fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Ohälsa & Sjukdomar

37 % högre risk för hjärtinfarkt på julafton

av Leave a Comment

Risken för hjärtinfarkt når sin topp på julafton klockan 22 visar en ny svensk studie. Framförallt äldre och sjuka personer löper större risk än andra att drabbas av hjärtinfarkt när julafton närmar sig sitt slut.

Med hjälp av en svensk databas tog forskarna fram 283 014 fall av hjärtinfarkt som inträffat mellan åren 1998 och 2013. Resultatet var tydligt. Midsommarafton och juldagarna stod för betydligt fler fall av hjärtinfarkter än kontrollperioderna två veckor före och efter högtiderna. Påsken och större sportevenemang stack inte ut. Men måndag morgon klockan 8 visade sig också vara en fara.

Under midsommarafton fick 15 procent fler personer hjärtinfarkt än en vanlig dag och under julen 12 procent. Men mest riskabel är själva julafton. Och farligaste tiden är kring klockan 22. Då ökade antalet hjärtinfarkter med 37 procent jämfört med en vanlig dag.

Orsaken kan enligt forskarna vara de förväntningar och den anspänning som finns under dessa båda högtider. Alkohol borde väl också vara en faktor tänker jag. Risken att drabbas var högst för personer över 75. Forskargruppen garderar sig dock med att det kan finnas andra faktorer som man inte tagit hänsyn till.

Samtidigt visar en grupp kanadensiska forskare att patienter som skickas hem från sjukhus under december månad löper högre risk än andra att dö eller att återfalla i sjukdom.

https://www.bmj.com/content/363/bmj.k4811

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/hogre-risk-for-hjartinfarkt-under-julen

https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/julafton-hot-mot-aldres-halsa-risk-for-infarkt-klockan-22/

Kvinnohälsa uppmärksammas – bra! Nu förlossningsdepression

av Leave a Comment

Jag blir ibland förbannad på att ohälsa som enbart eller oftast drabbar kvinnor ofta får mindre resurser, mindre forskning och tas på mindre allvar. Det gäller saker som fibromyalgi, inkontinens och förlossningsskador, sköldkörtelbesvär mm.

Så när det väl görs något på området är det värt att uppmärksammas tycker jag. När det gäller förlossningsdepression så handlar det om att mer än 10 % av alla som fött barn drabbas. Mer än var tionde nybliven mamma drabbas alltså av förlossningsdepression – och då är det ändå underdiagnostiserat.

I Uppsalas landsting ska man nu införa screening på BB för att upptäcka kvinnor i riskzonen tidigare och erbjuda dem hjälp. Under våren planerar kvinnokliniken att inrätta en multiprofessionell stödgrupp. Bra!

Förlossningsdepression är underdiagnostiserat och mammorna själva har svårt att söka hjälp eftersom det kan vara svårt att urskilja symtomen från det vanliga förloppet efter en förlossning. Att få barn innebär en stor hormonomställning som kan påverka hur man mår. Lätt nedstämdhet, baby blues, är mycket vanligt efter förlossningen och går oftast över inom två veckor. Mamman kan också vara trött, ha dålig aptit och vara ångestfylld utan att det är tecken på en depression. För vissa kan nedstämdheten dock övergå i en förlossningsdepression och i vissa fall i en allvarlig psykos. De som löper störst risk är kvinnor som tidigare i livet haft depressioner.

Det finns hormonella orsaker men har med många faktorer att göra, bl.a. sömn, personlighet mm. Den främsta kända riskfaktorn är om kvinnan tidigare haft en förlossningsdepression, även om den varit lindrig. Även depression tidigare i livet utan koppling till graviditet/förlossning påverkar, liksom dåligt stöd från partner, ängslig personlighet och svåra livshändelser.

Vid misstanke om förlossningsdepression är det viktigt att kvinnan får praktisk information och egentid. Det kan vara att få sova minst fyra timmar i sträck, motionera, träffa vänner eller ta promenader. Om detta inte har snabb effekt kan det sättas in medicinering och/eller samtalsterapi.

För att lättare upptäcka mammor i riskzonen att drabbas av en förlossningsdepression håller en grupp forskare i Uppsala på att utveckla en manual för tidig screening som ska användas i samband med utskrivning från BB. Manualen baseras på insamlade data från studien BASIC och bygger på matematiska algoritmer.

