fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Ohälsa & Sjukdomar

Samband?

av 2 Comments

Min son…

  • har aldrig ätit en barnmatsburk
  • ammas fortfarande
  • äter massor med fett: kokosfett varje dag, hemgjord majonnäs, mycket smör i maten
  • äter aldrig mjöl och socker
  • äter i stort sett inga “nya” kolhydrater förutom lite potatis någon gång ibland
  • får riktig mat såsom zucchini, broccoli, kött, fisk och ägg
  • får inte särskilt mycket som smakar sött, mest bär
  • har aldrig haft något annat än ätbara (och drickbara) saker på huden

…och min son…

  • har aldrig varit sjuk (förutom lite snuva en gång mitt i vintern när han var pytteliten)
  • äter allt och är aldrig kräsen (antagligen för att han inte är så van vid sött så att han inte begär detta)
  • har aldrig behövt ta någon medicin eller salva – inte ens flytande alvedon
  • har massor med energi
  • är stark som en oxe
  • är positiv, alert och nyfiken på livet

Samband i detta n=1 experiment? Kanske, jag tror det

Minska protein del 2 – om mTOR, ämnesomsättningsprocesser och cancer

av 4 Comments

Jag skrev en populär del 1 här: https://4health.se/minska-pa-proteinet

Idag ska jag kortfattat skriva om en spännande grej som kallas mTOR, mammalian target of rapamycin. mTOR kan man nog lättast beskriva som en del av en ämnesomsättningsprocess, engelskans signalling pathway är dock mer korrekt. mTOR reglerar bl.a. celltillväxt och proteinsyntes. Namnet mTOR kan referera till genen mTOR eller till proteinet mTOR som genen styr.

Vid sidan av insulin/blodsocker och dess enorma påverkan på vår hälsa som vid det här laget är ganska välkänd, har mTOR visat sig påverka bl.a. fortplantningsförmåga, åldrande och risk för degeneration sjukdomar och cancer.

Anledningen att kalorirestriktion visat sig så hälsosam i flertalet studier beror ju till stor del på att man då minskar blodsocker och insulinnivåer. Dvs en effekt vi kan uppnå genom kolhydratbegränsning. Men en ytterligare anledning till att kalorirestriktion är hälsosam är dess påverkan på mTOR genom ett begränsat intag av protein.

mTOR verkar fungera som ett slags sensor för proteinintag och tillhör en större “pathway” som kallas P13K. P13K aktiveras bl.a. av insulin, men också av andra tillväxtfaktorer.

mTOR integrerar input som insulin, tillväxtfaktorer som IGF-1 och IGF-2 och aminosyror (dvs protein). Det känner också av cellernas näringsnivå, syre och energinivåer.

Man vet att mTOR är ur normaltillstånd vid sjukdomar såsom diabetes och vissa cancerformer.

Att hålla mTOR nedreglerad genom att begränsa proteinintaget (inte minimera, utan ett moderat proteinintag) – den uppregleras ju bl.a. av aminosyror – är en nyckel för att maximera kroppens underhåll, immunfunktion mm. Vilket kan förlänga livslängden och minska åldrandeprocessen. Särskilt om man gör detta vid sidan av att minimera insulinpåslaget.

Lösningen är alltså en kost som är rik på fett, men fattig på kolhydrater och som har ett begränsat/ moderat proteininnehåll.

Det är dock så att mTOR spelar en stor roll för tillväxt och fortplantning, så när man försöker bli med barn eller rent av är gravid, eller om man har ett mycket tungt arbete så behöver man större mängder protein och ska inte vara alltför försiktig.

http://www.primalbody-primalmind.com/protein-how-much-is-too-much/

http://www.cellsignal.com/contents/science-pathway-research-pi3k-akt-signaling-resources/mtor-signaling-pathway/pathways-mtor-signaling

http://jcs.biologists.org/content/122/20/3589

http://en.wikipedia.org/wiki/Mammalian_target_of_rapamycin

Om mineralet jod och jodbristens koppling till PCOS, fibromyalgi, cancer mm

av 10 Comments

Jag tror att många känner till mineralet jod och dess koppling till sköldkörteln. Om inte kan du läsa bl.a. här: https://4health.se/sa-har-fungerar-kroppen-vid-bantning-och-efter-bantning-om-skoldkortelhormoner-mm

Jod ingår alltså i sköldkörtelhormonerna och jodbrist kan ge hypotyreos – underaktiv sköldkörtel och nedsatt ämnesomsättning. Men jod och jodbrist är inte bara kopplat till sköldkörteln. En stor del av vårt jod finns i muskler och hud. Jod behövs bland annat i huden för att vi ska svettas. Vid jodbrist slutar (eller minskar) vi svettas.

