fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Ohälsa & Sjukdomar

Omega3-berikat margarin

av 2 Comments

Vill åter betona vikten av omega3 från djurriket. Nu har man gjort en studie på margarin berikat med omega3 från växtriket. Givetvis utan resultat på hjärt-/kärlsjukdom. Tidigare studier gjorda på animaliskt omega3 har visat främja hjärta och kärl, medan denna innehåller 2 fel: 1. vegetabiliskt omega3 och 2. den konstgjorda geggan som kallas margarin

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/omega-3-ingen-hjalp-vid-hjartinfarkt_5212283.svd

Läs tidigare inlägg om detta
https://4health.se/omega3-–-det-omtalade-fettet

Virus på gång

av Leave a Comment

Jag är nästan aldrig sjuk så länge jag äter och sover bra. Nu hade jag en vecka med för lite sömn och vips så kände jag mig hängig med ont i halsen.

Körde mitt vanliga förkylningstrick. C-vitamin och i säng tidigt så var problemet ur världen dagen efter. Underbart!

Lite fakta om C-vitamin: En antioxidant som också har en immunstärkande funktion och verkar hämmande på virus. C-vitamin har visat sig kunna minska tiden som förkylningar pågår samt förbättra återhämtningen från influensa.

Vad tjänar du på kostrådgivning/ kostkurs?

av 2 Comments

Som den lite skadade gamla managementkonsult jag är så har jag givetvis tittat på business caset för dig att gå en kostkurs eller att få kostrådgivning. 🙂

Antag att du antingen går kursen på 6 tillfällen eller kostrådgivning startpaket, plus extra uppföljningsrådgivning.

Det motsvarar ett par karensdagar med utebliven lön eller ett drygt år på Waran (blodförtunnande medicin – beräknat på dagsdos 4 tabletter till förmånspris) eller 2 par jeans i en ny storlek när du pendlar i vikt eller 3 år med en billig diabetesmedicin (Metformin) eller en bråkdel av en plastikoperation eller fettsugning eller knappt 20 förkylningsbehandlingar med nässpray och Ipren eller 6 till 7 läkarbesök.
För att inte tala om alla fördelar som det inte går att sätta pengar på, så som ett längre liv, din önskade vikt, bättre energi, möjlighet att leka med barn och barnbarn, piggare eftermiddagar, en mage som inte krånglar… you name it!

Jag lovar att det är värt att satsa några slantar på sin hälsa!

Har du svårt att välja mellan kostrådgivning och kurs? Hör av dig till oss så kan vi diskutera vad som passar dig bäst

Böcker skrivna av läkare om lågkolhydratkost

av Leave a Comment

Jag vet att flera av er läsare har bakgrund bl.a. inom medicin och vill därför tipsa om ett par böcker skrivna av läkare. Den ena är nyutkommen och den andra kommer snart, så jag har ännu inte själv hunnit läsa dem, men är de bra hamnar de bland övriga bra lästips (se i menyerna)

Bok 1:
Den norske läkarens Sofie Hexebergs nya bok om lågkolhydratkost är nyligen utkommen på svenska. Nytt liv med riktig mat – Bli frisk med LCHF
Boken innehåller många patientfall och patientdokumentation. Dvs förändringar som skett under kontrollerad läkarövervakning och som journalförts (inkl labtester).  Det framgår av dokumentationen att lågkolhydratkost är effektiv mot en rad av våra vanligaste folksjukdomar – inte bara vid övervikt och diabetes.
Bok 2:
Svenske läkaren Andreas Eenfeldt kommer snart med en bok om lågkolhydratkost som heter  Matrevolutionen – Ät dig frisk med riktig mat

Stressa ner

av Leave a Comment

Har du ständigt för mycket att göra och för lite tid? Ja, då hamnar du nog i samma grupp som många av oss andra –  de stressade.

Men om nu “skadan är skedd” och vi redan är stressade och har svårt att komma tillrätta med själva orsaken. Vad gör man då?

