Skriftlig sammanställning av intervjuerna med Morley Robbins – del 1

En lyssnare hörde av sig till mig eftersom hon har skrivit ner det Morley och jag säger i våra intervjuer om sköldkörteln, dvs i avsnitt 255 till 257. På svenska.

Vilket fantastiskt arbete. Vi delar därför det hon skrivit ner här. Detta är alltså inte min text, jag har inte ändrat eller på annat sätt påverkat texten. Tusen tack till Marie Peil, som också betonar att det är text hon skrev ner för din egen skull, men att hon gärna delar med sig av den.

Här kommer först Maries skrift av
255: Sköldkörteln eller mitokondrierna? – med Morley Robbins (Sköldkörtelkonversationer 1)
I kommande inlägg delar vi även hennes text av de övriga delarna i detta.

Morley Robbins ser på sköldkörtelproblematik på ett annat sätt än det som är vanligt inom vården.  

Vad gör sköldkörteln?  

Kontext:  

Det stora problemet som många har är brist på energi. Konventionell medicin menar att sköldkörteln är ”källan till energi”, att den kontrollerar kolesterol i kroppen, att den reglerar järn i kroppen så vi inte blir anemiska och att den kontrollerar kroppstemperaturen.  

Det mesta är baserat på korrelation men visar inte på orsakssamband. Det är mycket förvirring. Visst är sköldkörteln viktig men det finns en hierarki i kroppen och viktigast för att tillverka hormoner och signalhormoner är hypotalamus i hjärnan. Det är en körtel som är ungefär lika stor som en mandel och som har 64 olika kammare där elektrisk energi blir kemisk energi.  

En förlängning av hypotalamus kallas adenohypofysen, eller hypofysens framlob (anterior pituitary) och är mycket viktig för sköldkörtelns funktion.  

Den initierande signalen från hypotalamus är TRH (Tyreotropinfrisättande hormon), “master hormonet” för att starta hela processen med att tillverka sköldkörtelhormonerna.  

TRH signalerar till hypofysen att tillverka TSH, (Tyreoideastimulerande hormon).  

TSH från hypofysen instruerar sköldkörteln att producera T4.  

Kroppen utifrån dess förmåga att producera energi. Det är otroligt viktigt att vi kan producera energi för att kunna reagera på stress.  

Dr. Mark Hyman har en definition som är lite annorlunda men bra, nämligen “stress är kroppens oförmåga att skapa nog med energi för att hjärnan ska kunna svara på sin omgivning”. (Fritt översatt från “Stress is the body’s inability to make energy for the mind to respond to its environment”.)  

Många är stressade, inte minst pga. allt som händer i världen och många är mycket trötta, utmattade pga. att cellerna inte kan producera nog med energi.  

Vi har fått höra att det är vår sköldkörtel som inte fungerar men Morley ser det annorlunda.  

Sköldkörteln producerar två hormoner, som de flesta vet, T4 och T3. T3 är den aktiva formen av hormonet och T4 är den lagrade formen. Men vad gör T3, vad är dess jobb? Många artiklar säger att T3 är gnistan som får mitokondrierna att göra sitt jobb.  

Morley ifrågasätter dock detta. Här är lite statistik som en amerikansk kiropraktor, Dr. Jay, har sammanställt om mitokondrier.  Det finns 40 biljarder mitokondrier i vår kropp. Det är oerhört mycket. Mitokondrierna är “kraftpaketen” i våra celler och producerar energi.  

En vanlig person producerar 30 mikrogram T3 varje dag. Sen räknade Morley efter hur många molekyler det är. Det är 2.8 biljarder molekyler T3 som alltså ska “tända” 40 biljarder mitokondrier. Det fungerar inte! Och det är för att det inte är T3s jobb att vara gnistan för mitokondrierna.  