Att jod (ca 30% av kroppens jod) finns i musklerna är också kopplat till värk och fibromyalgi. Vissa som lider av fibromyalgisymtom blir bättre med jodtillskott eftersom symtomen kom från jodbrist. Med detta sagt så är det inte alltid så att symtomen beror på jodbrist. Och det gäller alla symtom jag skriver om här – det kan vara jodbrist, men det finns också andra anledningar.

Jodbrist kan också ge cystor, bl.a. i bröst och äggstockar, och jodbrist har kopplats till ökad risk för cancer. Både cystor i bröst, ofta kopplat till ömhet och värk, och PCOS kan bero på jodbrist och bli bättre av jodtillskott.

En annan viktig funktion för kroppens jod är i våra hormonreceptorer. Om jod får fästa in till tyrosin i hormonreceptorer så ökar hormonkänsligheten. Jodbrist kan ge hormonresistens, tex insulinresistens, vilket kan leda till blodsockertoppar. Diabteiker med brist på jod kan alltså bli bättre med jodtillskott. Jodbrist är av denna anledning också en orsak till utebliven mens. Detta beror på äggstockarnas hormoner och receptorer.

Att fostret får för lite jod de första veckorna under en graviditet har dessutom kopplats till ADD (attention deficit disorder) hos barnet.

Jodbrist är mycket vanlig av flera anledningar.  Vi äter för lite mat från havet vilket är den bästa källan för jod. Alger, fisk och skaldjur är bra källor. En andra anledning är all processad mat, vilken är mineralfattig. Färdigmat saltas dessutom oftast med salt utan jodtillsats. Vi är också uppmanade att dra ner på salt, och idag är salt med jodtillsats en av få källor till jod (även om upptaget visat sig vara lite sämre än jod från tex alger).

Varför inte börja införa alger som en del av din mat. Alger är bra på många sätt, bl.a. för att de motverkar ovan symtom genom att se till att vi får tillräckligt med jod, men också för att de kan hjälpa till med att bli av med en del “skit” ur kroppen såsom tungmetaller.
En lite väl “Kvällstidningsaktig”, men ändå ok, artikel om alger kan du hitta här http://www.expressen.se/halsa/ma-bra-med-alger/

Om du vill lära mer om jod och dess funktion så är min favoritexpert Dr Jorge Flechas. Men också Dr David Brownstein är mycket kunnig på ämnet, särskilt när det gäller kopplingen till sköldkörtelbesvär.

Kolesterol som tillskott

av Leave a Comment

Visste du att kolesterol är ett godkänt tillskott – till och med i USA där kolesterolhysterin och statinanvändningen är utan dess like.

Kolesterol ges som tillskott vid för låga kolesterolnivåer, såsom vid sjukdomen SLOS (Smith–Lemli–Opitz syndrome).

“patients with SLOS have multiple malformations, cognitive deficits, and behavioral difficulties.”

“Dietary cholesterol supplementation has become standard therapy for SLOS, and anecdotal reports suggest rapid, marked clinical improvement of behavior problems.”

“the most common form of treatment for SLOS involves dietary cholesterol supplementation”…”it may result in increased growth, lower irritability, improved sociability, less self-injurious behaviour, less tactile defensiveness, fewer infections, more muscle tone, less photosensitivity and fewer autistic behaviors”

Det om något är väl ett tecken på kolesterolets livsnödvändighet?!

Om mineralet fosfor och faran med fosfattillsatser i mat

av Leave a Comment

Man behöver få i sig fosfat (eller fosfor). Fosfor förekommer i kroppens alla celler där det ingår i DNA, RNA och ATP. Det har viktiga uppgifter för cellsignalering och energiproduktion. Fosfor i form av fosfat fungerar även som en buffert och behövs för att upprätthålla syra–basbalans och för ben och tänder. Men höga nivåer är skadliga – ändå har Livsmedelsverket inte definierat någon övre gräns.

