Kortkedjade fettsyror, SCFA (short chain fatty acids) – huvudspelare i samspelet mellan kost, tarmflora och hälsa

Kortkedjade fettsyror (eller kortkedjiga fettsyror, SCFA, short chain fatty acids) är metaboliter från tarmfloran. Det är alltså goda bakterier i din tarm som producerar dessa fettsyror när de får mat. Och maten för dina tarmbakterier är ju prebiotika – i huvudsak fibrer från grönsaker.

Dessa små fettsyror som dina tarmbakterier bildar är enormt viktiga för din hälsa. Kortkedjade fettsyror är inte minst den främsta energikällan till tarmcellerna som bygger tarmslemhinnan. Denna slemhinna hindrar fel partiklar, inklusive bakterier, att ta sig igenom tarmbarriären och ut i kroppen. Vi pratar alltså om motsatsen till “läckande tarm”. Genom att förbättra barriärfunktionen kan du bl.a. minska risken för överreaktion och inflammation i immunförsvaret.

Framförallt smörsyra, butyrat, har i studier visat sig kunna stärka tarmens barriärfunktion. En ökad koncentration av den kortkedjiga smörsyran kan påverka bildning av inflammationsstimulerande och inflammationshämmande substanser i kroppen, så att du får ett mer välbalanserat immunförsvar (i motsats till den kroniska inflammation som är så vanlig).

Ny forskning har dessutom visat att dessa små fettsyror, SCFA, också har effekt på andra organ än matsmältningssystemet, när de tas upp ur tarmen och ut i blodomloppet. Och att de kan påverka vår epigenetik positivt (mer om epigenetik i tidigare inlägg: https://4health.se/?s=epigenetik)

Dessutom visar forskning att SCFA kan förebygga diabetes och att de är involverade i att reglera blod-hjärnbarriären.

Definitionen av SCFA är att de är mindre än sex kolatomer långa. De vanligaste SCFA i tarmen är acetat (C2), propionat (C3) och butyrat (C4). SCFA är en metabolisk biprodukt av mikrobiell fermentering av komplexa polysackarider (fibrer alltså) som inte smälts eller endast delvis brutits ner i tunntarmen hos oss människor. Dessa osmältbara polysackarider (NDP, non-digestible polysaccharides) finns i växters cellväggar och klassificeras ytterligare i lösliga och olösliga kostfibrer. De lösliga NDP:erna är mycket fermenterbara och genererar vanligtvis större mängder SCFA i tjocktarmen.

Det finns tre receptorer som man känner till som känner av SCFA. Dessa är G-proteinkopplade receptorer (GPCR) som uttrycks på olika celler i immunförsvaret, samt på epitelceller och endokrina celler (hormoner) som är viktiga för regleringen av ämnesomsättningen. När man i forskning tittat på möss utan dessa GPCR, har man kunnat fastställa vikten av de här kortkedjade fettsyrornas betydelse, samt deras signalering genom dessa receptorer. Betydelsen för kontroll av inflammation och tarmhälsa.

Så ät mer grönsaker och annan mat för tarmbakterierna (inklusive bl.a. färgämnen i växter och bindväv i animalier). Och lyssna på podcastavsnitt 128 om hur du förbättrar tarmfloran: https://4health.se/128-forbattra-tarmfloran-sa-gor-du

Nedan en bra vetenskaplig artikel på ämnet.

Ur artikeln:

• Short chain fatty acids (SCFAs) contribute to intestinal homeostasis and the regulation of energy metabolism.
• SCFAs circulating in the blood influence tissue-specific acetylation of histones 3 and 4 in a tissue-specific fashion.
• Delivery of SCFAs to the colon, using specialized diets, prevents onset of diabetes in nonobese diabetic (NOD) mice.
• During gestation, SCFAs can cause epigenetic imprinting in utero and protect against allergic airway disease.
• SCFAs regulate the blood–brain barrier and neuroimmunoendocrine functions.

“Our ancestral diet consisted of much more nondigestible fiber than that of many societies today. Thus, from an evolutionary perspective the human genome and its physiological and nutritional requirements are not well aligned to modern dietary habits. Fiber reaching the colon is anaerobically fermented by the gut bacteria, which produce short-chain fatty acids (SCFAs) as metabolic by-products. SCFAs play a role in intestinal homeostasis, helping to explain why changes in the microbiota can contribute to the pathophysiology of human diseases. Recent research has shown that SCFAs can also have effects on tissues and organs beyond the gut, through their circulation in the blood. SCFAs not only signal through binding to cognate G-protein-coupled receptors on endocrine and immune cells in the body but also induce epigenetic changes in the genome through effects on the activity of histone acetylase and histone deacetylase enzymes. Furthermore, epigenetic imprinting likely occurs in utero, highlighting the importance of the maternal diet in early life. Here we review current understanding of how SCFAs impact on human and animal physiology and discuss the potential applications of SCFAs in the prevention and treatment of human diseases.“

“SCFAs have fewer than six carbons in the aliphatic tail, and the most abundant in the intestine are acetate (C2), propionate (C3), and butyrate (C4). SCFAs are a metabolic by-product of microbial fermentation of complex polysaccharides not digested, or only partly digested, in the human small intestine. These nondigestible polysaccharides (NDPs) are found in plant cell walls and are further classified into soluble and nonsoluble dietary fibers. The soluble NDPs are highly fermentable and typically generate greater quantities of SCFAs in the colon than do soluble fibers.Currently there are three well characterized human SCFA-sensing G-protein-coupled receptors (GPCRs) which are differentially expressed on different sets of immune cells as well as epithelium and endocrine cells central to the regulation of metabolism (Table 1). Studies in GPCR-gene-deficient mice have established the importance of SCFA signaling through these metabolite receptors in the control of inflammation and intestinal homeostasis but the functional roles of these receptors on different cell types is still not fully understood.”

Tidigare på ämnet bl.a. här: https://4health.se/?s=butyrat

https://www.cell.com/trends/microbiology/fulltext/S0966-842X(21)00035-4