När kroppen stressas – av yttre eller inre faktorer så utsöndras stresshormoner som kortisol. Hormonerna i sin tur frisätter energi och “gör oss redo” för vad som komma skall. Det vi vill för att stressa ner är att minska utsöndringen av stresshormoner och att få undan hormonerna som utsöndrats.

Träning minskar effektivt nivåerna av stresshormon . Stress är ju kroppens sätt att göra oss beredda på att fly eller slåss, så att röra på sig när man blir stressad är det som fungerar allra bäst. Sitter man däremot still på jobbet vet kroppen inte vad den ska göra av all frisatt energi och stresshormoner. Energin hamnar där kroppen tycker det är lättast att placera den – på magen.

Försök hitta något som får dig att slappna av. Många tycker det är svårt att vila och ligga still, och då har det inte heller någon vidare effekt på stressnivån. Hitta något som fungerar för dig, om det än är massage, korsordslösning eller att tvätta.

En hög glykemisk belastning (dvs kolhydrater och särskilt de snabba) är en faktor som stressar kroppen. Likaså ett svajande blodsocker som påverkar våra stresshormoner. Så minska ner på kolhydratintaget för att minimera utsöndringen av stresshormon.

Beröring och att få träffa släkt/vänner är andra faktorer som fungerar. Gröna färger har också visat sig verka nedstressande.

Så sammanfattningsvis är en löprunda i skogen ett av de mest effektiva sätten att stressa ner. Kombinera gärna detta med något avslappnande och självklart bra kost!



Omega3 – det omtalade fettet

av 2 Comments

Bland våra fleromättade fetter har vi två stycken som är essentiella, dvs som inte kroppen kan tillverka själv och vi därför måste få i oss via kosten. Dessa två fetter kallas Omega3 respektive Omega6. Av Omega3 och Omega6 tillverkar kroppen något som kallas eikosanoider. En typ av eikosanoider tillverkas av Omega3 och en annan av Omega6. De två typerna kan man säga är varandras motsatser och jämvikt, och balans är därför viktigt. T.ex. så vidgar Omega3 blodkärlen medan Omega6 drar samman dem, Omega3 minskar blodkropparnas klibbighet och Omega6 ökar klibbigheten osv.

Nu till problemet. Med modern kost får vi i oss alldeles för mycket Omega6 i förhållande till Omega3. En bra balans är om vi får i oss lika mycket, eller max 3 gånger så mycket Omega6 somOmega3. Men i västvärlden får vi i oss mellan 15 och 45 gånger så mycket Omega6 som Omega3! Det här leder till en mängd problem, allt från inflammationer till koncentrationssvårigheter.

En bov i dramat är alla växtoljor och margariner. När vi utvinner fett ur växter får vi i oss långt mycket mer växtoljor än vi fått under evolutionen. Växters fett är rikt på Omega6. Detta samtidigt som vi äter mindre fisk och därmed får i oss mindre Omega3.

Sen kommer vi till nästa problem. Även från de växter som faktiskt innehåller en betydande del Omega3, såsom linfrön, så kan människan kan inte tillgodogöra sig Omega3 tillräckligt. I växter finns Omega3 nämligen i form av ALA.Vi behöver de längre varianterna av Omega3 som kallas EPA och DHA. Då krävs det att en växtätare först tagit upp ALA och i sin kropp gjort om denna till rätt form.

Dessutom har vi börjat utfodra boskap med kraftfoder/säd istället för deras naturliga föda som tex gräs för kor eller att låta höns få picka sin naturliga föda ur marken. Även odlad fisk utfodras i vissa fall med pellets. Det som händer då är att fettet i djuren vi äter är rikare än normalt på Omega6 och fattigare på Omega3.