I BASIC-studien, som startade 2009, har forskargruppen följt mer än 6.000 kvinnor i Uppsala län under graviditeten och förlossningen. Kvinnorna har fått svara på webbaserade enkäter om sin livssituation och sitt mående, samt lämnat blod- och vävnadsprover från moderkakan och navelsträngen. Man studerar biologiska faktorer som halten av stresshormonet kortisol men också andra riskfaktorer som sömnsvårigheter, personlighet och stöd från partner och amning.

Utöver screeningen ska ett team bestående av gynekologer, barnmorskor och psykiatriker, psykologer och allmänläkare inrättas på Akademiska sjukhuset för att ge snabbare och bättre stöd till mammor. Det kan till exempel vara att ringa upp mammor som inte kommer på efterkontroll, samtalsstöd och medicinering. Förhoppningen är att teamet ska finnas på plats i vår.

I dag screenas mammorna i samband med besöket på BVC när barnet är cirka 8 veckor vilket kan vara för sent. Många nyblivna mammor som mår dåligt känner också skam och skuld över att de inte är lyckliga när de “borde” vara det och tvekar att ta upp frågor om sin egen hälsa. Förutom att själv må dåligt får många svårt att knyta an till sitt nyfödda barn.

https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/ny-metod-ska-upptacka-forlossningsdepression-tidigare/

D-vitamin mot herpes (och Alzhemeirs)

av 1 Comment

Apropå inlägget om kopplingen mellan herpes (munsår) och Alzheimers så kommer här ett exempel på en studie som visar att D-vitamin fungerar antiviralt och immunmodulerarande vid herpes (HSV1, munsår).

“25-Hydroxyvitamin D3 and 1,25 Dihydroxyvitamin D3 as an Antiviral and Immunomodulator Against Herpes Simplex Virus-1 Infection in HeLa Cells.

Abstract
The antiviral and immunomodulatory role of vitamin D has been shown in various viral infections. However, there is scanty literature available about the effect of vitamin D supplementation in herpes simplex virus-1 (HSV-1) infection. Therefore, the present study aimed to evaluate the role of two different forms of vitamin D: 25-hydroxyvitamin D3 (25D3) and 1,25-dihydroxyvitamin D3 (1,25D3) against HSV-1 in HeLa cells. The HeLa cells were supplemented with either 25D3 or 1,25D3 before HSV-1 infection and were studied after 6, 12, and 24 h postinfection (p.i.). The mRNA levels of toll-like receptors (TLRs), (2, 3, 4, 7, and 9), vitamin D signaling genes, and HSV-1 were studied using real-time PCR. The HSV-1 DNA load was estimated in culture supernatant. The supplementation of 25D3 and 1,25D3 significantly downregulated the mRNA levels of TLR2 (p < 0.0001) at 12 h p.i. The mRNA levels of TLR9 were found to be significantly downregulated in 1,25D3-supplemented cells at 12 h p.i. Furthermore, the significant downregulation was observed in HSV-1 titer in both 25D3- and 1,25D3-supplemented cells at 24 h p.i.(p < 0.0001). However, the effect of 25D3 supplementation persisted till 24 h p.i. with significant downregulation of TLR2 (p < 0.05) mRNA levels. The supplementation of both 25D3 and 1,25D3 before HSV-1 infection was found to downregulate the viral titer and TLR2 mRNA during the intial phase of infection. However, the effect of 25D3 supplementation was found to last for a longer duration compared with 1,25D3.”

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29792782

Magproblem kopplade till Parkinsons

av Leave a Comment

Tarmproblem som förstoppning, gaser och illamående är vanliga hos människor med Parkinsons sjukdom. Det är bakgrunden till att forskare börjat leta efter samband mellan sjukdomen och rubbningar i tarmen.

Det första tecknet på Parkinsons brukar vara skakningar i ena handen. Stelhet, darrningar och problem att starta en rörelse är vanliga symtom. Fler män än kvinnor drabbas och de flesta är över femtio. Sjukdomen leder till att nervceller som tillverkar signalämnet dopamin i en del av mitthjärnan långsamt förtvinar. Den vanligaste behandlingen består av läkemedel som hjärnan omvandlar till signalämnet dopamin.

Bara en liten del av sjukdomsfallen kan kopplas till ärftliga faktorer och en hypotes är därför att olika miljöfaktorer kan öka risken, till exempel exponering för bekämpningsmedel. Det skulle kunna förklara varför människor som bor på landet har en något högre risk att insjukna i Parkinsons, vilket flera tidigare studier visat.