Forskning av Miteg (2012) har en mycket annorlunda syn på vad T3 gör och det är att det är en sensor för syre. Och då börjar saker och ting att stämma. Vi bor på en planet med 21% syre i luften och våra kroppar använder syret för att frigöra/tillverka energi i mitokondrierna. Det är ett absolut mirakel att kroppen fungerar som den gör!  

Syret är kritiskt för sista steget i vad som kallas elektrontransportkedjan (i mitokondrierna) där vi producerar energi. Elektroner “accepteras” och syre omvandlas till två molekyler vatten för att frisläppa tre ADP-molekyler, vilket är föregångarna till ATP. ADP går över till komplex V, vilket är som en liten rotor inuti våra mitokondrier. Det är som världens minsta motor som roterar med 9000 varv per minut.  

Det finns en alfa subunit och en beta subunit till komplex V. Enzymerna i både komplex IV och i komplex V är kopparberoende. Plötsligt ser vi saken i annat sken. Vi kan inte tillverka energi utan koppar och vi kan inte neutralisera oxidanterna (som är “olyckor med syre” – “accidents with oxygen”) utan koppar.  

Går vi tillbaka till sköldkörteln så ser vi att TRH, (Tyreotropinfrisättande hormon), “master hormonet” för att starta hela processen med att tillverka sköldkörtelhormonerna är kopparberoende, dvs. fungerar inte utan koppar och om det inte finns nog med koppar kommer TSH, (Tyreoideastimulerande hormon) att  “act out”, bli oreglerat.  

Tittar man i forskning från 70-, 80-, och 90-talet så ser vi att det finns olika modeller där man testat hur djurs sköldkörtelfunktion påverkas av brist på koppar och ett konsekvent resultat är att den försämras.  

Det Morley noterat över åren är att när människor infört delar av Root cause protocol, vilket fokuserar på att höja biotillgänglig koppar i kroppen, så upptäcker de att de inte behöver lika mycket sköldkörtelhormon (som tillskott) eller att de helt kan sluta med det. Det finns de som tagit Synthroid (Levaxin) i upp mot 30 år och nu behöver de det inte alls.  

Det är alltså ett annorlunda synsätt mot att se det som att sköldkörteln styr allt.    

Morleys, okonventionella sätt att se på det, vilket bygger på mineraler, är att kroppen tillverkar energi men behöver biotillgänglig koppar för att göra det.  

Frågan är vad mediciner som Levaxin faktiskt gör i kroppen? Det Morley observerat över de år han jobbat med klienter som tar Levaxin är att de konsekvent har obalans i sin magnesium- och kopparmetabolism och de ofta har en tillräcklig sköldkörtelfunktion men de har ingen energi, inte rätt kroppstemperatur, inte rätt kroppsvikt, men de har rätt värden (för sköldkörtelhormoner).  

Allt blev mycket klarare för Morley när han insåg att (och det står i forskningslitteraturen) T4 som kemikalie/element i kroppen kopplar bort komplex V från komplex IV. Vad betyder det? Det betyder att kroppen har en naturlig reglering som förhindrar överproduktion av ATP (energimolekylen). T4’s jobb är alltså att reglera vad som händer med energi. Vad tror ni händer med människor som tar tex. Levaxin? Det kommer att nedreglera deras sköldkörtelfunktion, eller det kommer att nedreglera mitokondriernas produktion av energi. Och det är precis det som händer med de klienter Morley jobbar med. De har “normala” värden på blodprovet men de har ingen energi.  

Det som är så viktigt, som Miteg forskat om, är att T3’s riktiga funktion är att vara en syresensor som känner av om kroppen bränner, aktiverar syre och gör sig av med oxidanter (som alltid bildas när vi producerar energi från syre) effektivt. Om inte så kommer T3, som ju är ett hormon och hormoner signalerar något, att signalera tillbaka till levern att det behövs mer biotillgänglig koppar (i form av proteinet ceruloplasmin) som kan hantera syre så att kopparn som är bunden i ceruloplasmin kan komma till mitokondrierna och återställa aktiveringen och deaktiveringen av syre. Det är ett helt annat perspektiv än det som oftast diskuteras.  