9 konkreta tips:

Bra om man vill upprätthålla en bra balans:

  1. Ät mycket fet fisk
  2. Välj kött från djur som fått sin naturliga kost, så kallat naturbeteskött
  3. Välj ekologiska “Omega3-ägg”, helst från utomhus frigående höns
  4. Vill du använda olja så välj oliv- eller rapsolja som innehåller en ok fördelning mellan Omega3 och Omega6. Tänk dock på att du inte fullt kan tillgodogöra dig Omega3 från dessa oljor och därför gynnar de inte balansen – de är de oljorna som förstör den minst. Oljorna är dock nyttiga för att de innehåller enkelomättade fetter
  5. Välj hellre nötter än frön

Dåligt om man vill upprätthålla en bra balans:

  1. Växtoljor, särskilt majs- och solrosolja
  2. Snabbmat – ofta tillagad med billiga växtoljor
  3. Alla livsmedel som innehåller “dolda” källor med växtoljor – tonfisk i olja, saltade nötter som rullas i växtolja för att saltet ska fastna, färdiga såser (som förpackad bearnaisesås) mm
  4. Att ofta äta kött och kyckling uppfödd på sädesbaserat foder och sällan äta fisk

Historien bakom våra myndigheters kostråd

av 4 Comments

Visste du att tallriksmodellen, av många uttryckt som ”så som vi alltid ätit”, kom först 1992? Och att matpyramiden uppfanns av en dam utan särskild utbildning i näringslära som arbetade på KF? Eller att rekommendationen om att minska på intaget av mättat fett framför allt bygger på en studie som gjordes på 60-talet och idag är underkänd?

På 1930-talet upptäckte man  hur man kunde mäta halten av kolesterol i blodet. Det verkade som att personer med högt kolesterolvärde kunde ha lite högre risk för hjärtsjukdom. Det verkade också som om man åt mycket fett kunde man höja kolesterolvärdet något (på kort sikt). En teori uppkom om att ”mer fett i kosten ger högre kolesterol i blodet, vilket ger högre risk för hjärtsjukdom”.

Teorin spred sig på 50-talet och de som förespråkade den genomförde ett par studier som verkade tala för att den stämde. Framförallt var det Ancel Keys studier The Six Countries Study och The Seven Countries Study som övertygade. I studierna jämfördes  hur mycket fett respektive mättat fett man åt i ett land med antal döda i hjärtsjukdom i landet. Studierna har i efterhand ifrågasatts och underkänts av många. Det visade sig bl.a. att Keys valde ut länder som gav ett fint samband. Om man tog med alla 22 länder han hade tillgång till data från så fanns inget samband alls.

Keys lyckades dock övertyga många. Men för att bevisa att fett är farligt krävs mer bevis än en sådan epidemiologisk studie. Fortfarande har man dock inte kunnat visa att fett skulle vara farligt.

Det fanns dock andra drivkrafter än vetenskapen. Många ansåg under 60-talet att fett och kött var omoralisk pga svält i U-länder. Att fett skulle vara farligt fick även starkt stöd från de företag som tjänar på det. Detta ledde till de första officiella kostråden både i Sverige och i USA, där man rekommenderade att minska fettintaget till 30 procent och istället äta mycket mer kolhydrater. Många vetenskapsmän protesterade starkt mot den oprövade rekommendationen, som trots det levde vidare.

Teorin om att fett är farligt hade snabbt blivit en officiell sanning, trots att den aldrig bevisats. Forskare som ifrågasatte det fick också svårt att få sina studier bekostade.

Det gjordes några olika studier som publicerades mellan 1980 och 1984, men man kunde fortfarande inte visa att fett var farligt. Ett par verkade istället peka i motsatt riktning. Dock visade en studie på kolesterolsänkande mediciner på en viss minskning av risken för hjärtinfarkt för dem som fått medicinen, samtidigt som de hade fått något lägre kolesterolvärden. Den pekade alltså på att medicinen hade effekt, men säger inget om kostens effekt eller om det faktiskt var den kolesterolsänkande effekten eller något annat i medicinens verkan som gav resultat. Ändå togs denna studie som ett bevis för hela teorin om att fett är farligt för kolesterol och att kolesterol är farligt för hjärtsjukdom, men det fanns alltså inga övertygande bevis för att fettsnål kost skulle leda till mindre hjärtsjukdom.

