Artros och dina leder

Var fjärde person över 45 år har artros. Men vet du vad det är och hur det faktiskt funkar i kroppen?

En led är ju ett ställe där olika ben i vårt skelett möts. För att benändarna som möts i leden ska kunna glida mot varandra finns det ledbrosk och ledvätska i leden. Ledbrosket får sin näring från ledvätskan. Det har ingen blodförsörjning. Dessutom har brosket inga nervändar, vilket betyder att man inte har någon känsel i brosket.

Broskets uppgift är alltså att minska friktionen i leden, men också att fördela belastningen över ledytan.

Vid artros försämras broskets funktion och på röntgen kan man se att det är ojämnt och gropigt och blir allt tunnare. Wikipedia definierar artros som en inflammatorisk ledsjukdom som kännetecknas av att en eller flera leders brosk successivt bryts ned. Sjukdomen kallades tidigare för “ledförslitning”, men denna benämning är numera ifrågasatt. Nyare forskning pekar mot att artros inte är relaterat till långsiktigt ledslitage, och att människor med måttlig fysisk aktivitet inte löper större risk för artros än andra. Däremot är elitidrott en av riskfaktorerna för artros, tillsammans med övervikt, artros i släkten, tidigare ledskador och arbete som innefattar mycket ledbelastning. Hälften av alla med artros har också typ 2-diabetes…

När det brosk som omger skelettändarna i områdena mellan våra leder blir tunnare eller helt försvinner, kommer till slut benen att nötas mot varandra (skelettet, ledkapseln och ligamenten) utan det skyddande brosket. Och nu gör det ont. När patienten väl söker vård har alltså sjukdomsförloppet ofta pågått länge och är långt framskridet.

Artros kan ske i alla kroppens leder. Det verkar faktiskt vara vanligast i fingrarnas leder. Men det är oftast symtom från artros i knäleden eller höften som får oss att söka vård.

Utmärkande för artros är att det gör ont när man känner på lederna och trycker vid benets kanter samt musklerna runt leden, och att rörligheten är nedsatt. Ofta är leden inflammerad och kan vara svullen och varm. Många upplever det som stelhet och ömhet när de rör sig, och ibland att det knakar i leden (knarrande och knakande leder kan dock även vara andra saker).

Man anser sig ännu inte säkert veta vad som orsakar artros, men det verkar till övervägande delen vara mekaniska orsaker, och till viss del ärftligt. Att snedbelasta och att inte ha muskler som bär upp tillräckligt med vikt lär spela in. Vi behöver ju också rätt näringsämnen för att kunna bibehålla brosk. Och med tanke på att inflammation är involverat så är det viktigt med en antiinflammatorisk livsstil (lyssna gärna på https://4health.se/143-inflammation-sa-lever-du-antiinflammatoriskt)

Nybildning av brosk är begränsad. Så det verkar vara svårt att återuppbygga brosk när det väl försvunnit (förr sa man att det var omöjligt). Sista utvägen brukar vara operation för att behandla artros i knä- och höftleder. Ledbrosket ersätts vid en operation med en protes.

Det finns ingen medicin mot artros. I labb har man lyckats tillföra ämnen som förhindrar nedbrytningen av brosk, men i levande varelser sipprar medlet ut så fort leden rör på sig.

Vad kan man göra då?

1. Det är viktigt att röra på sig (även om det gör ont). Jag tycker också att du ska lyssna på avsnitten med Markus Greus om hur du balanserar och stärker kroppen på rätt sätt (börja här https://4health.se/176-markus-greus-postural-traning-smartfri-och-rorlig-fran-dag-1 )
2. Bygg muskler för att bättre bära upp din kroppsvikt
3. Gå ner i vikt om du är överviktig. Så att du belastar lederna mindre.
4. Tänk också på att brosk till stor del utgörs av vatten. Så att dricka tillräckligt och framförallt att undvika vätskedrivande som t.ex. kaffe är en god idé.
5. Ät en antiinflammatorisk kost med rena råvaror, mycket fett och grönsaker, men utan socker och andra processade kolhydrater. Inflammation ger inte bara värk, kronisk inflammation är nedbrytande – så även för dina leder.
6. Ät livsmedel och tillskott med en antiinflammatorisk effekt, såsom gurkmeja, C-vitaminrik mat och livsmedel med mycket antioxidanter över lag. Var i solen och få i dig D-vitamin och omega-3 som reglerar inflammation. Som sagt, lyssna på avsnitt 143 för fler tips.
7. Ät mat och tillskott som kan främja brosket
   1. Kollagen är det protein som vi har i stödjevävnad som ben, hud mm. I brosk finns det i form av kollagen typ 2. Även om det inte finns tillräckligt med forskning på kollagentillskott så finns det många exempel på personer som tagit tillskott av kollagen mot diverse hälsobesvär, inklusive vid broskskador. Det lär dock krävas ganska stora doser, och det är inte billigt. Men det är aldrig fel att äta kollagenrik mat (https://4health.se/darfor-ska-du-ata-skinnet-pa-kycklingen)
   2. Glukosamin. Glukosamin spelar en stor roll i bildandet av senor och brosk och skulle potentiellt kunna hjälpa vid artros. Glukosamin bildas kroppen från glukos och behövs för att kroppen ska kunna bilda molekyler som finns i bland annat ledvätska och brosk.
   3. Grönläppad mussla innehåller innehåller både glukosaminoglykaner (GAG) och inflammationshämmande omega-3.
   4. Djävulsklo används traditionellt mot ledsmärta. Växten anses kunna lindra ledsmärta och inflammation vid artros genom att bromsa nedbrytningen av arakidonsyra till prostaglandiner och minska frisättningen av proinflammatoriska cytokiner som har en nedbrytande effekt på ledernas brosk. Vissa studier bekräftar djävulsklons effekt på ledsmärta och artros.
   5. Nypon. Extrakt av strandnypon används för att behandla leder. Nypon innehåller, liksom flera av våra växter, många häftiga substanser, bl.a. galaktolipider som har en inflammationshämmande och smärtlindrande effekt. Dessutom är det rikt på C-vitamin.
   6. Kondroitinsulfat. Kondroitin är en sorts GAG, glukosaminoglykan, och är alltså ett ämne som finns i lederna / i brosket. Men liksom övriga tillskott nämnda här så är forskningen begränsad när det gäller att ta det som tillskott. Wikipedia säger att “The effect of chondroitin sulfate in people with osteoarthritis is likely the result of a number of reactions including its anti-inflammatory activity, the stimulation of the synthesis of proteoglycans and hyaluronic acid, and the decrease in catabolic activity of chondrocytes inhibiting the synthesis of proteolytic enzymes, nitric oxide, and other substances that contribute to damage cartilage matrix and cause death of articular chondrocytes. A recent review summarizes data from relevant reports describing the biochemical basis of the effect of chondroitin sulfate on osteoarthritis articular tissues.”
   7. Hyaluronsyra. Även detta är en sorts GAG, glukosaminoglykan, som finns i brosk. Det är viktigt att brosket håller vätska, och här spelar hylauronsyran en viktig roll.