Hos parkinsonpatienter bildas klumpar i hjärnan av ett felveckat protein, alfasynuklein. Samma protein finns även i blindtarmen. Djurförsök visar att proteinet kan färdas via nervtrådar från tarmen till hjärnan. Nu har forskare gått igenom data från Sveriges befolkning och hittat ett samband mellan sjukdomen och blindtarmen.

Man såg att förekomsten var lägre bland dem som opererat bort blindtarmen än inom en kontrollgrupp som inte gjort någon blindtarmsoperation. Risken minskade med knappt en femtedel. Undersökningen är den största i sitt slag. Den bygger på data från närmare 1,7 miljoner individer i det svenska patientregistret, som bland annat innehåller diagnoser och uppgifter om kirurgiska ingrepp som patienter fått sedan år 1964. Analyser av ett mindre amerikanskt register visade också att en blindtarmsoperation i unga år fördröjer tidpunkten för diagnos hos personer som senare får parkinson med 3,6 år.

Bland människor som bor på landet och som opererat bort blindtarmen minskade risken att utveckla Parkinsons med över 25 procent i jämförelse med de som inte opererats, även om antalet fall av Parkinsons var relativt lågt i båda grupper. För stadsbor som gjort samma operation hittades däremot ingen minskad risk. Varför det ser ut så vet inte forskarna. Det skulle kunna vara så att kopplingen mellan blindtarmen och Parkinsons sjukdom kan påverkas av olika miljöfaktorer. Yttre miljöfaktorer, som exponering för bekämpningsmedel eller ökad inflammation i tarmen, skulle kunna trigga biologiska förändringar i blindtarmen som leder till ansamlingar av alfasynuklein och därmed ökar risken för Parkinsons sjukdom.

Men det betyder inte att en blindtarmsoperation är ett bra sätt att förebygga sjukdomen. Blindtarmen har setts som ett onödigt organ, men det kan mycket väl vara så att det finns hälsovinster med att ha blindtarmen kvar. Bl.a. vet man nu att blindtarmen är en reservoar för tarmbakterier. Efter en kraftig magsjuka eller medicinering så finns reserven där som kan komma ut och populera tarmen igen.

Dessutom är Parkinsons sjukdom sällsynt. Den drabbar ett par tiondels procent av befolkningen. Därför skulle det behövas massor av operationer för att förebygga ett enda fall av parkinson, och all kirurgi innebär en risk för att något går snett.

Den nya studien, som publiceras i tidskriften Science Translational Medicine, kan inte utesluta att någon okänd faktor ligger bakom förändringarna i både tarmen och hjärnan. Men forskarna tolkar resultaten som ett stöd för tanken på en koppling mellan tarmens och hjärnans biologi, och hoppas att de leder till nya behandlingar. Man skulle kunna tänka sig en behandling mot Parkinsons sjukdom som riktar sig mot tarmen, till exempel genom att påverka tarmfloran.

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/bortopererad-blindtarm-kan-minska-risken-for-parkinsons

https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/mindre-risk-for-parkinson-efter-blindtarmsoperation/

Vanlig herpes kan ge Alzheimers

av 4 Comments

Jag lovade i ett tidigare inlägg (https://4health.se/ny-behandling-med-potential-att-bota-alla-nya-pandemier) att skriva mer om vanliga virus inblandning i allvarliga och kroniska sjukdomar.

Här kommer ett exempel. Det kommer nämligen allt mer bevis för att samma virus som kan ge munsår faktiskt också kan bidra till Alzheimers sjukdom. Och inom funktionsmedicinen börjar vi hitta verkliga exempel på detta.

Över 30 miljoner människor världen över drabbas av Alzheimers sjukdom, den vanligaste formen av demens. Tyvärr finns det ingen botemedel, bara läkemedel för att lindra symtomen. Men forskning tyder på ett sätt att behandla sjukdomen – genom att angripa herpesviruset. Det finns forskning med starka bevis för att herpesviruset är en orsak till Alzheimers, vilket tyder på att effektiva och säkra antivirala läkemedel kan kunna behandla sjukdomen. Man skulle till och med kunna vaccinera barn mot det.

Viruset som är inblandat i Alzheimers sjukdom, herpes simplexvirus typ 1 (HSV1), är bättre känt för att orsaka munsår. Det infekterar många barn och förblir sedan vilande i det perifera nervsystemet (den del av nervsystemet som inte är hjärnan och ryggmärgen). Ibland, oftast om en person är stressad, blir viruset aktiverat och i vissa människor orsakar det då munsår.