Det fanns en hel del vetenskapsmän som var oroliga för att en kostförändring med mindre fett och mer kolhydrater istället skulle leda till negativa hälsoeffekter. Det verkar som om de haft rätt. Sedan de fettsnåla kostråden började spridas i stor skala i början av 1980-talet så har västvärlden upplevt en epidemi av övervikt och fetma. I USA har andelen överviktiga och feta mer än fördubblats på 20 år, bara en tredjedel har normal vikt. Även i Sverige har en dubblering av andelen feta personer skett på från slutet av 1980-talet. Vi har också fått en epidemi av diabetes typ 2.

Stora välgjorda nyare studier visar ingen vinst av att minska på intaget av fett, inklusive mättat fett, snarare tvärtom. Tex WHI (Women´s Health Initiative), en studie där 50 000 kvinnor följdes under 8 år och där det istället fanns en tendens till ökad risk för hjärtsjukdom i lågfettsgruppen.

Allt fler kommer fram till samma sak och teorin om att naturligt fett skulle vara farligt är i stort död sett (ur ett forskningsperspektiv). Amerikanska Diabetesförbundet och svenska Socialstyrelsen har godkänt lågkolhydratkost och mycket fett för behandling av diabetiker/viktnedgång.

Dvs vi börjar komma tillbaka dit vi faktiskt var innan de galna kostrådens intåg. Hjärtläkaren dr Blake F. Donaldson körde hård lågkolhydratkost på sina feta patienter i decennier och gav ut en bok om detta 1962. Dr Richard Mackarness drev Englands första klinik för fetma. Han skrev 1958 sin första bok “Eat Fat And Grow Slim” som tog upp den bedrägliga kaloriteorin och föreslog en stenålderskost med obegränsad mängd protein och fett, men hårt begränsat kolhydratintag. Boken blev väldigt populär och gavs ut i många upplagor.

Mer om kolesterol i tidigare inlägg hittar du här.

Inlägget är skrivet fritt efter Ideologin och Pengarna bakom kostråden (se lästips) samt efter Andreas Eenfeldt (se Kostdoktorn under länkar)

Kolesterol – Äter du dessutom statiner, se hit!

av 2 Comments

1) Kolesterol är hälsosamt (punkt!)
2) Statiner kan ge allvarliga biverkningar som muskelförsvagning, impotens, spontanabort, missbildning hos foster, ja troligtvis även cancer

Innan vi går in på temat hjärt-kärlsjukdom i Sjukdomar & Symtom vi kan bota med kost vill jag göra ett inlägg om kolesterol.

Jag vill uppmana dig som äter statiner att läsa på så att du sedan själv kan ta ställning till om du vill fortsätta din medicinering. Uffe Ravnskovs “Fett och Kolesterol är hälsosamt” är ett bra första steg. Denna bok vänder och vrider på mycket av den forskning som gjorts på kolesterol (även på statiner) och på felaktigheter som begåtts pga forskare som inte vill släppa sin hypotes om att kolesterolet skulle vara farligt.

Det stämmer att vissa kvoter av kolesterol i blodet hos vissa åldersgrupper är en riskfaktor för hjärtsjukdom, men en riskfaktor är inte en orsak. Det är alltså inte kolesterolet som orsakar åderförkalkning och hjärtsjukdom utan andra saker. Om kolesterolet är en riskfaktor är det däremot närvarande, antagligen för att det lagar på ställen där skada uppstått. Det så kallade onda kolesterolet, LDL, är faktiskt en antioxidant och skyddar kroppen. Att säga att kolesterol skulle orsaka hjärt-kärlsjukdom är lika felaktigt som att dra slutsatsen att bara för att brandkåren är närvarande när det brinner så är det brandkåren som är farlig. Ett högt kolesterol är t.o.m. visat nyttigt för vissa åldersgrupper.

Och beblanda inte kolesterol i maten med det i blodet. Kroppen reglerar effektivt detta själv eftersom den producerar kolesterol själv – 3 till 4 gånger mer än det vi äter. Tar vi upp kolesterol ur maten så minskar produktionen.