Fosfor är grundämnet och fosfat dess salt. Fosfor är mycket reaktivt och förekommer aldrig i fri form i naturen. I livsmedel anges mängden som fosfor i mg och i vården som fosfat i mmol. Fosfat väger tre gånger så mycket som fosfor. Ofta används begreppen synonymt.

Jag har tidigare skrivit en hel del om fosfat/fosfor och hur det kan leda till benskörhet, hjärtsjukdom etc. Sök på fosfat https://4health.se/?s=fosfat

Fosfat tillsätts bl.a. rikligt i läsk. En amerikansk studie rapporterade att 44 procent av de bäst säljande produkterna i livsmedelsaffärer (framför allt fryst mat, bröd, bakverk, yoghurt och soppor) har fosforinnehållande tillsatser. Livsmedel som innehåller tillsatt fosfat är också tex nudlar, popcorn, korvar, charkvaror, bröd, ost och mjukglass. Även vin (framför allt Shiraz) och öl uppvisar relativt stora koncentrationer av fosfat (mer om tillsatser i vin i detta populära inlägg: https://4health.se/allergi-och-halsoproblem-av-dolda-tillsatser-i-vin ) . Livsmedel med tillsatser innehåller i genomsnitt 67 mg fosfor (per 100 g) mer än motsvarande obearbetad mat.

I en ny artikel i läkartidningen skrivs vidare om fosfattillsatser. Man säger bl.a. att fosfat är en riskfaktor vid njursjukdom och enligt nya studier en riskmarkör för hjärt–kärlsjukdom även hos njurfriska.

Högt fosfat kan leda till hjärt–kärlsjukdom genom flera olika mekanismer. Man har tidigare ansett att fosfat ökar risken för hjärt–kärlsjukdom genom “passiv” förkalkning av kärl och klaffar. Nya studier visar att förkalkningen som beror på fosfat är en aktiv process där glatta muskelceller (i kärlen) omprogrammeras. Kalcium och fosfat i blodserum binder till ett ämne, fetuin-A, som normalt hämmar kalcifiering, men vid överskott bildas partiklar med inflammatoriska effekter.

På friska män har man visat att en fosforrik måltid (1 200 mg) försämrar funktionen på blodkärlens insida (endotelet) och skapar oxidativ stress.

Även hormonella effekter till följd av högt fosfat kan öka risken för hjärt–kärlsjukdom.  En ökning av fosforintaget från 800 till 2 880 mg/dag ökade nivåer av FGF-23 (hormonet fibroblasttillväxtfaktor 23). Ökad nivå av FGF-23 är förenad med ökad kardiovaskulär sjukdom.

Fosfat accelererar åldrandeprocessen. Det är visat i studier på möss, men också unga patienter med prematurt åldrande (Hutchinson–Gilfords progeria) har förhöjda nivåer av fosfat. Det finns också ett starkt samband mellan livslängd och fosfatnivåer i djurriket: ju högre fosfatnivåer hos en art, desto kortare livslängd

Till skillnad från naturligt organiskt bundet fosfor (såsom i kött och mjölk) absorberas oorganiskt bundet fosfor i processad föda med fosforhaltiga tillsatser fullständigt i tarmen. Det är alltså skillnad på naturligt förekommande fosfor och på tillsatser.

I Sverige finns det i dag ca 15 olika fosforinnehållande ämnen (E-nummer) – kalciumfosfat, difosfat, fosforsyra, natriumtrimetafosfat etc). Tillsatserna anses  förbättra smaken och används som stabiliseringsmedel i köttprodukter eftersom det binder vatten och gör köttet mörare. Eftersom livsmedlets vikt ökar med 25–60 procent jämfört med den ursprungliga köttmängden om mer vatten binds tjänar producenten mer på detta sätt. Fosforintaget till följd av tillsatser har ökat från ca 500 på 90-talet till i dag ca 1 000 mg/dag i USA.

