Kolhydrater, sockerarter, kalorier, fibrer
Vid en första anblick av potatisens och sötpotatisens näringsinnehåll så kan man lätt tro att potatis skulle vara bättre än sötpotatis. Sötpotatisen innehåller ju mer kolhydrater än potatisen, om än väldigt lika. Sötpotatisen har också mer socker, men något högre fiberinnehåll. Väldigt lika ser de ut att vara om man bara läser näringsinnehållet. Så spelar det någon roll vad man äter om man är ute efter lite carbs på kvällen? Ja, jag tycker det.
GI
Jämför man glykemiskt index så har vanlig potatis ett GI på hela 111, dvs högre än rent druvsocker. Sötpotatisens GI är 70. Helst skulle jag dock jämföra insulinindex, men det finns nog ännu inte för sötpotatis, Den vanliga potatisens insulinindex är dock skyhögt
Inflammation
Den så kallade inflammationsfaktorn (som baseras på en rad olika parametrar såsom antioxidanter och fettsyror) är mycket bra för sötpotatis, men dålig för potatis (286 vs -112 poäng)
Mikronutrienter
När det gäller mineraler och vitaminer så innehåller sötpotatisen viktiga mineraler och spårämnen som vi i Sverige ofta får för lite av. Den innehåller bland annat mer mangan och selen än potatis
Antinutrienter i potatis
Men till den kanske viktigaste faktorn – antinutrienterna. Potatisen har höga nivåer av saponiner, framförallt den välkända formen solanin. Läs gärna mer om nattskuggeväxter. Saponiner är gifter som ska skydda potatisen mot insekter och kan skapa läckande tarm och hål i cellmembranen.
Ps. Bilden visar den sorts sötpotatis som är mindre vanlig i Sverige. Vi har oftast den gula sötpotatisen 🙂
Tillägg: Jag tror också att fibrerna i sötpotatis skiljer sig från dem som finns i potatis. Jag minns dock inte var jag först läste eller lärde om detta. Men potatisen fiberinnehåll återfinns främst som olösligare fibrer i skalet, medan sötpotatisens mjuka fibrer (prebiotika) potentiellt skulle mata tarmfloran bättre.
“Vanlig” potatis har dock en liten mängd resistent stärkelse om den äts kall
Annika Dahlqvist says
Går det att odla sötpotatis i Sverige på friland lika enkelt som potatis? Och förvara svalt med god hållbarhet hela vintern?
Om det inte går skulle jag vilja ha jämförande studier med hårda ändpunkter som visar att det är bättre för hälsan med sötpotatis. Detta om vi ska förväntas importera sötpotatis söderifrån för att ersätta vanlig potatis.
Anna Sparre @ 4health.se says
Hej Annika! Det tror jag tyvärr inte finns. Studier med hårda ändpunkter menar jag. Jag förstår din poäng, känns ju inte helt miljövänligt att importera hem det. Men hälsomässigt kan man fråga sig hur vi löser det i Sverige utan någon importerad mat med tanke på att vi har så extremt selenfattiga jordar. Vad säger du om detta? Tacksam för input
Jag tror att den stora boven i potatis är antinutrienterna, vilka potentiellt kan bidra till utvecklande av autoimmunitet genom dess påverkan på tarmen. En del av detta kan man lösa genom att skala den vanliga potatisen eftersom mycket återfinns i själva skalet
Omnivoren says
Det heter potatisväxter! (Inte “nattskuggeväxter”)
http://linnaeus.nrm.se/flora/di/solana/welcome.html
Vad är källan till inflammationsfaktorn?
Anna Sparre @ 4health.se says
Det kan kallas både potatisväxter, nattskatteväxter och nattskuggeväxter
Omnivoren says
Jag tycker att det är synd om vi inte använder de svenska namnen korrekt.
Familjen Solanaceae heter potatisväxter på svenska och nightshades på engelska.
”Nattskuggeväxter” är en direktöversättning av det engelska namnet som man ser i olika alternativa hälsokretsar. Antagligen för att man tar sin kunskap från engelska källor och inte har någon bakgrundskunskap i botanik.
