Smörsyrans salter och estrar kallas butyrater. I smör finns smörsyra i form av estrar som frigörs när smöret härsknar. Men butyrater i det här sammanhanget är intressanta eftersom de bildas i den jäsningsprocess som sker när goda bakterier i tjocktarmen “äter” fibrer (notera att det finns fler fördelaktiga kortkedjade fettsyror som bildas i tarmen av våra goda bakterier, men smörsyra/butyrat är mest omtalat). Det ger bland annat ett fördelaktigt pH i tarmen när bakterierna bildar butyrat, och butyratet har också en antiinflammatorisk effekt. Men framförallt är dessa kortkedjade fettsyror som bildas i tarmen ett slags budbärare mellan tjocktarmsbakterierna och kroppen, dvs på samma sätt som hormoner och signalsubstanser. De fäster faktiskt in till receptorer och kommunicerar på så sätt sitt budskap.
Butyrat är antiinflammatoriskt bland annat genom att det binder till ett antal receptorer; GPR41, GPR43 och GPR109A. Det som händer är att butyrat via GPR109A dämpar aktiviteten av NF-κB. NF-κB är en viktig del i immunförsvaret och har visat sig vara kroniskt aktiv i inflammatoriska sjukdomar såsom tarmsjukdomar, men förhöjda NF-κB-nivåer har kopplats till många välfärdssjukdomar såsom cancer och autoimmuna sjukdomar.
Men nu till huvudpoängen – Ketoner kan agera som butyrat! Åtminstone i vissa bemärkelser. GPR109A är faktiskt en ketonreceptor, och på så sätt har ketoner en liknande verkan som den smörsyra som bildas av tjocktarmens goda bakterier. Intressant, eller hur?!
Som ketonkroppar räknas de tre molekylerna acetoacetat, beta-hydroxibutyrat och aceton. De kan bildas vid förbränning av fett.
Jag vet, nu nördade jag verkligen in mig, men jag vet att en hel del av er läsare gillar såna inlägg 🙂
Jag läser alla dina inlägg med stor behållning!
Vad roligt, tack för din kommentar!
Jag gillar ditt nörderi eller kalla det fördjupning i ämnet, alltid lika kul att läsa.
😀 Vad roligt att höra!