Statinerna har i vissa försök visat sig kunna minska dödligheten i just hjärtsjukdom hos de som en gång redan fått en hjärtinfarkt. Det handlar dock om någon procentenhets minskning. Och den totala dödligheten verkar inte minska, bl.a. eftersom statinerna påverkar hjärnan och depressioner så att självmorden ökar, men även pga dödsfall i andra sjukdomar såsom cancer.

Och att statinerna faktiskt fungerar i vissa fall beror med största sannolikhet på någon av dess många andra effekter än just den kolesterolsänkande. Visste du tex. att statinerna även blockerar kroppens produktion av det nödvändiga Q10-enzymet? Detta i sin tur försämrar bl.a. muskelfunktionen, inklusive hjärtats pumpfunktion.

Om minnesförlust pga. statiner har läkaren och forskaren Duane Graveline skrivit. Som han säger, “Skulle du vilja vara ombord på ett flygplan där piloten plötsligt tappar minnet pga statinbehandling?”

Andra biverkningar som läkemedelsbolagen och kolesterolkampanjens anhängare försöker tysta ner är t.ex. cancer (dock ej visat med statistisk signifikans, men fallen av både hudcancer och bröstcancer har varit större i behandlingsgrupperna i studier på statiner). I en studie på 5804 högriskpatienter för hjärtsjukdom var det t.ex. 28 färre hjärtdödsfall i behandlingsgruppen, men 24 fler cancerdödsfall.

Jag kommer att göra fler inlägg på temat kolesterol så håll utkik.

I ett annat inlägg ska vi titta på några troliga orsaker till hjärt-kärlsjukdom och hur vi kan förebygga det med kost.

Massörens tips för att undvika värk

av Leave a Comment

Niclas Lundqvist är massör och ny samarbetspartner till 4Health. Jag gjorde en liten intervju med Niclas, vilken jag sammanfattat här.

Vad är den vanligaste anledningen att folk får värk?
Kontorsarbete är den största anledningen till problem med värk

Vilka är de vanligast felen man gör?

  1. Sjunker ihop
  2. Har datorskärmen för långt ner så att man måste titta ner, sjunker fram och får en högre belastning på ryggen
  3. Sitter med fötterna in under stolen eller benen i kors
  4. Använder mus eller pekplatta

Vad ska man göra för att förebygga/ åtgärda?

  1. Utnyttja kontorsstolen så att svanken är ända in mot stolsryggen
  2. Övre kanten på datorskärmen ska vara i höjd med ögonbrynen
  3. Sitt ut med benen så att du har en vinkel i benen/knä som är minst 90 grader
  4. Växla gärna mellan tex mus och pekplatta
  5. Växla gärna mellan att stå och sitta
  6. Om du har ett jobb där du står hela dagarna, skaffa en ergonomisk matta

Mer om Niclas och kontaktuppgifter hittar du under Om Oss i menyerna.

Ytterligare studie på lågkolhydratkost

av Leave a Comment

Rykande färsk ny stor jämförelse mellan lågkolhydratkost och fettsnål kost där återigen lågkolhydratkost står som segrare.

Fri mängd lågkolhydratkost jämfördes med kaloriräknad fettsnål kost i kombination med beteendeterapi. Båda gav bra viktnedgång (till skillnad från många tidigare studier som visat en rejäl fördel för lågkolhydratkost). Skillnaden var att lågkolhydratgruppen slapp räkna kalorier och inte behövde vara hungriga.

I gruppen på lågkolhydratkost hade man betydligt bättre blodtryck och HDL-värden (det “goda” kolesterolet).

Studien finns publicerad här:

Foster GD, et al. Weight and Metabolic Outcomes After 2 Years on a Low-Carbohydrate Versus Low-Fat Diet. A Randomized Trial. Ann Intern Med. 2010;153:147-157.

Inlägget är skrivet fritt efter inlägg på Kostdoktorn. Se länkar