T3 skapar alltså signaler till levern snarare än för mitokondrerna och energiproduktionen. Baker, Cobine and Leary (2017) fokuserar på den dynamiska rollen som koppar spelar i mitokondrierna och hur det som levererar koppar till mitokondrierna är ceruloplasmin. Det är så logiskt tycker Morley. Detta bekräftas av Earl Frieden, känd järnbiolog som redan 1975 kom med teorin att ceruloplasmin är en budbärare för koppar. Han kritiserades av sina kollegor då men nu vet vi att han hade rätt.  

Vi måste förstå att syre behöver komma till komplex IV i mitokondrierna. Om man tittar på forskningen så skriver ingen om hur syre kommer till det steget i mitokondrierna. Kända forskare vet helt enkelt inte.  

Efter flour är syre det mest reaktiva ämnet på jorden och vi antar alltså bara att syre kommer från blodet till cellerna och in i mitokondrierna utan en “bärare” utan att orsaka några problem? Forskare som Morley pratat med är lite skamsna, men vet inte riktigt hur det fungerar.  

För Morley är processen att få syre från blodet, in i cellen och in i mitokondrierna en av de mest känsliga i hela kroppen och man bara antar att syret kommer dit. Men hur kommer det dit? När man kan visa mekanismen inser vi att det är en mycket precis process som kroppen använder. Vi vet mycket precis hur elektroner rör sig i elektrontransportkedjan, vad som gör vad, osv. Detaljprecisionen gällande mekanismerna i dessa pyttesmå energi”ugnar” (mitokondrierna) är helt fantastisk, förutom en sak, de vet inte var syret kommer ifrån. De bara antar att det är där.  

Anna sammanfattar det som om att koppar är nödvändigt för att producera hormonerna från hjärnan som går till sköldkörteln så att sköldkörteln kan producera sina sköldkörtelhormoner och sen går den aktiva formen av sköldkörtelhormon (T3) till levern och säger till levern att producera ceruloplasmin (som är biotillgänglig koppar) och sen går ceruloplasmin till mitokondrierna och signalerar att mitokondrierna ska producera ATP. Morley lägger till att det finns T3 i våra perifera vävnader, i våra organ, i våra armar och ben, mm, bara inte så koncentrerat. Men de här kemikalierna är mycket kraftfulla. En liten gnutta hormon, om det vore salt, skulle salta nog med pommes frites för att fylla en fotbollsstadion! Så mekanismen är att T3 är sensorn som känner av om vi förbränner syre effektivt. Om det inte sker på ett effektivt, korrekt sätt vet kroppen att den behöver mer biotillgänglig koppar för att kunna förbränna syre rätt.  

Skälet till att det finns högre livsformer på den här planeten är att biotillgänglig koppar tillät oss att metabolisera syre som uppstod på den här planeten för 2.5 miljarder år sedan. Det kallas för “The great oxygen event” och när syre uppstod så utplånade det 99% av allt liv, som levde på järn. Koppar uppstod av någon anledning och började bli en kritisk faktor för att hantera syre.  

Det här faktumet att syre är mycket reaktivt, eller vad oxidativ stress är, lär man inte ut på läkarlinjen. Vi får inte lära oss att det finns ett nätverk av enzymer som alla är kopparberoende och som hanterar processen med att deaktivera syre. Vi får inte lära oss att koppar faktiskt är det som tillåter ATP att bildas i våra mitokondrier. Vi borde få lära oss det här redan i förskolan, och förstås på läkarlinjen.  

Det finns så mycket förvirring och många känner det som om kroppen “tas gisslan” av sköldkörtelmediciner som kopplar förbi kroppens fysiologi.  

Sköldkörtelhormoner är förstås mycket viktiga men de reagerar mer på kroppens biologi än styr den.  

Sanningen att säga, om vi går in på regleringen av kolesterol så är den också kopparberoende. Det är helt klart från forskningen.  

