I avsnitt 99 av podcasten pratar vi bland annat om kopplingen mellan andning, rädsla och smärta.
Bilden nedan är ett förtydligande om hur det här fungerar. I detta exempel pratar man om förlossningssmärta, men kopplingen smärta/rädsla till anspänning och hyperventilering gäller även i andra sammanhang.
Som man skriver i artikeln där bilden är hämtad: “Smärt- och stressorsakat sympatikuspåslag kan öka smärtan” I klartext betyder det (och bilden) att om du upplever smärta så får du ofta ett stresspåslag, det sympatiska nervsystemet blir aktivt, och det blir lätt att du överandas, hyperventilerar. Detta i sin tur gör att smärtupplevelsen ökar.
Ett sätt att vända hela den här processen är att andas lugnare, djupare och genom näsan. Det aktiverar istället det parasympatiska nervsystemet, anspänningen minskar och smärtan upplevs som mindre.
Ett annat sätt att tänka, och att vända det här förloppet på, är att acceptera smärtan. Om du vet vad smärtan beror på och den inte är farlig, som tex vid en förlossning, så kan man tänka på smärtan som något positivt – och den upplevs då som lättare att hantera.
Här kommer en lista på smärtlindring utan medicin och vad vetenskapen säger om detta:
Avslappning och yoga. Avslappningstekniker som andningsövningar, yoga, muskelavslappning och meditation, t ex profylaxkurser, bygger på teorin att ångest- och stressutlöst sympatikuspåslag förstärker smärtupplevelsen. Avslappning och yoga är associerat med lägre smärtintensitet men minskar framför allt ångest
Stödperson. Kontinuerligt aktivt stöd från närstående eller tränad utomstående kan minska stress och ångest. Det är associerat med förbättrad förlossningsupplevelse och något mindre användande av annan smärtlindring.
Transkutan elektrisk nervstimulering (TENS). Med TENS upplever färre födande svår smärta, sannolikt delvis beroende på distraktionen som egenkontrollen över smärtlindringsmetoden ger.
Temperaturbehandling. Värme eller kyla kan användas på smärtsamma områden. Metoden är outforskad och dess smärtlindrande effekt oklar.
Varma bad. Värmen och känslan av tyngdlöshet vid bad reducerar eventuellt katekolaminnivåer och därmed smärtintensiteten.
Akupunktur. Nålar sätts på triggerpunkter i huden och påverkar eventuellt smärtintensiteten och behovet av annan smärtlindring, även om placebo har liknande effekt vid jämförelse.
Massage. Massage är avslappnande, distraherande och ger bättre blodcirkulation med viss smärtlindrande effekt men oförändrat behov av annan smärtlindring.
TENS, kyla, värme, bad, akupunktur och massage är exempel på sensorisk stimulering. De hämmar smärtan på ryggmärgsnivå och ökar endogena endorfinnivåer.
För dig som är intresserad av just förlossning, så läs serien föda utan rädsla som jag skrev 2013 och som börjar här: https://4health.se/foda-utan-radsla-del-1 eller lyssna på avsnitt 37 av podcasten
Bild från:
Lämna ett svar