Författarna till artikeln i Läkartidningen uppmanar till att livsmedelsindustrin tydligt ska märka ut vilka livsmedel som innehåller fosforhaltiga tillsatser.

Artikeln i Läkartidningen http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Klinisk-oversikt/2014/06/Fosfattillsatser-i-livsmedel-en-mojlig-folkhalsorisk/

Koffein värre för killar – pga hormoner

av 1 Comment

I en ny amerikansk studie har man låtit både barn (8-9 år gamla) och ungdomar (15-17 år) dricka koffeindryck. Forskarna delade upp ungdomarna i både åldersgrupper och kön.

Pojkar och flickor i tonåren reagerade olika på koffeinet. Det beror enligt forskarna på att kroppens förmåga att hantera koffeinet, och göra sig av med koffeinet ur kroppen, påverkas en hel del av hormoner. De tonåriga pojkarnas kroppsliga reaktioner på koffeinet var mer eller mindre identisk med reaktionen hos de yngre barnen, medan de tonåriga flickorna bättre förmådde att göra sig av med koffeinet ur kroppen.

De tonåriga pojkarna fick en kraftigare kroppslig reaktion på koffeinet, vilket beror på att deras kroppar inte hade en lika snabb ämnesomsättning. På så vis utsattes pojkarnas kroppar för en kraftigare kick, och då eventuellt en större risk för eventuella symptom. Även inom gruppen tonåriga flickor syntes stora skillnader i koffeinreaktion, beroende på var under menstruationscykeln de befann sig.

Det som kanske är förvånande är att de ungas hjärtfrekvens blev lägre av koffeinintaget, inte högre. Däremot steg blodtrycket generellt för alla barnen och ungdomarna i studien. Hjärtfrekvensen kan påverkas åt olika håll av koffein, vid små nivåer av koffein sjunker den, medan den ökar vid högre nivåer.

Studien visar framför allt hur lite vi vet än så länge vet om hur energidrycker påverkar ungdomar. Energidrycksförsäljningen i Sverige har fördubblats de senaste åren och den nya forskningen spär på den oro som funnits efter incidenter med plötsliga hjärtproblem.

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/energidrycker-till-unga-oroar-forskare

Ny metod mot cancer

av Leave a Comment

Svenska forskare ligger bakom ett helt nytt sätt att behandla cancer. En ny metod som fungerar mot alla cancerformer.

De behandlingar som man idag använder mot cancer slår ut både cancerceller och kroppens vanliga celler. Lite som en atombomb. Detta gör kroppen svag, man får biverkningar och det tar lång tid att bygga upp kroppen igen.

Den nya medicinen ska däremot bara attackera cancercellerna. Man har nu hittat en generell svaghet hos cancercellerna.Det handlar om ett enzym som heter MTH1 – ett enzym som fungerar som livvakt för samtliga cancerceller, oavsett cancerform. Det här enzymet skyddar cancercellerna från att skadas av fria radikaler.

Genom att tillsätta en hämmare som angriper det här enzymet kan man få cancertumörerna att bli mindre i stället för att växa. Forskarnas föreslagna cancermedicin hämmar och blockerar alltså det enzym som fungerar som cancercellernas skyddvakter. När cancercellen försöker dela sig så havererar den i stället inifrån.

Försöken hittills har gjorts på möss och på mänskliga cancertumörer som avlägsnats från mänskliga cancerpatienter. De inledande försöken har visat att den nya metoden ser ut att fungera, också på cancerformer som det idag inte finns botemedel för.

Nästa år ska man börja pröva det här på patienter. Om det går bra kan det finnas en färdig medicin om tre till fyra år.

Läs gärna om mina livsstilstips mot cancer under taggen cancer: https://4health.se/tag/cancer och i mina rosa bandet-kampanjer här: https://4health.se/?s=%22rosa+bandet%22

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/genombrott-for-ny-cancermedicin

Benskörhet? Verklig benstyrka har inte med kalcium att göra

av 2 Comments

Det är ett evinnerligt tjat om benstyrka och kalcium. Men styrkan i benet beror inte på kalciumet, det beror framförallt på den proteinmatris som finns i ben (framförallt kollagen). Styrka handlar ju om hur stor belastning vi kan utsätta benet för utan att det går sönder. Kalcium i ben gör dem mer rigida/hårda, men tex små barns ben som ännu är mjukare och kan böjas lite är också starka, de är bara mer töjbara.