Om vi går in på anemi så är det alltid knutet till sköldkörtelfunktionen men “anemia of inflammation” är mycket annorlunda än “anemi pga. järnbrist”. Anemia of inflammation beror på brist på biotillgänglig koppar.  

Kroppstemperaturen regleras inte av sköldkörtelhormonerna. Det är ett mycket viktigt hormon som heter PAM som gör det. Ett av de viktigaste enzymerna i kroppen som drivs av koppars energi och det är faktiskt det som styr kroppstemperaturen i perifer vävnad. Det är ett faktum.  

Sen har vi frågan om fettmetabolism. Många tror att sköldkörtelhormonerna styr det. Alla beta-oxidations-enzymerna är kopparberoende. Morley, som läst otroligt mycket forskning om mineraler och speciellt koppar, tycker att den eleganta kopparmetabolismen togs gisslan av endokrinologer som framförallt sysselsätter sig med sköldkörtelhormoner. Det finns mycket åsikter om vad sköldkörteln gör men för lite faktiskt kunskap om hur kroppens metabolism faktiskt fungerar.  

Anna sammanfattar:  Morley beskriver att det blivit som en religion när det kommer till sköldkörteln istället för att bygga helt och hållet på forskning och att det tas många dåliga beslut när det kommer till tillskott och medicinering av sköldkörteln.  

För att förstå sköldkörtelns syfte i kroppen behöver vi förstå hur energi produceras. Sköldkörteln är en hormonproducerande körtel lokaliserad i halsen och sköldkörtelns hormoner går ut i blodet och påverkar ämnesomsättningen. Många har hört om, och kanske till och med fått mäta T3 och T4 från sköldkörteln och även TSH, det hormon som utsöndras från hjärnan för att påverka sköldkörteln. Många refererar till sköldkörtelhormoner som kroppens gaspedal. Huvudanledningen till att de flesta söker vård när det gäller sköldkörteln det är avsaknad av energi och utmattning. Men sköldkörteln är inte själva källan till energi eller till kroppstemperatur eller till anemi, eller till avvikande kolesterolnivåer som många verkar tro och förknippa med sköldkörtelhälsa. Mycket av det som personer har lärt sig om sköldkörteln baseras på korrelation och inte på orsakssamband, dvs. trötthet, frusenhet osv. kan korrelera med låga sköldkörtelhormoner. Det betyder inte nödvändigtvis att det är sköldkörteln som orsakar det.  

Sköldkörteln är viktig men den regleras av hypotalamus i hjärnan. Förlängningen av hypotalamus kallas hypofysen. Hypotalamus utsöndrar TRH som gör att hypofysen utsöndrar TSH. TSH i sin tur stimulerar sköldkörteln att producera hormoner, T4. T3 är den mer aktiva formen av hormoner och T4 kallas ibland för lagringsformen.  

Många pratar om T3 som gnistan som sätter igång mitokondriernas energiproduktion.  

Morley ser det här annorlunda.  Kroppens energi kommer från våra cellers mitokondrier. Energiproduktion styrs av tillgänglighet på viktiga mineraler. Morley fokuserar på biotillgänglig koppar. Syre används i mitokondriernas energiproduktion och syreanvändningen i mitokondrierna är beroende av koppar. Även inaktiveringen av oxidanter, alltså av fria radikaler som bildas av energiproduktionen i mitokondrierna, den aktiveringen är också beroende av koppar. Och inte heller fungerar det sköldkörtelreglerande hormonet TRH, det som kommer från hjärnan alltså, utan koppar. Och brist på koppar gör att TSH då, i sin tur blir oreglerat och kan stiga.  

Det finns studier på djur som visar att sköldkörtelhälsan kan försämras av brist på koppar. Morley beskriver hur sköldkörtelpatienter kan minska sin sköldkörtelmedicinering när de arbetar med att återställa kroppens status av biotillgänglig koppar, det här som kallas för ceruloplasmin.  