HSV1 går in i hjärnan hos äldre människor, eftersom immunsystemet minskar med åldern. Man upptäckte 1991 att hos många äldre personer är HSV1 också närvarande i hjärnan. Och 1997 visade man att det ger en stark risk för Alzheimers sjukdom när viruset finns i hjärnan hos personer som har en specifik gen som kallas APOE4 (testas i DNA-test).

Viruset kan bli aktivt i hjärnan, ibland upprepade gånger, och detta orsakar troligtvis kumulativ skada. Sannolikheten för att utveckla Alzheimers sjukdom är tolv gånger större för APOE4-bärare som har HSV1 i hjärnan än för dem utan dessa faktorer.

Senare har man funnit att HSV1-infektion av cellkulturer orsakar att betaamyloid ackumuleras. En ackumulering av detta protein i hjärnan är karakteristisk för Alzheimers sjukdom.

Forskare tror nu att HSV1 är en viktig bidragande faktor för Alzheimers sjukdom och att den går in i hjärnan hos äldre då immunsystemet minskar med åldern. Det etablerar sedan en latent (vilande) infektion, från vilken den reaktiveras av händelser som stress, nedsatt immunförsvar samt av hjärninflammation inducerad av en infektion av andra mikrober.

Reaktivering leder till direkt viral skada i infekterade celler och till virusinducerad inflammation. Man tror att upprepad aktivering orsakar kumulativ skada, vilket i sin tur leder till Alzheimers sjukdom hos personer med APOE4-genen.

I APOE4-bärare utvecklas troligtvis Alzheimers sjukdom i hjärnan på grund av större HSVl-inducerad ansamling av giftiga ämnen, eller genom mindre reparation av skador.

Data tyder på att antivirala medel kan användas för att behandla Alzheimers sjukdom. De viktigaste antivirala substanserna som är säkra, förhindrar att virus förökar sig, vilket begränsar skadorna åsamkade av viruset.

I en studie fann man att anti-herpes antiviralt läkemedel, acyklovir, blockerar HSV1-DNA-replikation och minskar nivåerna av betaamyloid orsakad av HSV1-infektion i cellkulturer.

Det är viktigt att notera att alla studier bara visar en koppling mellan herpesviruset och Alzheimers – de visar inte att viruset är en verklig orsak. Förmodligen är det enda sättet att bevisa att en mikrob är en orsak till en sjukdom att visa att en sjukdoms förekomst reduceras kraftigt antingen genom att utsätta mikroben för ett specifikt antimikrobiellt medel, eller genom specifik vaccinering mot mikroben.

Framgångsrikt förebyggande av Alzheimers sjukdom genom användning av anti-herpesmedel har nu visats i en storskalig befolkningsstudie i Taiwan.

http://www.bbc.com/future/story/20181022-there-is-mounting-evidence-that-herpes-leads-to-alzheimers

Nyckeln till autoimmun diabetes finns i barns tarmflora

av Leave a Comment

Den tidiga utvecklingen av tarmfloran hos nyfödda och småbarn kan innehålla nycklarna till att förstå utvecklingen av diabetes typ 1. Tarmflorans utveckling har kartlagts av forskare i ett internationellt projekt.

Det är ett stort internationellt samarbete där föräldrar har skickat in avföringsprover från sina barn. Man ser att barnen utsätts för någonting redan under det första levnadsåret som kan leda till diabetes typ 1.  Forskarna tror att boven kan vara något av alla vanliga virus som småbarn infekteras av i mage och tarmar (apropå inlägget om virus)

Ofta märks inte virusinfektionerna alls. Men om halterna är låga av vissa fettsyror som tillverkas av en del tarmbakterier, och om barnet har en ärftlig risk att drabbas av diabetes typ 1, skulle det kunna bildas autoimmuna antikroppar vid en virusinfektion. Det kan i sin tur orsaka typ 1-diabetes. Den autoimmuna treenigheten alltså – 1. genetik, 2. tarmflora, 3. trigger.

Nyckeln till hela den här kedjereaktionen ligger i att förstå hur tarmfloran utvecklas hos det lilla barnet, och hur mycket av de fettsyretillverkande bakterierna som finns vid olika åldrar. Något som de nya forskningsresultaten nu hjälper till med. Om man till exempel har ammat får barnet med sig en rad av bakterier som kan hjälpa barnet att producera vissa typer av fettsyror. Syskon eller husdjur är andra saker som påverkar tarmflorans utveckling.