Dessutom betonar man att mjölk skulle vara så himla viktigt, men
a) såå mycket kalcium behöver vi inte och
b) det finns kalcium i fröer, grönsaker mm (Hur klarade de sig egentligen på stenåldern? De hade inga mejerier, men de finaste skelettdelar man kan tänka sig)

Dessutom nr 2 – kalciumupptaget i skelettet beror nästan mer på halter av andra ämnen än på själva kalciumet, tex av magnesium och D-vitamin, vilket är ämnen vi mycket oftare har brist på.

Vill tillägga att man absolut inte ska strunta i kalcium, det är ett av de mineraler vi behöver mest av och vår benstomme består av mycket kalcium. Men det jag vill säga är att
a) kalcium påverkar hårdhet, inte styrka
b) det finns andra faktorer som är mycket viktiga för benstyrka och
c) kalciumet är relativt lätt att få i sig, det finns andra ämnen som vi oftare har brist på, tex magnesium.

De här dör inte av välfärdssjukdomar

av 3 Comments

Människor som blir 100 år eller äldre dör inte av vanliga välfärdssjukdomar som cancer och hjärtsjukdomar.

Forskare vid Kings College London analyserade dödscertifikaten för 36.000 människor som var mellan 100 och 115 år när de dog. Bara fem procent hade dött  av cancer och färre än nio procent på grund av hjärtsjukdom. Detta är annars våra vanligaste dödsorsaker. Motsvarande siffror i en grupp som hade avlidit i 80-årsåldern var 25 respektive 20 procent.

I stället dog 28 procent av hundraåringarna av hög ålder, dvs utan en klar diagnos. En femtedel dog av lunginflammation. Det är en grupp som har en ökande sårbarhet, exempelvis för lunginflammation.

Vad tror du att världens äldsta gör för att lyckas leva så länge? Minns att en 115-åring som intervjuades åt sin feta fisk var dag. Har du hört något annat? Kommentera gärna

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/hundraaringen-som-vagrar-do-som-folk

Därför bryts kroppen ner av socker och kolhydratbränsle – och så fungerar fettdrift

av 4 Comments

Vi är gjorda för att använda fett som huvudsakligt bränsle. Socker, dvs blodsocker som bildas av alla kolhydrater och som i nödfall kan bildas bl.a. från proteiner/aminosyror, ska användas i anaeroba nödsituationer. Fett kan nämligen bara förbrännas med tillgång på syre, så i de nödfall vi behöver springa snabbt från en björn eller liknande så är det bra att ha det här nödbränslet som fungerar även då vi befinner oss på intensitetsnivåer som överstiger syreupptagningsförmågan  (eller om vi ska tävla kortdistanslöpning).

Om din kropp är van att gå på sockerdrift, dvs blodsocker, så är den dålig på att bränna fett. Detta kan inträffa om vi äter för mycket kolhydrater och/eller om vi äter för lite fett eller faktiskt också om vi äter för mycket protein (läs mer här: https://4health.se/minska-pa-proteinet ). Ger vi kroppen lagom med protein, mycket fett och bara naturliga kolhydrater som grönsaker, så går kroppen istället på fettdrift och tar bara till blodsocker i anaeroba nödsituationer.

Om kroppen går på sockerdrift så är den extremt känslig för om du inte tillför kolhydrater konstant. (Därav att det är så “viktigt” att äta frukost och mellanmål hela tiden om du lever enligt kostcirklar och annat). Och detta är inte bara för att du blir låg, utan för att kroppen faktiskt bryts ner. För så fort kroppen inte då får blodsocker via kolhydrater i kosten så kommer proteinet i kroppen via glukoneogenes att göras om till blodsocker. Det betyder att dina muskler och andra proteiner bryts ner. Proteiner har du även i benstommen, i ditt hjärta mm. Du bryter helt enkelt ner kroppen.

Går du på fettdrift däremot så är kroppen okänslig för tillfällig matbrist. Då är den duktig på att ta av dina fettdepåer om det inte skulle komma bränsle via maten.