God väg till hälsa
Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]
Man tror sig nu ha svaret på varför vi får skrynkliga fingrar i vattnet. Teorin är att det är
för att få bättre grepp under vattnet. Något som ytterligare ger stöd för att vi utvecklats nära vattendrag – och därmed levt på föda från vattnet till stor del.
Fisk är nödvändigt – helst var dag!
Läs mer om studien:
http://www.svt.se/nyheter/varlden/gatan-med-skrynkliga-fingrar-lost
Har skrivit mycket om kolesterol och om att det inte är skadligt, utan ett ämne som
kroppen använder, bl.a. i alla cellmembran. Avvikande kolesterolvärden kan vara tecken på att något är galet i kroppen, men det är inte kolesterolet som är problemet, utan det kolesterolet försöker åtgärda. (totalkolesterolvärdet säger dock ingenting alls) Läs gärna mer via taggen kolesterol https://4health.se/tag/kolesterol
Nu har fin forskning gjorts som visar på hur kolesterolet är involverat i viktiga beslut för nervcellerna (dvs hjärnan). Kolesterolderivat (dvs ämnen som bildas från kolesterol) styr signaleringen för när nybildning av nervceller behöver ske. Och när väl nybildning av nervceller sker, hjälper kolesterolet till med konstruktionen av dessa nya celler. Kolesterolet är alltså extremt viktigt för våra kroppar, inklusive hjärnans utveckling.
Den nya forskningn har gjorts på zebrafiskar och man har där lyckats identifiera molekyler som aktiverar LXR. LXR betyder Lever-X-receptorer, och dessa är nödvändiga för nybildandet av nervceller i mitthjärnan. Det handlar bland annat om de dopaminproducerande nervcellerna, vilket är vad som slutar fungera i en del degenerativa sjukdomar, till exempel Parkinsons sjukdom.
Så för att förtydliga; De identifierade molekylerna som aktiverar LXR och nybildandet av de viktiga hjärncellerna är kolesterolderivat. Och dessa kolesterolderivat påverkar alltså just nybildningen av dopaminproducerande nervceller, celler som är av betydelse i degenerativa sjukdomar.
Det här är ytterligare bevis på kolesterolets viktiga funktion i våra kroppar och även att kolesterolsänkande medicin, dvs statiner som tex simvastin, potentiellt kan vara en bidragande orsak till Parkinsons.
Läs mer:
http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=130&a=155857&l=sv&newsdep=130
Trevlig insändare av Gunnar Bäckström i årets sista Metro. Han ifrågasätter om SVT kontrolleras av Livsmedelsverket (som han påpekar i sin tur är bundet till WHO som styrs av bl.a. margarin- och oljeproducenter). Klicka på bilden så går insändaren att läsa i större format
Är precis samma anledning som att läkemedelsbolagen ger kolestrolmedicin till helt
friska människor. I årets sista Metro önskar han att svenska folket tar till sig hans nylanserade egna pastamärke…
Jag hade en intressant diskussion med en vän till mig som är kemiingenjör.
Det gäller hur antioxidanterna verkar i kroppen, vilket kan liknas vid staffet. Där en antioxidant lämnar, tar nästa vid. Olika antioxidanter har olika roll och bearbetar dels olika skadliga ämnen, dels samma skadliga ämnen men i olika ordning. Det skadliga ämnet är alltså stafettpinnen som passas vidare mellan olika antioxidanter i kroppen. Vitamin C lämnar över till vitamin E som lämnar till liponsyra osv.
Vi behöver därför en jämn fördelning och balans mellan olika ämnen i kroppen och i kosten, tex selen och vitamin C. Att utvinna en viss sorts antioxidanter, tex färgämnet i något bär, och ta som tillskott kan liknas vid att på måfå ta tillskott av en viss vitamin utan att veta vad jag har brist på.
Den enda antioxidant som i teorin skulle vara praktiskt att ta som tillskott är glutation, vilket även kallas "moderantioxidanten". Problemet med glutation är att det är uppbyggt av olika aminosyror, dvs ett protein eller en peptid. Proteiner bryts ner till sina fria aminosyror i matsmältningsapparaten, så när det väl är i kroppen så är det inte längre glutation. Nej, då är det nog vettigare att se till att få i sig de aminosyror som bygger upp glutation med hjälp av mat. Och att dessutom se till att få i sig selen som behövs för bildandet av glutation. Selen hittar du mycket i fisk och skaldjur.
Vill passa på att önska er alla en riktigt god jul! Tänk på att mycket av julmaten är riktigt nyttig mat med mycket fint naturligt protein och fett. För att inte tala om grönkål, vilken supergrönsak! Undvik det sockersöta, och självklart mjöl/gluten, om du även på julafton vill äta nyttigt. Ger några bra exempel från julbordet och några sämre nedan. Sist i inlägget kommer dessutom några tips på hur du gör det ännu nyttigare
Bra exempel på julbordet:
Sämre val:
Tips:
Griljera julskinkan med sesamfrön istället för med ströbröd
Välj hellre hellre rökt lax än gravad om du vill vara noga med att undvika allt socker
Se recept här på http://4health/category/recept så hittar du nyttiga varianter av risalamalta, pepparkakor, Janssons frestelse, julgodis mm
God jul!!!!! Njut av ledighet och familj
Cori Brackett blev diagnostiserad med den degenerativa sjukdomen MS efter 20 års konstant intag av lightläsk. Efter diagnosen blev hon snabbt värre, men efter att ha läst om eventuella samband mellan MS och aspartam slutade hon med läsken och aspartam över lag. Förvandlingen var slående.
