Stress är vanligt i vårt samhälle idag. Många har för mycket att göra, men också hård träning, ständig uppkoppling eller en sjukdom kan sätta press på kroppen. Det allra bästa är förstås att minska på stressen i ditt liv, men som ett komplement kan det vara bra att känna till den grupp av växter som kallas adaptogener.
Adaptogener är en grupp växter som innehåller naturliga, biologiskt aktiva ämnen som ökar kroppens motståndskraft mot fysiska, kemiska och biologiska stressfaktorer. De verkar genom att aktivera kroppens egna försvar mot alla typer av stress, både inre och yttre. Det här gör att vi kan få en ökad prestationsförmåga, särskilt mot en bakgrund av trötthet och stress. Exempel på adatogener är lakritsrot, ashwagandha, rosenrot, ginseng, cordyceps och rysk rot.
Stress är bra – i lagom mängd
När vi blir stressade aktiveras kroppens stressrespons blixtsnabbt. Den förbereder sig för att vi ska fly eller fäkta för att överleva. Det sympatiska nervsystemet gör oss på helspänn och binjurarna frisätter stresshormonerna kortisol, adrenalin och noradrenalin.
Det här är ett helt naturligt svar på en pressad situation och är vi stressade då och då kommer hormonnivåerna snart tillbaka till det normala. Problem uppstår när vi ständigt går omkring med ett stresspåslag. Efter en lång period med kronisk stress minskar prestationsförmågan. Många får också en störning i HPA-axeln (hypotalamus-hypofys och binjureaxeln), det som kallas trötta binjurar, och som leder till svårigheter att reglera energin sett över dagen. (Du som vill lära dig mer om detta kan läsa mina gamla, men fortfarande enormt populära inlägg om stress och binjurar, börja här: https://4health.se/binjureutmattning-–-om-stressens-foljdsjukdomar-del-1-symtom-och-stressorer . Och lyssna även på något av alla de podcastavsnitt som gjorts på temat, tex avsnitt 4, 91 och 94)
Så skyddar adaptogener mot stress
De aktiva ämnena i adaptogenerna kan delas in i tre grupper. Den första kallas terpenoider. Dessa kan påverka HPA-axeln så att den fungerar bättre och kortisolet normaliseras, något som är viktigt under stress. De andra två grupperna är fenylpropanderivat och lignaner som istället spelar en aktiv roll i stressresponsen genom att de hjälper oss att nå vår maximala arbetskapacitet, fysiskt och psykiskt.
I studier har man kunnat visa att de stressskyddande effekterna hos adaptogener beror på deras förmåga att uppnå jämvikt (homeostas) i HPA-axeln. Dessutom aktiverar de vår stressrepons via kväveoxid (NO) och proteiner som kan göra oss motståndskraftiga mot stress.
Neuropeptid-Y (NPY)
Den vanligaste neuropeptiden. NPY kan påverka aptiten och motverkar frisättningen av kortisol. NPY frisätts under stress och personer som har normala nivåer av NPY har också visat sig ha en bättre motståndskraft mot stress. Kliniska studier har visat att personer med depression och ångest har lägre nivåer av NPY. I studier med nervceller har det visat sig att adaptogener ökar utsöndringen av NPY.
Heat Shock Proteins (HSP)
HSP skyddar cellerna mot flera ämnen som kan skada dem, inklusive fria radikaler. Som man kanske kan gissa av namnet frisätts de här proteinerna vid hög värme, men även andra typer av stress kan öka nivåerna. Adaptogener har förmågan att aktivera de här proteinerna vilket bland annat bidrar till att skydda mitokondierna från att skadas under stress. Skadade mitokondrier ger lägre energinivåer.
Andra proteiner som påvekas av adaptogener är Forkhead Box O (FOXO) och c-Jun N-terminal kinaser (JNK). FOXO ökar vid behandling med adaptogener, vilket stimulerar cellen att producera proteiner som hjälper till att motstå stress och ökar livslängden. JNK däremot minskar i cellerna med adaptoger. Det här är positivt eftersom proteinet är pro-inflammatoriskt och främjar oxidativ stress.
När forskarna har undersökt vad adaptogener har för påverkan på människor har de bland annat sett att de är antidepressiva och motverkar utmattning. Vid fysisk aktivitet och hård träning finns också många fördelar. Ökad syreupptagning och förmåga att klara hårdare träning är några exempel. Adaptogener har också positiv påverkan på våra kognitiva förmågor. De bidrar till bättre minne, inlärnings- och koncentrationsförmåga.
Balanserar energin
Även om adaptogener är milda stimulantia som gör oss mer alerta, får vi inga abstinenssymtom om vi slutar ta dem. De tar inte heller av kroppens lagrade energi när de gör oss mer energiska, så vi riskerar inte att bli mer utmattade efteråt. Det här är en stor skillnad jämfört med andra stimuli, till exempel koffein.
Adaptogener kan alltså vara en hjälp när du behöver få mer energi och prestera bättre under stressiga perioder. Men kom ihåg: Har du stressat din kropp till utmattning och låg energi, så måste du alltid börja med att ta hand om orsakerna till detta. Börja inte med adaptogenerna, du kan då lätt lura dig själv att du kan fortsätta livet i samma takt som innan – trots att det är detta som gjort att kroppen nu skriker STOPP, VILA! När du däremot fått tillbaka energi och mår bättre, är detta ett komplement, särskilt under de perioder i livet som oundvikligen kräver mer av dig än din vanliga dag. Det är alltså viktigt att du tar hand om dig och ser till att ditt liv innehåller tillräckligt med återhämtning.
Inlägg i samarbete med Katarina Hagberg
Referenser:
• Snabbare Starkare Friskare. Peter Wilhelmsson, Örtagårdens Bokförlag, 2016
• Guyton and Hall Textbook of Medical Physilogy, John E Hall, 2015.
• Panossian A. et. al. ”Effects of Adaptogens on the Central Nervous System and the Molecular Mechanisms Associated with Their Stress—Protective Activity” Pharmaceuticals (Basel). 2010 Jan; 3(1): 188–224.
• Panossian.A et. al. ”The Adaptogens Radiola and Schizandra Modify the Response to Immobilization Stress in Rabbits by Supressing the Increase of Phosphorylated Stress-activated Protein Kinase, Nitric Oxide and Cortisol”” Drug Target Insights. 2007; 2: 39-54.
• http://www.wilsonssyndrome.com/npy-the-zen-chemical/
Lakritsrot och lakritsgodis är inte samma sak. Lakritsroten har länge haft en viktig roll som medicinalväxt. Greker och romare använde den redan under antiken som stärkande medel, inte minst vid förkylning och andra virusinfektioner. Numera används dock roten främst som smaksättare, inte minst i godis. Lakrits framställs av socker, sirap, vetemjöl (eller rismjöl) och smaksätts med lakritsrot. I saltlakrits tillsätts även salmiak (ammoniumklorid).
Senaste kommentarer