitivity is potentially treatable; therefore, this diagnostic challenge should not be overlooked.”

http://archneur.jamanetwork.com/article.aspx?articleid=2241558

Magflora => depression => Parkinsons sjukdom

av 4 Comments

I en ny svensk studie ser man ett starkt samband mellan depression och Parkinsons. Personer som diagnosticerats med depression har upp till tre gånger större risk att drabbas av Parkinsons senare i livet.

I studien har man använt register för att kartlägga alla svenska medborgare som var över 50 år i slutet av 2005, sammanlagt drygt 3,3 miljoner personer. Man tittade sedan på hur många som diagnosticerats med depression mellan åren 1987 och 2012. Till varje person la man till tre personer av samma födelseår och kön som aldrig lidit av depression och fick då ihop en testgrupp på drygt 420 000 personer.

Man följde dessa i upp till 26 år för att kontrollera vilka som skulle komma att drabbas av Parkinsons. Vad man kunde se var att 1,1 procent av alla personer som diagnosticerats med depression även diagnosticerats med Parkinsons. Det kan jämföras med 0,4 procent av de som inte haft en depression – alltså en tydlig skillnad

Ett par år efter studiens start var risken att drabbas av Parkinsons drygt tre gånger större för de som hade diagnosen depression. Men upp till 25 år efter en depression var risken fortfarande 50 procent högre.Man såg också att ju allvarligare depressionen varit desto större var risken för Parkinsons.

Man har tidigare sett att Parkinsons och andra neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers, ALS och demens har riskfaktorer redan i barndomen eller mycket tidigt.

Men om det är det så att depression leder till Parkinsons eller om det är ett tidigt symptom på sjukdomen vet forskarna inte. Det kan vara så att depression är skadligt för hjärnan och startar celldöden som är kopplad till Parkinsons, eller så kan det vara ett tidigt symptom. Eller, enligt mig, så kanske orsakerna till både depression och Parkinson kan vara samma.

Det intressanta i det här är alltså att en av hypoteserna blir att samma saker som orsakar depression också kan orsaka Parkinson.

Då kan man fundera över saker som ljus, tryptofan och annat som påverkar serotoninnivåer i kroppen och därför påverkar nedstämdhet (Lyssna på podcastavsnitt 27 om naturliga lösningar mot depression, där jag pratar om serotonin) – och om det kanske även kan påverka risken att utveckla Parkinsons sjukdom.

Men ett stort och intressant område gäller hur magfloran kopplas till vår psykiska hälsa. Magfloran ser nämligen också ut att kunna kopplas till Parkinsons, även om mer forskning behövs. Så frågan är hur stor roll vår mikrofilm / microbiome har för utvecklandet av sjukdomar som Parkinsons?

Dessutom påverkar ju magfloran definitivt våra serotoninnivåer, eftersom det mesta av kroppens serotonin tillverkas just i mag-/tarmsystemet.

Tidigare på ämnet microbiome: https://4health.se/tag/microbiome

Magflora – depression

“New studies show that bacteria, including commensal, probiotic, and pathogenic bacteria, in the gastrointestinal (GI) tract can activate neural pathways and central nervous system (CNS) signaling systems. Ongoing and future animal and clinical studies aimed at understanding the microbiota-gut-brain axis may provide novel approaches for prevention and treatment of mental illness, including anxiety and depression.”

“the emerging field of research focused on the human microbiome suggests an important role for the gut microbiota in influencing brain development, behaviour and mood in humans. The recognition that the gut microbiota interacts bidirectionally with other environmental risk factors, such as diet and stress, suggests promise in the development of interventions targeting the gut microbiota for the prevention and treatment of common mental health disorders.”

“The gut microbiome has played a crucial role in the bidirectional gut-brain axis that integrates the gut and central nervous system (CNS) activities, and thus the concept of microbiome-gut-brain axis is emerging. Studies are revealing how diverse forms of neuro-immune and neuro-psychiatric disorders are correlated with or modulated by variations of microbiome, microbiota-derived products and exogenous antibiotics and probiotics. The microbiome poises the peripheral immune homeostasis and predisposes host susceptibility to CNS autoimmune diseases such as multiple sclerosis.”

Exempel på vetenskapliga artiklar och studier på ämnet depression och magflora / microbiome:

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23384445

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25415497

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25266952

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24370461

Magflora – Parkinsons

(PD= Parkinsons Disease) “gastrointestinal dysfunction, in particular constipation, is an important non-motor symptom in PD” …”intestinal microbiota interact with the autonomic and central nervous system via diverse pathways including the ENS and vagal nerve.”….
“On average, the abundance of Prevotellaceae in feces of PD patients was reduced by 77.6% as compared with controls. Relative abundance of Prevotellaceae of 6.5% or less had 86.1% sensitivity and 38.9% specificity for PD. A logistic regression classifier based on the abundance of four bacterial families and the severity of constipation identified PD patients with 66.7% sensitivity and 90.3% specificity. The relative abundance of Enterobacteriaceae was positively associated with the severity of postural instability and gait difficulty.”
“These findings suggest that the intestinal microbiome is altered in PD and is related to motor phenotype.”