I film respektive radioklipp nedan visas hur motsägelsefull processen för aspartams godkännande som livsmedelstillsats var. Det talas om forskning som visat att möss och råttor bokstavligen talat fått hål i sina hjärnor av intag av aspartam. Och en ganska dold biverkning diskuteras – beroende av aspartam.
Av de 90+ biverkningar som rapporterats för aspartam är många neurologiska, dvs berör hjärnan och nervsystemet.
Forskning visar på att både glutamat och aspartam är neurotoxiska genom en excitotoxisk mekanism, men frågan är kontroversiell. Excitotoxicitet är en process som leder till död av nervceller i hjärnan. Excitotoxicitet uppstår när stora mängder av signalsubstanser orsakar alltför höga intracellulära koncentrationer av kalciumjoner, vilket påverkar cellandningen. Mest studerat är glutamat vars bindning till NMDA-receptorer orsakar stort inflöde av kalcium i cytoplasman vilket i sin tur är direkt skadligt för nervcellen. Excitotoxicitet anses ha ett samband med vissa degenerativa sjukdomar som Parkinsons sjukdom och Alzheimers sjukdom.
Cori Brackett ligger bakom en dokumentär du kan se här nedan. Om giftiga tillsatser godkända av FDA (motsvarande livsmedelsverket och läkemedelsverket i USA) och särskilt aspartam. Det finns hur mycket hemska hälsonedsättningar som helst från aspartam. Kopplingar till olika sutoimmuna sjukdomar som SLE mm, diabetes osv. Lär mer i filmen.
Har även lagt till en radiointervju med Cori Bracket längst ner.
Se hela filmen Sweet Remedy här nedan där bl.a. forskare som studerat aspartam uttalar sig. Eller se trailern till filmen här, : http://www.sweetremedyradio.com/pages/srtrailer.html
Börja 5 minuter in i radioklippet för att slippa allmän info och reklam
Fick högst relevanta kommentarer efter mitt förra inlägg på temat. Tänkte därför
tydliggöra vad jag menar med de här inläggen.
Har tidigare skrivit bl.a. i följande inlägg:
https://4health.se/nyttig-fisk och https://4health.se/det-har-med-nyttig-fisk-selen-i-fisk-skyddar-mot-tungmetaller
Jag står fast vid att man absolut inte ska äta odlad lax, men mest för att det förstör vår jord och våra hav, även om näringsvärdet blir därefter.
Jag står också fast vid vad jag skrev i “nyttigfisk”-inlägget, att vi måste börja ställa krav på utsläpp från jordbruk, industri samt på användningen av mediciner så att vi inte har sillar som är stinna på kvicksilver och dioxiner.
Trots detta tror jag det är en större hälsofara för individen att inte äta fisk än att äta fisk. Mest för att omega3-omega6-balansen hos västerlänningar ofta är snedvriden med över 1500 %, men också för att det är källor till jod, selen mm. Därför är det viktigt att lägga fram de skyddande egenskaperna hos fisk så att gemene man inte slutar äta fisk. Det handlar alltså om att ställa krav på politiker, livsmedelsproducenter, läkemedelsbolag och sjukvård, jordbruk mm – och att själv leva som vi lär, dvs så rent vi kan!
God jul – och njut av sillen 🙂 Att äta sill är vad jag vet bland det mest miljövänliga du kan göra. Inte utfiskad och fångstmetoder som inte kräver en herrans massa diesel
Har haft en jätterolig och social vecka, även om jag idag är liite sliten av allt kul. After
work i onsdags, julfest torsdag, julfest nr2 fredag, julfrukost lördag, middag och lite fest med vänner lördag kväll.
Men jag inser att jag nog just motbevisat att man på en lågkolhydratkost (stenålderskost, lchf eller dyl) äter mycket kött. Är inte alls van vid denna tunga proteinstinna mat. De senaste dagarna har varit stekar, julskinka, köttbullar mm. Känns som om jag har ett kilo kött i magen. Tungt. Normalt sett äter jag nog inte kött mer än ett par gånger i veckan. Det blir mest fisk, ägg, kanske fågel någon gång och så ett par dagar med någon kötträtt. Dessutom är en stor del av tallriken grönsaker och tex vitlökssmör eller avokado eller någon annan fettkälla.
Bara en reflektion… Trevlig andra advent där ute 🙂
Jag har på sistone skrivit ganska mycket om fisk. Om laxens hemska miljöpåverkan och problemet med gifter i fisk. (Läs bl.a. här https://4health.se/nyttig-fisk)
Trots detta står jag fast vid att det är bättre att äta fisk så ofta som möjligt än att inte göra det. Undvik dock odlad lax. Ett tillägg i denna debatt är att fisk är bland det mest selenrika livsmedel man kan äta. Och till saken hör att selen är ett utmärkt skydd mot just tungmetaller som kvicksilver. Selenet binder till kvicksilvret och oskadliggör på så sätt det skadliga ämnet. Det sägs att så länge seleninnehållet är högre än kvicksilverinnehållet så är fisken ofarlig (se länk nedan)
Dessutom; världens äldsta levande kvinna (för ett par år sen i Holland), Hendrikje van Andel-Schipper, som blev ca 115 år svarade på frågan vad hemligheten var – …att hon åt mycket sill!!!
Så njut med all rätt av sillen i jul!
Här kan du se förhållandet mellan selen och kvicksilver i olika fisksorter (i alla fall på Hawaii 🙂 ): http://ckresser.wpengine.netdna-cdn.com/wp-content/uploads/Selenium_Poster_final.png
Läs mer i studien här:
http://www.soest.hawaii.edu/oceanography/courses_html/OCN331/Mercury3.pdf
Senaste kommentarer