Morley säger att sköldkörtelmedicinering till och med verkar kunna påverka metabolismen av de viktiga mineralerna magnesium och koppar negativt. Och många sköldkörtelpatienter har helt ok sköldkörtelproduktion men ändå problem med energi, frusenhet, vikt osv.  

Det visar sig också att sköldkörtelhormonet T4, och det är det som de flesta medicinerar med i mediciner som Levaxin, att det påverkar komplex IV och komplex V i mitokondriernas energiproduktion, alltså saker som är viktiga för att dina celler ska kunna producera energi. Morley beskriver det som att sköldkörtelhormonet T4 är ett hormon som hindrar att kroppen ska överproducera cellenergi, ATP. Så när vi tar Levaxin, syntetisk T4, så kan den nedreglera mitokondriernas energiproduktion. Kroppen svarar på sin förmåga att producera energi. T3, sköldkörtelhormoner alltså, det är en syresensor. Den känner av om vi aktiverar syre och huruvida vi tar hand om avfallet som bildas. Hormoner är budbärare, sköldkörtelhormonet T3 skickar ett meddelande, en signal till levern och andra celler i kroppen om att vi behöver göra mer biotillgänglig koppar, ceruloplasmin, som har förmågan att arbeta med syre för att tillverka energi. Ceruloplasmin tar koppar till mitokondrierna och säkerställer att mitokondrierna kan aktivera och inaktivera syre på ett korrekt sätt.  

Morley ser det alltså mer som att sköldkörtelhormoner svarar på kroppens miljö, istället för som många andra ser det, att de här sköldkörtelhormonerna skulle styra kroppen.  

Morley tillägger också att kolesterolreglering är kopparberoende.  

Att anemi som beror på inflammation är kopplat till brist på biotillgänglig koppar, inte brist på järn och kroppstemperaturen styrs av ett enzym och inte av sköldkörtelhormonerna. Och just vid fettförbränning med tanke på att viktuppgång är ett typiskt sköldkörtelsymptom så är det så att alla enzymer som utför fettförbränningen är kopparberoende.  

Anna håller med om att sköldkörteln oftast inte är roten till problemet utan att det är problem i mitokondrierna, det är problem med binjurarna och stress bakom det, autoimmunitet, mm, som påverkar sköldkörteln. 

Anna säger att hon ofta ser två olika mönster hos klienter. De utmattade patienterna, där man kan se i organic acid tester att de har problem med sina mitokondrier, men sen finns den andra kategorin av patienter som är trötta, behöver sova hela tiden, går upp i vikt utan orsak, har sprött hår, mm. De typiska problemen som vi förknippar med sköldkörteln.  Hur är de här grupperna olika?  

Morley tror att den felande pusselbiten är att endokrinologer blivit lärda att sköldkörteln styr kroppen och då blir allt en dysfunktion, dvs. man ser det man letar efter. Men i frågan om de klienter Anna beskriver som är trötta mm, så tror Morley att det är ett komplett sammanbrott hos mineralerna pga. stress.  

Det är viktigt att titta på när symptomen startade men det har inte läkare tid att gå in på. Varje person som har ett mönster av problem som Anna beskriver ovan, har varit med om kritisk stress av något slag, vilket överväldigade kroppens förmåga att producera energi. Och om binjurarna, som sitter ovanpå njurarna, inte kan svara och modulera svaret på stress så börjar de bli utbrända pga. brist på mineraler och då blir fokus på sköldkörteln som backup men de flesta har inte mineralerna för att stötta det.  

Det som helt saknas i berättelsen är att människor inte vet vilken brist de har på mineraler. Fler och fler börjar bli medvetna om det, bla. annat genom den här podden, men om du är under konstant stress så kommer du att ha konstant mineralförlust, vilket påverkar kroppens förmåga att tillverka energi.

Så personen som har en mer systemisk symptombild har en mer genomträngande obalans i mineralerna och mycket troligt också en större uppbyggnad av järn.  