Sedan tidigare känns man till flera sådana kopplingar, särskilt mellan olika autoimmuna sjukdomar och vissa sorters tarmbakterier, såsom kopplingen mellan bakterien Prevotella Copri och reumatism respektive mellan Klebsiella och andra autoimmuna tillstånd.

Mer via taggen microbiome

https://www.nature.com/articles/s41586-018-0617-x

https://www.nature.com/articles/s41586-018-0620-2

https://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=12718&artikel=7074225

Ekologisk mat kopplad till 25 % lägre cancerrisk

av Leave a Comment

Enligt en stor fransk studie löper de som äter mest ekologisk mat 25 procent lägre risk att drabbas av cancer jämfört med dem som främst äter “konventionellt” odlade livsmedel. Studien följde 70 000 personer under fyra och ett halvt år. Den visade att de som år mest ekologisk mat löpte mindre risk att utveckla cancer jämfört med dem som åt minst. Forskarna som genomförde studien bedömer att vi genom att välja i huvudsak ekologiska livsmedel avsevärt minskar risken att drabbas av cancer.

Forskarna ville undersöka om exponering för olika bekämpningmedel i livsmedel bidrar till att orsaka cancer. Ekologisk mat innehåller betydligt färre rester av bekämpningsmedel jämfört med konventionella livsmedel, men hittills har få studier undersökt om det kan påverka risken för att drabbas av cancer.

Därför tittade forskarlaget i Paris närmare på sambandet mellan ekologisk matkonsumtion och risken för cancer. Deltagarnas matvanor kartlades och forskarna fokuserade på olika grupper av ekologiska livsmedel – frukt, grönsaker, mejerivaror, kött och fisk, ägg, baljväxter, spannmål, oljor och kryddor samt kaffe och te, vin, kakor, choklad och andra sötsaker, samt kosttillskott.

Forskarna såg att hög konsumtion av ekologiska livsmedel var förknippad med minskad risk för cancer. De som åt allra mest ekologiskt var betydligt mindre benägna att utveckla cancer än de som främst åt konventionellt odlad mat.

Det är ju en observationsstudie, så givetvis kan det vara så att de som väljer ekologiskt också är hälsosammare i andra avseenden. Men ändock intressant!

Studien konkluderar:

“Findings  In a population-based cohort study of 68 946 French adults, a significant reduction in the risk of cancer was observed among high consumers of organic food.

Meaning  A higher frequency of organic food consumption was associated with a reduced risk of cancer; if the findings are confirmed, promoting organic food consumption in the general population could be a promising preventive strategy against cancer.”

https://jamanetwork.com/journals/jamainternalmedicine/article-abstract/2707948

Ny behandling med potential att bota alla nya pandemier

av 1 Comment

Forskare i USA har rekryterat en osannolik allierad i sina ansträngningar att utveckla en ny influensabehandling.
Laman (djuret) har använts för att producera en ny antikroppsterapi som har potential att fungera mot alla typer av influensa, inklusive nya pandemier.

Problemet med influensa är att den ständigt muterar sitt utseende för att undvika vårt immunsystem. Därför behövs en ny vaccination varje vinter om man vill vaccinera sig (just influensavaccin är inget jag rekommenderar dock, läs mer https://4health.se/?s=influensavaccin), och ofta fungerar inte vaccinet eftersom viruset hunnit ändra sig innan vaccinet färdigställts.

Det häftiga med laman är att djuren producerar oerhört små antikroppar i jämförelse med våra egna. Antikroppar är immunsystemets vapen och de binder till proteinerna som sticker ut från virusets yta. Mänskliga antikroppar tenderar att attackera toppen/änden på dessa proteiner, men det är den del som influensaviruset muterar lättast och som därför ändrar sig oftast. Lamaantikropparna använder sin storleksfördel för att tränga lite djupare och attackera de delar som influensaviruset inte kan förändra.

Forskarna vid Scripps Institute i Kalifornien infekterade lamadjur med flera typer av influensa för att provocera immunsvaret. De studerade sedan lamablod för att hitta de mest potenta antikropparna som kunde attackera ett brett spektrum av influensastammar. De valde ut fyra, och byggde sedan sin egen syntetiska antikropp som använde element från var och en av dessa utvalda fyra antikroppar.

