En mekanism som förklarar antibiotikaresistens hos en farlig, och ibland dödlig, sjukhusbakterie har hittats av en forskargrupp i London.
Tidigare förklaringar kring hur antibiotikaresistens fungerar, (illustreras bl.a. i ett kort videoklipp): https://4health.se/antibiotikaresistens-mycket-mer-komplicerat-an-man-trott-tarmflora och https://4health.se/?s=antibiotikaresisten
Forskarna har nu visat att resistenta exemplar av bakterien Klebsiella pneumoniae stänger ute antibiotika genom att anpassa storleken på särskilda porer i cellväggarna. (Notera att inte all Klebsiella pneumoniae är antibiotikaresistent. Bakterien är relativt vanlig i tarmsystemet)
Mekanismen med att bakterien kan stänga ute antibiotika kan jämföras med att bygga en kattlucka till sitt hus. Om man har en kattlucka kan det hända att även en räv smiter in och ställer till oreda i huset. Så fungerar det hos icke-resistenta bakterier. De resistenta bakterierna har byggt en lite annorlunda, mindre kattlucka. Så att katten fortfarande kan komma in men inte räven.
Luckorna är de porer som bakterier har i cellväggen för att plocka in näring som socker, som i den här liknelsen representerar katterna. Räven är de större antibiotikamolekylerna.
Även om en storleksförändring kan låta som en simpel mekanism, är det faktiskt inte förrän nu man har kunnat se på detaljnivå hur det går till när bakterien Klebsiella pneumoniae lyckas undvika att ta upp antibiotika. För att lyckas har forskarna i London detaljstuderat strukturen på porerna i stark förstoring.
Nästa utmaning blir att ta reda på hur vanlig den här mekanismen är även hos andra bakterier. Det behövs för att veta hur stora resurser som eventuellt borde läggas på att utveckla ny antibiotika som kan ta sig igenom kattluckan.
Klebsiella pneumoniae är en av de bakterier på sjukhus som i vissa fall kan ge dödliga infektioner.
Ur studien:
“Carbapenem-resistance in Klebsiella pneumoniae (KP) sequence type ST258 is mediated by carbapenemases (e.g. KPC-2) and loss or modification of the major non-selective porins OmpK35 and OmpK36. However, the mechanism underpinning OmpK36-mediated resistance and consequences of these changes on pathogenicity remain unknown. By solving the crystal structure of a clinical ST258 OmpK36 variant we provide direct structural evidence of pore constriction, mediated by a di-amino acid (Gly115-Asp116) insertion into loop 3, restricting diffusion of both nutrients (e.g. lactose) and Carbapenems. In the presence of KPC-2 this results in a 16-fold increase in MIC to Meropenem. Additionally, the Gly-Asp insertion impairs bacterial growth in lactose-containing medium and confers a significant in vivo fitness cost in a murine model of ventilator-associated pneumonia. Our data suggests that the continuous selective pressure imposed by widespread Carbapenem utilisation in hospital settings drives the expansion of KP expressing Gly-Asp insertion mutants, despite an associated fitness cost.”
https://www.nature.com/articles/s41467-019-11756-y
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=7292291
Lämna ett svar