Jag har skrivit och pratar ofta om problemet med att vi utsätts för skärmar och lampor i tid och otid. Läs bl.a. tidigare inlägg här: https://4health.se/ljus-och-morkercykelns-koppling-till-somn-och-hormonell-balans och https://4health.se/?s=skärm och https://4health.se/?s=blå+ljus
Vår historiska omgivning hade både mer och mindre ljus än den omgivning vi lever i idag.
Vi upplevde mer ljus, sett ur ett intensitetsperspektiv, eftersom vi var utomhus och fick sol på huden och via ögonen. Vi upplevde också mindre ljus eftersom det blev mörkt när solen gick ner. Det enda ljus vi hade var från månen, stjärnorna eller från eld.
Det här, skiftningen mellan ljus och mörker, etablerade vår dygnsrytm och produktionen av sömnhormoner som melatonin.
Inomhusbelysning som vi har idag är däremot ett mellanting, eftersom det är betydligt mindre ljusintensivt än solljus eller att vara ute även om det är molnigt, men betydligt ljusare än ljuset från stjärnor. Inomhusbelysning är jämförbart med andra kroniska stressorer i vår omgivning. En liten konstant gnagande stress.
Kortisol är kroppens andra dygnsregulator, stresshormonet som ska utsöndras när vi ska vara vakna. Kortisolet är lågt på natten när melatonin är som högst, vilket gör att vi sover. Kortisol och melatonin är motpoler till varandra. Men kortisol är extremt känsligt för långvarig exponering av ljus, vilket vi upplever i dagens samhälle. Vilket i sin tur ger sömnproblem och/eller för lite sömn och den rad hälsoproblem som följer av det.
Det är alltså viktigt att vi ökar den naturliga ljusexponeringen på dagen, genom att vara utomhus, men minskar den på kvällar efter att solen gått ner. Detta för att balansera våra hormoner på ett naturligt sätt. Obalans i melatonin- och kortisolnivåerna påverkar i stort sett alla kroppens hormoner och kan ge rubbningar i könshormoner, sköldkörtelhormoner mm.
Från skärmar som telefon, iPad, dator och tv utsätts vi framförallt för ett starkt blått ljus, som signalerar till kroppen att det är mitt på dagen. Även lysrörsbelysning och LED-lampor ger oss blått ljus. För mycket blått ljus har visat sig kunna rubba din sömnrytm och även vara skadligt för din hälsa. Detta eftersom det rubbar den biologiska klockan. Det minskar melatoninproduktionen och kan öka kortisol. Men det blåa ljusets höga energiintensitet verkar dessutom vara skadligt för ögat och dess funktion.
Blått ljus är inte farligt i sig, utan kan vara nyttigt och uppiggande. Men här handlar det om rätt tid på dygnet och om att hitta en balans med den naturliga ljuscykeln. Att exponera sig för blått ljus på morgonen eller under förmiddagen är något som naturligt signalerar vakenhet. Men att sitta framför skärmar i inomhusmiljö med lysrörsbelysning ger oss alldeles för stor exponering av det blåa spektrat av ljus. En för stor mängd blått ljus kan orsaka ögontrötthet, vilket i längden kan leda till för tidigt åldrande av ögat (åldersrelaterad nedbrytning av gula fläcken). När du på eftermiddag eller kväll sitter framför skärmen så kommer du att lura hjärnan att tro att det är dag. Detta kan leda till minskad melatoninproduktion, ökat kortisolpåslag och problem med insomning eller reducerad sömnkvalitet.
Solens ljus innehåller blått, rött , gult , grön och orangea ljusstrålar.Dessa färger blandas till flera nyanser beroende på våglängdens energi.Där synligt ljus (700nm-380nm) går från rött till blått. Rött ljus är det som innehåller minst energi och blått är det mest energiintensiva inom det synliga spektrumet. Blått ljus (380-500nm) är alltså väldigt energiintensivt.
