Läs tidigare inlägg bl.a. här https://4health.se/forsta-tiden-av-graviditeten-om-kost-halsa-och-erfarenheter och resten via taggen gravid
OCH, så kom den enorma trötthet som ingen förvarnat mig om. Jag slocknade kl 19 på kvällarna och tappade helt socialt liv några veckor. Naiva jag hade räknat med att det skulle bli lite tungt i slutet av graviditeten, men trott att allt skulle rulla på som vanligt tills dess. Det blev som värst från ca vecka 9. Illamående var jag beredd på, men det blev inte så farligt för mig. Jag blev däremot känslig för stekos etc och ändrade helt smak. Dvs jag som alltid älskat all mat, blev kräsen och fick dessutom cravings för olika saker varje vecka. En vecka var det bacon, en annan vattenmelon osv.
Men tröttheten alltså. Dels blir man trött av den hormonella förändringen med en massa extra könshormoner och allt jobb som kroppen ska klara av när den bildar så mycket nytt därinne. Så det där med att man bara behöver extra energi motsvarande en frukt eller dyl om dan tror jag är bulls..t. Tänk så mycket hormoner och annat som ska bildas – klart det går åt massor med energi! (sen ska man ju inte inta detta som tom energi eftersom man samtidigt behöver mycket mer näring än vanligt)
Jag blev dock mer trött än man ska bli och detta berodde på att mina blodvärden rasade. Det kändes som om jag hade influensa i nästan två månader. Blodet ska ju transportera både syre och näring så det är inte konstigt att dåliga blodvärden gör en trött. Hb, dvs blodkroppskoncentrationen som absolut ska ligga över 120, tickade neråt vecka för vecka till 116, till 104, till 97 till 93. Och järntabletter hjälpte inte, det upptäcktes faktiskt att jag hade för höga järnvärden efter tillskott och dessutom bra nivåer av allt annat som behövs för järnabsorptionen, såsom vitamin B12 och folat. Så järnbrist var det inte. Däremot var sänkan något förhöjd vilket kan tyda på inflammation.
Min mage blev också superdålig. Jag kände att jag inte tog upp näring och energi som jag skulle och fick enormt ont i magen om jag åt mjölkprodukter eller svårsmält kött. Det blev också svårare att äta fett. Det var här jag själv började fundera. Jag vet att mina egna klienter blir laktosintoleranta om de inte sköter sin glutenintolerans (läs mer här https://4health.se/din-laktosintolerans-beror-pa-glutenintolerans-eller-annan-skada-pa-tarmarna). När man blir gravid så ställs dessutom immunförsvaret inför en stor förändring. Detta gör att graviditet tillsammans med sjukdom och infektioner ofta är triggern till autoimmuna sjukdomar. Glutenintolerans är en autoimmun sjukdom. (Läs gärna mer här https://4health.se/tag/gluten)
Så jag uteslöt gluten totalt. Vilket jag normalt såklart gör, men även mörk choklad med spår av gluten, quinoa med spår av gluten, sojasåås som innehåller vete etc småkällor. Och magen blev allt bättre – efter 2 månader kunde jag äta mejeriprodukter etc som vanligt igen och magen kändes helt bra. För att skynda på läkningen tillsatte jag även probiotika (Probi mage använde jag) och en shot aloe vera om dan under dessa två månader. Och nu tickar blodvärdena långsamt uppåt igen.
Pga detta finns det förresten massor med recept här från våren som är både gluten- och mejerifria. Klicka på kategorin recept och bläddra bakåt så hittar du bra alternativ.
Det här med magen, tröttheten tillsammans med ändrad smak gjorde att jag inte åt 100% lowcarb eller ens 100% nyttigt och näringstätt, även om det troligtvis blev runt 95% rätt. Jag har nog lyckats sätta i mig en påse turkisk peppar och två påsar chips under de första månaderna, men i huvudsak var “undantagen” nyttiga såsom att jag äter mer frukt och bär än vanligt. Mina måltider ser ut precis som vanligt – naturligt protein med mycket grönsaker och fett – fett antingen på proteinkällan, eller som sås eller röra till.
Man brukar säga att trötthet och illamående försvinner runt vecka 12-15, men för mig tog
det till vecka 18 innan jag mådde ok igen. Men just nu leker livet och måendet är på topp 🙂 Som du kanske ser på bilderna kan jag nu, trots mage, surfa, vindsurfa lite försiktigt etc. Även om magen är lite ivägen så går det att hitta lösningar. Då är det svårare att surfa med enorm trötthet.
Lovar att skriva mer om kost- och hälsa under graviditeten. Fråga gärna i kommentarerna nedan om det är något särskilt du funderar över kring mat el dyl under graviditet. Missa inte heller taggen gravid som innehåller en massa träningstips mm som passar särskilt bra när man är gravid.
Jeanette H-H says
Känner igen det där. Jag var i praktiken sängliggande dom där veckorna. Och gå i trappor etc var helt omöjligt.
Spannmålsmat gav mig omedelbar äcklig beläggning och bismak i munnen. Tiden före LCHF hade jag den hela tiden och led massor av det. Under graviditet alltså. Man kunde se mig konstant illa grimaserande.
Mot illamående och den helt stillastående magen fick jag medicin.
När jag sen var gravid på LCHF gjorde det inte så mycket att magen var stilla. Det var inte så mycket bajs och gas som skulle bildas ändå så kroppen klarade av den förlamade magen och tarmen bättre. Och jag slapp kasta upp. Det var främst förlamad mage som fick mig att kasta upp.
Anna Sparre @ 4health.se says
Tack för din kommentar! Spännande med “före och efter” ändrad kost!
Julia says
Åh, vad intressant läsning. Jag har ibland problem ned vad jag ska äta & har därför rensat ute skafferiet på sådant jag inte bör ära längre, men kvar finns frågan om makrill i tomatsås? Min syster som är sjuksköterska avråder mig att ära den, men kan inte hitta någon information om just makrill. Kan jag äta den sin med tonfisk på burk?
Vänliga hälsningar/Julia