De som har autoimmunitet, som många har, är järnförgiftade. Autoimmunitet är ett fint sätt att säga järnförgiftad. Det här är inte Morleys teori utan bygger på forskning av Nancy Andrews vid Duke universitetet, Rebecca King vid Mayo Clinic och Marianne Wessling Ressnick som var vid Harvard. Dessa tre forskare har ändrat fokus från autoimmunitet som en sjukdom till att se det som ett uttryck för överbelastning av järn i kroppar som inte kan återvinna järn på rätt sätt. Det är ett känt faktum men kommer säkert att ta 40 år för sjukvården att komma ikapp den sanningen.  

Anna menar att 80-90% av sköldkörtelproblemen kan vanligtvis härledas till antikroppar och autoimmunitet mot sköldkörteln.  

Morley håller med men pekar på vad som ligger bakom problemet. Vi måste gå tillbaka och se hur livet var 300 år sedan, 1000 år sedan, 10 000 år sedan, och hur ett elegant system utvecklats över tiden. Det som hänt de senaste 100 åren är extraordinärt med tanke på förändringar i omgivningen, förändringar i vatten- och luftkvalitet, ändringar i livsmedelsproduktion, läkemedel, ökad stress från elektromagnetiska frekvenser, mm.  

All denna stress kommer med en kostnad. Mineraler förloras/bränns och tillsammans med stressen från vår miljö, förlust av mineraler i marken och processad mat, mediciner som leder till mer mineralförlust, så har vi en konflikt mellan vad som krävs för att driva kroppen och hur realiteten ser ut idag. Det är viktigt med den här bredare kontexten. Vi lever helt enkelt i en väldigt stressig värld. Visst hade våra förfäder också stress men de hade nog inte samma “mineral burn rate” som vi har nu.  

Och vi inser inte att mineralerna är nycklarna för att driva energitillverkningsprocessen, dvs. mineralerna behövs för enzymerna som driver tillverkning av energi. Det här saknas i diskussionen.  

Anna sammanfattar: Sköldkörteln i sig är i stort sett aldrig grundorsaken till problemen. Gräver vi djupare så ligger problemen i mitokondrierna, det ligger i stress som påverkar binjurarna som i sin tur påverkar sköldkörteln och det ligger i inflammation och autoimmunitet så att kroppen börjar producera antikroppar mot sköldkörteln.  

Anna frågar också om skillnaden mellan patientgrupper som bara är utmattade jämfört med de som har typiska sköldkörtelhormon och sover mycket, går upp i vikt oförklarligt och sover mycket, osv. Morley tror att när man har så mycket symptom så handlar det om totalt haveri av kroppens mineraler pga stress i kroppen. Och den här stressen beror bland annat på stor ansamling av järn i vävnaderna och särskilt autoimmunitet har en koppling till järntoxicitet. Symptombilden har också att göra med när symptomen startade och att det funnits en kombination av stressorer som överväldigat kroppens förmåga att producera energi. När stress utarmar kroppen på mineraler så påverkar detta binjurarna negativt och detta i sin tur påverkar sköldkörteln negativt.  

Stress utarmar kroppen på mineraler och detta gör att kroppen inte kan producera sin cellenergi och cellenergi är, som du säkert minns, inte minst från intervjuerna med Dr. Markus Gitterley, grunden till alla kroppens funktioner. Så kan inte dina celler producera energi så havererar kroppen.  

Stressen från vår omgivning är också enormt mycket högre i vårt moderna samhälle än vad våra kroppar är gjorda för.  

En mer specifik uppföljningsfråga: Morley säger att koppar behövs för TRH, hormonet från hjärnan, och det påverkar TSH. Men hur påverkar det TSH? Många mäter TSH. Blir TSH högre eller lägre?

