Jag fick ett mail från Ann Fernholm, som var med i populära avsnitt 74
Hon berättar att Kostfonden nu gör sin andra stora satsning. Forskare på KS ska utvärdera kolhydraters roll vid typ 1-diabetes.
Kostfonden tilldelar forskare vid Karolinska Sjukhuset minst 600 000 kronor för att utvärdera hur mängden kolhydrater i maten påverkar blodsockret vid typ 1-diabetes. En av fyra personer med typ 1-diabetes har allvarliga problem att reglera blodsockret. Effektivare kostbehandlingar kan därför rädda liv.
Cirka 70 000 barn och vuxna har typ 1-diabetes i Sverige. Trots att många är drabbade är det osäkert vilka kostråd som effektivast motverkar sjukdomens långsiktiga komplikationer, till exempel njurskador, synskador och hjärt-kärlsjukdom. I sina nuvarande diabeteskostråd skriver Socialstyrelsen: ”Vilken kost som är bäst vid diabetes debatteras intensivt. Området är delvis outforskat och det vetenskapliga underlaget är bräckligt.” Diabetesläkare saknar underlag för att kunna ge bra råd.
Under senare tid har det förts en debatt kring riskerna med en strikt lågkolhydratkost vid typ 1-diabetes. Å ena sidan hävdas att ett lågt kolhydratinnehåll i maten ökar risken att drabbas av både hypoglykemier (ett för lågt blodsocker) och ketoacidos (ett livshotande tillstånd där blodet blir surt). Å andra sidan hävdas att en lågkolhydratkost leder till ett jämnare blodsocker och därför färre hypoglykemier och mindre risk för ketoacidos.
För att fylla denna kunskapslucka satsar Kostfonden på en klinisk studie som kommer att ledas av forskare vid Kliniken för endokrinologi, metabolism och diabetes vid Karolinska Sjukhuset. Det kommer att bli en av de största koststudierna någonsin på personer med typ 1-diabetes. 135 vuxna personer som har problem att reglera blodsockret kommer att slumpmässigt delas in i tre olika grupper. En grupp ska få rekommendationer om att följa en traditionell diabeteskost med 50-60 energiprocent kolhydrater; en andra grupp ska få följa en måttlig lågkolhydratkost med 30-40 procent kolhydrater och en tredje grupp ska få följa en strikt lågkolhydratkost med 10-20 procent kolhydrater.
Patienterna kommer att få ett intensivt stöd att följa kostbehandlingen under studiens första månader och effekten av kostomläggningen kommer att studeras under ett år.
Om patienterna sänker sitt blodsocker kommer det i längden att minska deras risk för långsiktiga komplikationer. Samtidigt måste man försäkra sig om att kostbehandlingarna inte ger några farliga biverkningar. Därför ska man till exempel undersöka hur ofta patienterna drabbas av hypoglykemier och ketoacidos; samt följa patienternas blodfetter.
Kostfonden satsar minst 600 000 kronor på studien och kommer tillsammans med forskarna på Karolinska sjukhuset att söka fler finansiärer. Studien beräknas kosta 3,6 miljoner kronor i sin helhet.
Stöd gärna den fina forskning som Kostfonden bedriver för att förbättra kostråden!
Lämna ett svar