fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

vitaminer

2 anledningar att få 30 min dagsljus var dag

av 5 Comments

Spendera en stund utomhus på dagen varje dag, framförallt av två anledningar.

Anledning 1: D-vitamin
D-vitamin som, till skillnad från övriga vitaminer, faktiskt är ett hormon bildar kroppen själv med hjälp av solljus.
Solkrämer och kläder hindrar D-vitaminbildningen.
Tänk på att om du är mörkhyad så behöver du mer solljus för att bilda samma mängd D-vitamin jämfört med om du har ljus hy.
Du kan även få i dig en del D-vitamin via kosten genom att äta tex fet fisk, kött och feta mejeriprodukter.

Anledning 2: Sömn
Att vistas i dagsljus på dagen hjälper kroppen till sin normala dygnsrytm. Det hjälper för att de hormoner som påverkar sömnen ska utsöndras vid rätt tidpunkt och i rätt mängd. Tänk på att de celler som påverkar sömnhormonerna framförallt finns i/bakom ögonen, så gå inte omkring med mörka solglasögon jämt.

Så varför inte slå två flugor i en smäll – träna utomhus om du har möjlighet. En promenad eller en joggingrunda tex. Eller ta lunchen utomhus, eller åtminstone en promenad på lunchen. Du blir piggare och friskare!

Virus på gång

av Leave a Comment

Jag är nästan aldrig sjuk så länge jag äter och sover bra. Nu hade jag en vecka med för lite sömn och vips så kände jag mig hängig med ont i halsen.

Körde mitt vanliga förkylningstrick. C-vitamin och i säng tidigt så var problemet ur världen dagen efter. Underbart!

Lite fakta om C-vitamin: En antioxidant som också har en immunstärkande funktion och verkar hämmande på virus. C-vitamin har visat sig kunna minska tiden som förkylningar pågår samt förbättra återhämtningen från influensa.

Vi behöver animalisk kost

av 1 Comment

Barry Groves höll en presentation om vårt behov av animalisk kost och fett. Jag har sammanfattat huvudargumenten här och ett videoklipp (drygt 30 min) av hans föredrag på engelska finns längst ner. Fråga gärna i kommentarerna om det är något i klippet som ni inte förstår – ett engelskt faktaord tex. Skriv gärna ungefär när i klippet det är.

Några av Barry Groves argument:

  • Att det är självklart att djuren ska ha den kost de är utvecklade för att äta och alla djur av samma art äter samma kost – det samma bör gälla för människor
  • Att alla däggdjur, inte bara våra jämlikar rovdjuren, får i sig uppemot 70% fett. Växtätarna genom en jäsningsprocess i mag-/tarmsystemet. Gorillor tex. gör om fibrer till kortkedjade fettsyror (mättade fetter)
  • Att vi i arkeologiska fynd inte hittar frön el dyl i mänsklig avföring, men massor med äggskal, fjädrar och djurrester
  • Hjärnans behov av långkedjade fettsyror (Annas kommentar: såsom de essentiella Omega3-fettsyrorna EPA och DHA) som bara finns i animalisk kost
  • Vår hjärnas utveckling, som framförallt skett under istiden då vi ökade konsumtionen av animalisk energität kost
  • Vår lilla matsmältningsapparat i jämförelse med de djur som anpassats för vegetabilisk kost (Annas kommentar: Människans matsmältningsapparat är väldigt lik vargens)
  • Befolkningar som äter kost med högt fettinnehåll är friskast
  • Missuppfattningen att medelhavsdieten skulle vara nyttig pga olivolja och grönsaker. Det är den feta fisken och andra animaliska källor som gör den nyttig
  • Korrelationen mellan minskad animalisk föda och sjukdomsutvecklingen det senaste seklet
  • Groves pratar också om de manipulerade grafer som missvisande sa att i länder där man åt mer fett hade man mer hjärtkärlsjukdom (Annas kommentar: Ancel Keys’ grafer/studier som senare underkänts då han uteslöt viktig data. På detta bygger dessutom mycket av våra kostråd). Groves visar en ny karta som speglar att de länder som äter mest fett har minst hjärtsjukdomar
  • Att våra husdjur utvecklat människans välfärdssjukdomar genom att få artfrämmande kost (Annas kommentar: så är även fallet med karies, dvs. våra husdjur får karies pga tex den kolhydratinnehållande föda vi ger våra hundar)
  • Studien som analyserade hjärnan vs. vitamin B12 (Annas kommentar: Vitamin B12 får man i sig via animalisk föda, en vanlig brist hos vegetarianer). Vid starten av studien kunde man se att den minsta hjärnan bland de deltagare i studien som åt kött var ändå större än den största hjärnan bland de personer som var vegetarianer. 5 år senare kunde man se att hos dem som haft B12-brist hade hjärnan krympt! Med så mycket som 5%.