Detta testades sedan på möss, som först fick dödliga doser av influensavirus. Det visade sig vara mycket effektivt. Det var 60 olika virus som användes i studien och endast ett av dessa neutraliserades inte av den nya antikroppen, och just det är ett virus som inte smittar människor. Målet, säger forskarna, är att ha något som skulle fungera från säsong till säsong, och även skydda dig mot möjliga pandemier om de skulle dyka upp.

Forskarna testade två metoder för att ge djuren antikroppen. Den första var att injicera djuren med antikropparna, och den andra var en typ av genterapi. De genetiska instruktionerna för att göra antikroppen packades upp inuti ett ofarligt virus, som sedan användes för att infektera musars näsor. Cellerna i näsans slemhinna började sedan tillverka den influensadödande antikroppen.

En ytterligare fördel med detta tillvägagångssätt är att det kan fungera hos äldre personer. Ju äldre du är, desto sämre blir ditt immunsystem, och desto mindre effektiv blir vaccin mot säsongsinfluensan. Men det här tillvägagångssättet behöver inte träna immunförsvaret.

En behandling som kan fungera över en rad olika virusstammar är mycket eftertraktade.

Jag tycker själv att det ska bli intressant att se om det här skulle kunna få effekt mot de virus som anses vara kroniska och ofta klassas som ofarliga, men som man nu mer och mer ser är involverade på ett eller annat sätt i kroniska sjukdomar såsom demens och autoimmunitet. Det gäller virus som herpes och EB (Epstein Barr). Just detta med kopplingen mellan vanliga virus och allvarliga sjukdomar är ett spännande område som jag lovar skriva mer om snart.

Men vi behöver komma ihåg att det här är forskning i ett mycket tidigt stadie. Det kommer att ta många år innan det kan finnas färdigt.

http://science.sciencemag.org/content/362/6414/598

https://www.bbc.com/news/health-46078989

Nytt projekt för att förebygga diabetes typ 1

av 1 Comment

Alla nyfödda i Skåne ska de närmaste åren, om deras föräldrar godkänner, vara med i ett projekt där målet är att förebygga diabetes typ 1.

Projektet Astrid som nu startat vänder sig till alla som ska bli föräldrar i Skåne och under resans gång ska hundratals barn med förhöjd risk lokaliseras och deras föräldrar ska få erbjudande att vara med i försöket med prevention.

Åtta droppar blod från det nyfödda barnets navelsträng räcker för att ge besked om det har förhöjd risk att drabbas av typ 1-diabetes. Om så är fallet blir föräldrarna erbjudna att delta i försöket att förebygga sjukdomen.

Missa inte heller gårdagens inlägg om kopplingen mellan gluten under graviditeten och diabetes typ 1.

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=7060014

Mycket gluten under graviditeten kan ge ditt barn autoimmun sjukdom

av 1 Comment

Att äta mycket gluten under graviditeten kan öka risken för att ditt barn ska utveckla den autoimmuna sjukdomen diabetes typ 1, enligt en ny dansk studie. Autoimmun diabetes innebär att immunförsvaret vänder sig mot sig själv och förstör betacellerna i bukspottkörteln. Attacken på betacellerna sköts av makrofager, T och B lymfocyter. De senare producerar autoantikroppar, som är biomarkörer för sjukdomen. Autoimmun diabetes är en insulinbristsjukdom, med olika snabbt förlopp.

I en studie från danska Bartholininstitutet på Rigshospitalet i Köpenhamn som innefattade 67 500 gravida danska kvinnor kartlades det hur mycket gluten som kvinnorna åt. För dem som åt stora mängder gluten, 20 gram eller mer om dagen (motsvarande ungefär sex brödskivor), utvecklade 0,53 procent av deras barn diabetes typ 1 innan de fyllt 15. Detta är nästan dubbelt så stor andel mot hos de gravida som åt små mängder gluten, mindre än 7 gram om dagen (motsvarande ungefär två brödskivor). Då drabbades bara 0,3 procent av barnen av diabetes. Totalt var det dock bara 247 barn i studien som utvecklade diabetes, vilket enligt forskarna är ett litet underlag. Dessutom ingen kontrollerad studie, så resultaten kan även bero på andra faktorer.

https://www.metro.se/artikel/ny-studie-gluten-under-graviditeten-kan-ge-ditt-barn-diabetes