Örtkunskap: Lakritsrot

Lakritsrot och lakritsgodis är inte samma sak. Lakritsroten har länge haft en viktig roll som medicinalväxt. Greker och romare använde den redan under antiken som stärkande medel, inte minst vid förkylning och andra virusinfektioner. Numera används dock roten främst som smaksättare, inte minst i godis. Lakrits framställs av socker, sirap, vetemjöl (eller rismjöl) och smaksätts med lakritsrot. I saltlakrits tillsätts även salmiak (ammoniumklorid).

Lakritsrot är rik på bl.a. antioxidanter och fytonäringsämnen som karotenoider och flavanoider. Nuförtiden används den som medicinalväxt främst på två sätt – som slemlösande vid hosta, samt vid magbesvär som tex ballongmage/ uppblåsthet. Detta eftersom det är de två användningsområden som lakritsroten är godkänd för som växtbaserat läkemedel inom EU. Dessutom använder många pulver av lakritsrot som sötning i te och efterrätter eftersom den har en söt smak.

Lukten och en del av den karakteristiska smaken av lakrits kommer av ett ämne som kallas anetol. Samma ämne återfinns i anis och fänkål. Men många av de medicinska effekterna beror på andra ämnen i lakritsroten. Har man högt blodtryck ska man vara lite försiktigt med lakrits, eftersom den i stora doser kan höja blodtrycket ytterligare. En del personer är nämligen extra känsliga för glycyrrhizinsyran som finns i lakrits och som kan ändra balansen mellan kalium och natrium, samt mellan kortison och kortisol; och höja blodtrycket. Som tillskott säljs därför lakrits ibland i form av DGL, Deglycyrrhizinated Licorice, där man helt enkelt tagit bort detta ämne från lakritsen.

Glycyrrhiza glabra är namnet på växten, vilket betyder söt rot, och den tillhör ärtväxterna. Den växer vilt vid Medelhavet och i Asien.

Lakritsroten kan bland annat hjälpa till att läka tarmslemhinnan (överlag kan den hjälpa med slem och slemhinnor, så även i luftvägar mm), den kan minska symtom av halsbränna och hjälpa till med matsmältningen. Det finns många små studier som visar effekt på allt från munsår till leversjukdom och cancer. Den har också viss antibakteriell effekt.

Lakritsroten kan även vara användbar vid utmattning. Den gör så att kroppens balans mellan kortikosteroider går åt mer aktivt kortisol i förhållande till inaktivt kortison genom att glycyrrhizinsyran hindrar enzymet 11-ß-hydroxysteroid dehydrogenase enzyme type 2. Det här minskar omvandlingen från kortisol till kortison, så att mer av hormonet stannar kvar i sin aktiva form, kortisol. Lakritsroten räknas strikt talat egentligen inte till adaptogenerna, men återfinns ofta i olika adaptogena blandningar (https://4health.se/?s=adaptogen)

Mer vi taggen örter https://4health.se/tag/orter