TRH är som generalen och TSH är som en kapten och sköldkörtelhormon som en soldat. TRH är ett reglerande hormon som behöver mineraler, speciellt magnesium och koppar och om det inte finns nog av dessa mineraler blir hypotalamus stressad, vilket påverkar dess funktion. Det är 64 hormoner som tillverkas i de 64 kammarna i hypotalamus. Hypotalamus är oerhört känslig och sofistikerad, på en nivå som är svår att förstå! Den är en fantastisk del av vår anatomi och fysiologi. Om hypotalamus inte kan producera nog med TRH så börjar TSH skrika på soldaterna. TSH höjs alltså som respons på lägre TRH. Om TRH minskar pga. mineralbrist ökar alltså TSH och sen påverkar det produktionen av T4. Det är en känslig balans mellan dess tre hormon.  

T4 blir till slut konverterad till T3 och en liten procent av detta sker i sköldkörteln. T3 som produceras i sköldkörteln är faktiskt T1 och T2 som tillsammans bildar T3. Fascinerande!  

90% av T3 tillverkas genom att en jod-molekyl klyvs från T4 i perifer vävnad, mest i levern men också i njurarna, mjälten och andra delar av vår anatomi, muskler, mm.  

Det är sensoriska områden i kroppen där kroppen känner av om vi tillverkar energi och hur är det med syret?  

Så igen, T3 tillverkas av Deiodinase enzyme, som tidigare kallades för “thyroxine”. Och thyroxine är ett enzym som klyver av jodmolekylen när det finns tvåvärt järn, Fe²⁺ och syre. Varje gång vi har tvåvärt järn och syre tillsammans så är det en kraftfull kombination men stor potential för kaos (oxidativ stress).  

Deiodinase enzyme anses vara ett selenberoende enzym och det är selenbaserat men forskningen är mycket tydlig med att Deiodinase enzyme inte fungerar bra utan koppar närvarande. Dr. Allen, DF, et al (1982) har forskat om detta. Det som saknas i mycket forskning om sköldkörteln är att de bortser från koppars betydelse för sköldkörtelfunktionen. Vad händer med djur som inte får koppar? Jo, sköldkörtelfunktionen försämras. Kroppen kan inte signalera rätt, kroppen kan inte tillverka T4, kroppen kan inte omvandla till T3 och allt detta leder till att energiproduktionen minskar, inte pga. brist på sköldkörtelhormon utan pga. att kroppen inte har tillgång till den mineral som möjliggör att syre aktiveras så att ATP kan frisläppas. Men man vet inte hur mineraler fungerar och hur viktiga de är så man tittar inte efter det heller. De vet särskilt inte hur viktig biotillgänglig koppar är för optimal sköldkörtelfunktion och -uttryck, enligt Morley.  

Anna sammanfattar: Morley betonar vad vi nämnde tidigare kring vad som händer med TRH och TSH, de här sköldkörtelhormonerna eller vad man ska kalla det för som produceras i hjärnan om som i sin tur påverkar sköldkörteln. Han betonar vad som händer med dem i brist på koppar. Han tillägger också att det finns viktiga selenoenzymer som behövs för omvandlingen från T4 till T3 och som inte fungerar utan koppar, alltså enzymer som behöver selen men som också behöver koppar för att fungera. Han betonar också att det huvudsakliga som händer i brist på koppar är att mitokondrierna arbetar allt sämre för att producera ATP, cellenergi.  

Mer om mitokondrier 

Annas nästa fråga är om sambandet mellan mitokondrierna och sköldkörteln och om det finns något att tillägga eller sammanfatta.  

Morley har på sistone fördjupat sig inom ämnet och det han vill ta reda på är vad som koordinerar alla dessa 40 biljarder mitokondrier? En endokrinolog skulle säga att det är sköldkörteln men Morley köper inte det.  