Denna energiintensitet gör att det krävs mer energi för ögonen att bearbeta det blåa ljuset. Det har i studier visat sig att denna intensitet kan leda till ögonproblem. Dessa ögonproblem kan leda till försnabbad åldersnedbrytning av gula fläcken.
Det är viktigt att reducera skärmtid inför sänggåendet, och när du använder skärmar bör du filtrera ut det blåa spektrumet ur ljuset. Tips till dig som behöver arbeta/ sitta vid datorn när mörkret infallit är att använda “Night shift”-funktionen (har du inte en sådan kan du installera programmet f.lux ) Det reducerar datorns blå ljus under tider på dygnet då du inte önskar det. Du kan utöver detta använda så kallade Blue blocking – glasögon mot ljus från både skärmar (telefon, iPad, dator, tv) och inomhusbelysning. I övrigt så gäller lite och låg belysning inomhus när det är mörkt ute – och såklart riktigt mörkt i sovrummet.
Titta in på https://biohackingcollective.se om du vill ha bra och snygga blåljusblockerande glasögon, så kallade blue blockers. Eftersom de sponsrar ett podcastavsnitt har vi en rabattkod där: sparre
Koden ger 15% rabatt.
Biohacking collective rekommenderar att använda modellen med orangea linser ca 3 timmar innan sänggående för att optimera din sömn. Men är man en riktigt hard core biohacker så kan man använda glasögon med olika färg för olika tillfällen på dagen.
Orange glas kan ge ca 96% blockering av blått ljus. Det passar på eftermiddag och kväll och bidrar till en bättre sömn eftersom
det lurar hjärnan att det är kväll. Bör användas 2-3 timmar innan sängående
Röda glas kan ge 100% blockering av både blått och grönt ljus. Detta passar kväll och natt. Bör användas 1 timme innan sänggående eller om du vaknar nattetid.
Gula glas ger ca 76% blockering av blått ljus från skärmar och andra artificiella källor. Detta passar eftermiddag och kväll.
De vita blåljusblockerande glasögonen ger ca 40% blockering av blått ljus.
Dessa glasögon passar den som spelar/arbetar framför datorn mycket. De blockerar en lagom stor del det blå ljuset från skärmen och förhindrar på så vis trötta ögon.Dessa glasögon släpper igenom tillräckligt med blått ljus för att hålla dig pigg och alert dagtid, men skyddar samtidigt mot överexponering.
Läs även om blueblockers på instagram i veckan: https://www.instagram.com/asparre/
(1)Hatori, M., Gronfier, C., Van Gelder, R. N., Bernstein, P. S., Carreras, J., Panda, S., Marks, F., Sliney, D., Hunt, C. E., Hirota, T., Furukawa, T., … Tsubota, K. (2017). Global rise of potential health hazards caused by blue light-induced circadian disruption in modern aging societies. NPJ aging and mechanisms of disease, 3, 9. doi:10.1038/s41514-017-0010-2
(2)Tosini, G., Ferguson, I., & Tsubota, K. (2016). Effects of blue light on the circadian system and eye physiology. Molecular vision, 22, 61-72.
(3) Z.-C. ZhaoY. ZhouG. TanJ. Li. Research progress about the effect and prevention of blue light on eyes December 2018
(4)Figueiro, M. G., & Rea, M. S. (2010). The effects of red and blue lights on circadian variations in cortisol, alpha amylase, and melatonin. International journal of endocrinology, 2010, 829351.
(5) https://www.health.harvard.edu/staying-healthy/blue-light-has-a-dark-side
(6) Anna-Rebekka Ressmeyer, Juan C. Mayo, Veronika Zelosko, Rosa M. Sáinz, Dun-Xian Tan, Burkhard Poeggeler, Isaac Antolín, Beata K. Zsizsik, Russel J. Reiter & Rüdiger Hardeland (2003) Antioxidant properties of the melatonin metabolite N1-acetyl-5-methoxykynuramine (AMK): scavenging of free radicals and prevention of protein destruction, Redox Report, 8:4, 205-213, DOI: 10.1179/135100003225002709
Lämna ett svar