”Nattskatteväxter”, om det används om familjen potatisväxter, är ett försök att försvenska ordet nightshades. Problemet är att namnet nattskatta redan används, men inte om hela familjen potatisväxter.
Nattskatta är en art (Solanum nigrum).
Nattskattor är ett släkte (Solanum), som också kan kallas (skattor eller ibland potatissläktet). I släktet Solanum ingår bland andra nattskatta och potatis (Solanum tuberosum). Andra potatisväxter som tomat och paprika tillhör andra släkten och är alltså inga nattskattor.
Vill man veta vilka namn som är de officiella kan man gå in på dyntaxa.se.
https://www.dyntaxa.se/Taxon/Info/2002817?changeRoot=True
https://www.dyntaxa.se/Taxon/Info/1006628?changeRoot=True
Jag har inget emot synonymer om det är gamla dialektala namn som man håller vid liv, men det är synd om man inför nya hittepånamn.
Anna Sparre @ 4health.se says
Så bra, tack för utförlig beskrivning
MariaF says
Det här med potatis är knivigt, tycker jag. Å ena sidan innehåller de stora mängder oönskade kolhydratkedjor och antinutrienter. Å andra sidan är de glutenfria och lättodlade i egna täppan. Just nu lutar det över åt det positiva hållet för mig som inte fått med familjen i kostomläggningen (ja, lite har jag väl det, jag vägrar servera pasta 🙂 ) men det är verkligen inte svart eller vitt..!
Ulf says
När man studerar livsmedel under lupp och ett och ett i taget hamnar man fel. Jag märker det på en stor mängd bloggar – en slags fanatism när det gäller vår mat. Jag räknade ut att om man är riktigt sträng kan vi inte äta någonting alls! En totalt meningslös sysselsättning således. Och okunnig. Idag är det mycket viktigare vad man INTE bör äta, eftersom våra livsmedelsbutiker innehåller så mycket skräpmat som våra kroppar inte är anpassade för. Det finns “gifter” i all mat, detta eftersom allt liv vill skydda sig. Detta är dock inget att oroa sig för. Äter vi en blandad kost utan överdrifter åt något håll, kokar och skalar det som kräver en sådan behandling, och betänker att naturens “gifter” har funnits där alltid, kommer vi att må bra. Jag har under mina 70 år prövat de flesta kostsystem och använder idag vad jag vill kalla en paleo-vegetarisk kost. Grönsaker-rotfrukter-frukt är basen, sedan mycket lite kött, något mer fisk, surdegsbröd (som i gamla tider!) samt 0,5 liter yoghurt. Ingen skräpmat – kakor, läsk, godis, pizza m.m.! Potatis, som ju är en rotfrukt, tillhör mina favoriter och har alltid gjort. Är det något livsmedel som man kan överleva på genom att enbart äta detta så är det potatisen. Jag har dessutom behållit min 25-årsvikt genom hela livet, medan alla mina vänner idag ser ut som ballonger kring midjan. Och samhället som helhet har ju valt att istället satsa tusentals miljarder på sjukvården…
Niclas says
Det som Omnivoren skriver är rent jävla fjant!
Jag som är helt okunnig som googlar skillnaden på sötpotatis och vanlig potatis vill ha svenska som vi alla “icke insatta” FÖRSTÅR! Jag tycker det är en perfekt “låtsas” översättning! För om jag skulle vilja googla vidare för att kanske få lite mer enkel kunskap så kan jag enkelt använda som du kallar det “hittepånamn” och poff direkt så kommer jag in på engelska sidor med ytterligare info. Så skärp dig och inse att sån här info som Anna har gett oss är inte till för er som redan kan det här! Tror du dom sitter och skriver ihop en sån här text så att ni “proffs” ska lära er det ni redan vet? Dags att du börjar inse hur internet fungerar för dom flesta i Sverige (och världen).
Ursäkta st jaga blev upprörd men det finns alldeles för mycket internet “proffs”.
Tack för en bra text.
Torbjörn says
Det du skriver Niclas är fjanteri!
Vi använder väl svenska här, eller hur?
Och vad är det för fel på ett litet kunskapslyft?
Ulf, bra skrivet! Håller med!