25% av alla celler i kroppen är röda blodkroppar och de har inga mitokondrier. De producerar energi anaerobt, de bär på syre och vi är helt beroende av dem, och det är ju ett av problemen med Corona-viruset, att något orsakar nedbrytning av hemoglobin och det finns en massa teorier till det, men saken är den att 25% av våra celler har inga mitokondrier alls. Och sen har vi en variation av mitokondrier i våra celler. En vanlig cell har kanske bara några 100 mitokondrier, en levercell (hepatocyt) har mellan 1000 – 2000 mitokondrier. Våra hjärtceller, kardiomyocyter, har kanske så mycket som 5000 mitokondrier, men Morleys favoritcell att prata om är de mogna äggcellerna i en kvinnas kropp, oocyter, som har mellan 100.000 och 600.000 mitokondrier, medel är 300.000. Det är många mitokondrier att underhålla, själva ursprunget till liv! Dr. Mc Hard ?? skrev 1925 när han studerade plantor, djur och människor att alla vävnader som var vitala och hade energi hade koppar. Det är alltså logiskt att en äggcell har mycket koppar. När man studerar mänskliga mitokondrier brukar man titta på jästmitokondrier. De är en nästan perfekt representation av en mänsklig mitokondrie.  

2004 fann forskaren Paul Cobain att det finns 50 000 kopparatomer i en jästmitokondrie. Om vi antar att det är en modell också för människor och vi har en kvinnas mogna ägg som behöver 50 000 x 300 000 så blir det stora mängder koppar som behövs. De flesta kvinnor äter en diet som har för lite koppar och många äter en fettsnål diet vilket också innebär att kosten saknar retinol, vilket behövs för att ladda in koppar i de kopparberoende enzymerna.  

Men vi visste inte hur vi producerar energi, och vi visste inte vilken kritisk roll som koppar och retinol spelar i hela den processen. Problem med menscykeln beror också på det här. Antagligen minskar antal mitokondrier i äggcellerna med åldern, vilket betyder att kroppen förlorar sin naturliga förmåga att bilda liv. Behovet av koppar och retinol ändras när vi blir äldre och det är ett känt faktum att nivån av biotillgänglig koppar är lägre hos en 80-åring än hos en 20-åring.  

Den andra sidan av saken är att järnnivån (i vävnaderna) är mycket högre hos 80-åringen än hos 20-åringen. Det är ett faktum. Och vilka påverkas mest av Corona-viruset? De äldre och människor som har kroniska sjukdomar (symptom) som cancer, lungsjukdomar, diabetes, mm. Och vad är den underliggande gemensamma faktorn? Jo, överskottsjärn och brist på biotillgänglig koppar.  

Det är en skrämmande dynamik vi ser i världen nu förstås. Många människor har inte starka immunsystem och ingen pratar om det. Alla pratar om patogenen (viruset) och hur stor och hemsk den är men ingen frågar sig vad vi kan lära oss från de som klarar sig bra trots att de är smittade. Vad har de alla gemensamt? Morley menar att de producerar energi på en helt annat skala än de som drabbas hårdast. Grunden för immunsystemet är förmågan att producera energi. Punkt slut! Och alla celler som är involverade i immunsystemet, vare sig vi pratar om neutrofiler, basofiler, makrofager, T-celler eller betaceller, alla dessa otroliga arbetshästar i vårt immunsystem, så måste alla kunna producera energi. Det är helt tyst om detta i mediadiskussionen om Corona-viruset.  

Anna sammanfattar: Morley summerar mitokondriernas betydelse för vår hälsa och vårt välmående och hur betydande koppar är för mitokondrierna och koppar fungerar inte i kroppen utan retinol, det fettlösliga A-vitaminet. Inte minst kan det här vara av betydelse för kvinnor eftersom de celler som är involverade i vår fertilitet har enormt många mitokondrier och därmed är väldigt beroende av både koppar och retinol. 

 Morley kopplar också de allvarligaste fallen av Covid-19 till överskott av järn och brist på biotillgänglig koppar och att basen för ett fungerande immunsystem är förmågan att producera energi. Ingen av kroppens funktioner fungerar som sagt utan cellenergi, inte heller immunförsvaret.