(FMT=Fecal microbiota transplantation) “Isolated case reports of FMT response include  […], Parkinson’s disease”

Exempel på studier/litteratur på ämnet Parkinsons kopplat till magflora:

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25476529

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3742951/

Om den nya studien som kopplar ihop depression och Parkinsons:

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/hogre-risk-for-parkinsons-bland-deprimerade

Så sprider sig cancerceller – så funkar det i kroppen

av 1 Comment

Cancerceller som sprider sig i kroppen innebär ofta en dödsdom och den stora problematiken vid cancerbehandling är att förhindra att cancern sprider sig.. Cancerceller kan, i likhet med vita blodkroppar, och till skillnad från alla andra celler i kroppen, vandra genom vävnader och ta sig till andra delar av kroppen än där de bildades.

Hur detta sker är en av gåtorna inom cancerforskningen, men nu har svenska forskare vid Karolinska Institutet kunnat förklara hur cancercellerna lurar sig in i lymfsystemet.

Det är bara i fosterstadiet som celler vandrar fritt i vår kropp. Då behöver de kunna ta sig mellan olika cellager för att bilda nya slags vävnader. När vi väl är färdigutvecklade sitter cellerna vanligtvis där de sitter. Det är bara immunsystemets celler, de vita blodkropparna, som via lymfsystemet kan ta sig till olika delar av kroppen för att kunna bekämpa virus, bakterier och andra inkräktare.

Men så finns cancerceller. När en tumör blivit elakartad kan dess celler sprida sig vidare i kroppen, antingen genom blodkärlen eller lymfsystemet.

Immunologer och cancerforskare vid Karolinska Institutet har nu sett att cancerceller går specifikt och målinriktat mot lymfan genom att de utvecklar samma receptor på sin yta som de vita blodkropparna. De kan då känna av ett ämne som utsöndras från lymfkärlen och röra sig ditåt. Det är ett protein som heter TGF-beta som ligger bakom både utvecklingen av receptorn och utsöndringen från lymfkärlen.

Cancercellerna hakar alltså på en mekanism som immunceller normalt använder och kan på så sätt bli fripassagerare in i lymfsystemet. Men forskarna misstänker att det här bara är en av en hel rad mekanismer som cancercellerna utnyttjar.

Proteinet TGF-beta är en molekyl som både gör nytta och skada. Det är en molekyl som kontrollerar nästan alla funktioner i cellerna, bland annat hur de delar sig och differentierar sig till andra typer av celler. Den är jätteviktig inte minst i fosterstadiet. Utan TGF-beta skulle vi bli missbildade. Den är också viktig, genom hela livet, för bland annat sårläkning.

Klassisk cellgiftsbehandling går ut på att döda tumörcellerna, men det räcker inte, dels för att man aldrig tar kål på alla, och dels för att behandlingen inte hindrar tumörcellerna från att sprida sig och bilda dottertumörer i andra organ. Därför behöver man ta reda på om hur tumörcellerna sprider sig.

Tidigare om cancer och hur du förebygger: https://4health.se/tag/cancer

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/sa-sprider-sig-cancercellerna-vidare-i-kroppen

Handgrepp större riskfaktor än blodtryck?

av Leave a Comment

Enligt forskning finns det ett direkt samband mellan handgreppets styrka och risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar och att dö. Faktum är att handgreppet säger mer om hur vi mår än blodtrycket…

The Lancet publicerar en studie som visar att händernas styrka har en hel del att säga om vår framtida hälsa. Ett svagare grepp, som enkelt kan mätas med hjälp av en handgreppsdynamometer, kan kopplas till både sjukdom och död.

I den nya studien ingick 140.000 vuxna där deltagarnas handgrepp uppskattades med hjälp av en handgreppsdynamometer. Deltagarna följdes i snitt i fyra år.

Det visade sig att varje försämring av händernas styrka med 5 kg resulterade i att risken att dö oavsett orsak ökade med 16 procent, medan risken att dö av hjärt-kärlsjukdom ökade med 17 procent. Risken att drabbas av hjärtinfarkt och stroke ökade också, med 7 respektive 9 procent (även efter hänsyn till faktorer som deltagarnas ålder,  fysisk aktivitet etc)

Tanken att handgreppet kan fungera som en så kallad biomarkör är inte ny. Handgreppet tycks dessutom vara en bättre markör än exempelvis blodtrycket. Sjukvårdspersonal kan mäta handgreppet för att identifiera patienter som lider av svåra sjukdomar.

Så frågan är om handgreppet är en riktigt bra markör, eller om övriga markörer som tex blodtryck är riktigt usla ? 😉

Mer om blodtryck här https://4health.se/tag/blodtryck, respektive hjärthälsa här https://4health.se/tag/hjarta

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/handgreppet-avslojar-risken-att-do/