Covidpatienter har en förändrad tarmflora och bakterierna i magen kan påverka hur sjuk man blir i covid-19. Tarmfloran påverkar ju allt som gäller din hälsa. Och nu har man alltså även visat på en koppling när det gäller det nya coronaviruset.
I en ny studie från Hongkong jämförde forskare 100 patienter sjuka i covid-19 med en frisk kontrollgrupp. Forskarna kunde se i avföringsprov att sammansättningen av bakterier i tarmfloran hos covidsjuka var förändrad – även flera veckor efter tillfrisknandet.
Förekomsten i tarmen av vissa bakterier som har kända antiinflammatoriska effekter på immunförsvaret visar sig vara lägre vid covid-19. Och de sjuka patienterna hade istället en högre mängd bakterier som förknippats med ökad inflammation, som till exempel vid inflammatorisk tarmsjukdom.
Forskarna jämförde även de covidsjukas tarmflora med de inflammationsmarkörer i blodet som påverkar hur sjuk man blir. Ju sjukare patienterna var i covid-19 (enligt markörerna) , desto mer förändrad var tarmfloran. Forskarna drog slutsatsen att tarmbakterierna kan associeras med en svårare sjukdomsbild.
Vad som är hönan och ägget är inte fastställt. Dvs. om det är en avvikande tarmflora som leder till ett svårare sjukdomsförlopp, eller om covid-19 leder till de observerade skillnaderna i floran är svårt att veta.
Antibiotika vid covid-19 bör troligen vara vara restriktiv och enbart ges vid bekräftad bakteriella komplikationer (antibiotika använder man ju inte mot viruset i sig), eftersom en mer uttalad förändrad tarmflora kunde ses hos antibiotikabehandlade patienter efter deras tillfrisknande.
Det blir intressant att se om påverkan av tarmfloran med till exempel probiotika kan ha effekt på patienter med covid-19, och inte minst de med långvariga symtom.
Mer om det nya coronaviruset via https://4health.se/?s=corona och https://4health.se/tag/microbiome och missa inte att lyssna på podcastavsnitt om hur du förbättrar din tarmflora. Tex 128: https://4health.se/128-forbattra-tarmfloran-sa-gor-du
Ur studien:
Objective Although COVID-19 is primarily a respiratory illness, there is mounting evidence suggesting that the GI tract is involved in this disease. We investigated whether the gut microbiome is linked to disease severity in patients with COVID-19, and whether perturbations in microbiome composition, if any, resolve with clearance of the SARS-CoV-2 virus.
Methods In this two-hospital cohort study, we obtained blood, stool and patient records from 100 patients with laboratory-confirmed SARS-CoV-2 infection. Serial stool samples were collected from 27 of the 100 patients up to 30 days after clearance of SARS-CoV-2. Gut microbiome compositions were characterised by shotgun sequencing total DNA extracted from stools. Concentrations of inflammatory cytokines and blood markers were measured from plasma.
Results Gut microbiome composition was significantly altered in patients with COVID-19 compared with non-COVID-19 individuals irrespective of whether patients had received medication (p<0.01). Several gut commensals with known immunomodulatory potential such as Faecalibacterium prausnitzii, Eubacterium rectale and bifidobacteria were underrepresented in patients and remained low in samples collected up to 30 days after disease resolution. Moreover, this perturbed composition exhibited stratification with disease severity concordant with elevated concentrations of inflammatory cytokines and blood markers such as C reactive protein, lactate dehydrogenase, aspartate aminotransferase and gamma-glutamyl transferase.
Conclusion Associations between gut microbiota composition, levels of cytokines and inflammatory markers in patients with COVID-19 suggest that the gut microbiome is involved in the magnitude of COVID-19 severity possibly via modulating host immune responses. Furthermore, the gut microbiota dysbiosis after disease resolution could contribute to persistent symptoms, highlighting a need to understand how gut microorganisms are involved in inflammation and COVID-19.
https://gut.bmj.com/content/early/2021/01/04/gutjnl-2020-323020
Intressant- om inte så överraskande. Vill gärna veta mer detaljer
Tex om det finns en Spec typ och i så fall vilken typ av tarmflora som ”skyddar” respektive ger upphov till svår och långdragen sjuklighet i Covid19
Kanske ett sätt att förhindra kronisk Covid19… m faecestransplantation av motståndskraftig tarmflora?
Spännande att fundera ..
mvh kim
Precis, FMT diskuteras alldeles för lite i Sverige, sjukvården koncentrerar sig mest på att studera FASS…
instämmer med er båda
Det kan även vara så att immunförsvaret har blivit förändrat och börjar ge sig på tarmbakterier som normalt inte angrips och därför förändras tarmfloran.
Börjar immunförsvaret angripa normala tarmbakterier så börjar vi må dåligt av inflammationen som skapas, kan vara en del av orsaken till långtidscovid.
Vid en del vanliga infektioner är det inte själva bakterien som orsakar våra symtom det är vårt egna immunförsvar som orsakar symtomen med cytokiner när bakterien bekämpas.
När vår tolerans mot vår omgivning eller mot vår kropp förändras får vi allergier eller autoimmuna sjukdomar.
Kan coronaviruset förändra vår tolerans mot vår egna tarmflora?
Det är inte als säkert att det hjälper att byta ut tarmfloran.
Tarmfloran är inblandad men på vilket sätt.
Sant
Zelenkoprotokollet innehållande antibiotikumet azithromycin som också är antiviralt rapporteras användas framgångsrikt mot Covid.
👌