Tycker man detta är intressant vill jag även rekommendera en läsvärd bok ”Rädda Vår Mat”, du hittar den under lästips.

Volymen i klippet är lite låg, så höj. Det finns en knapp för full screen – om man drar musen över videorutan ser man den. Mer av Barry Groves här http://www.second-opinions.co.uk/

C-vitamin och förkylning

av Leave a Comment

C-vitamin är en antioxidant som bl.a. skyddar A- och E-vitamin samt omättade fettsyror från oxidering. Du har säkert sett askorbinsyra (dvs. C-vitamin) som tillsats i olika livsmedel, där det används som konserveringsmedel eftersom det skyddar mot oxidation.

Vitaminet har även en immunstärkande funktion och verkar hämmande på virus. C-vitamin har visat sig kunna minska tiden som förkylningar pågår samt förbättra återhämtningen från influensa. Det finns därför de som, då man fått en förkylning, rekommenderar väldigt höga intag av C-vitamin.

Vill man inte använda sig av kosttillskott så finns C-vitamin rikligt i färgglada frukter, grönsaker och bär, t.ex. i vinbär, persilja, broccoli och citrusfrukter.

Idrottare och näringsbehov

av Leave a Comment

Idrott och motion är mycket bra för hälsan, men man ska också tänka på att den fysiska stress som kroppen utsätts för vid hård träning ställer krav på näringsintaget.

Svettningen gör att man utsöndrar viktiga vitaminer och mineral och påfrestningen förbrukar antioxidanter.

Det handlar alltså inte bara om att man får ett högre energibehov i form av kalorier, utan träningen ställer krav på intag av olika näringsämnen.  Idrottare har exempelvis större behov av E-vitamin, Magnesium och Zink.

Rödbetor

av Leave a Comment

Visste du att rödbetor kan skydda mot cancerogena ämnen ? Dessutom tyder studier på att man kan förbättra sin kondition genom att äta rödbetor.

I en studie jämfördes mäns uthållighet då de drack 500ml rödbetsjuice per dag med då de fick placebo. Uthålligheten var i snitt 16 % bättre under tiden de drack rödbetsjuice.

Rödbetor är även en bra källa för bl.a. Magnesium, Kalium, C-vitamin och A-vitamin (karoten).

Ät gärna rödbetor råa, t.ex. rivna i salladen. Råa rödbetor har ett högre vitamininnehåll än tillagade. Tänk dock på att rödbetan har ett relativt högt sockerinnehåll jämfört med andra grönsaker samt att inlagda rödbetor innehåller mycket tillsatt socker och har sämre näringsinnehåll än råa rödbetor.

LCHF-kost

av 1 Comment

LCHF står för Low Carb High Fat och innebär en kost som är fattig på kolhydrater, men rik på fett och protein.

Ett högt innehåll av socker och snabba kolhydrater i det man äter ger en snabb stegring av hormonet insulin i blodet. Fett och protein ger normalt inte samma stimulering av insulinproduktionen.

Höga nivåer insulin får fettcellerna att ta upp näringsämnen ur blodet och lagra dem som fett. Dessutom släpper inte fettcellerna ifrån sig sitt innehåll så länge halterna av hormonet är högt i blodet. Stora mängder insulin i blodet leder alltså i längden till viktuppgång, medan tillräckligt låga halter har motsatt effekt, och ger viktnedgång.

LCHF är bra och nyttigt, t.ex. för att uppnå en hållbar viktnedgång och för att förebygga välfärdssjukdomar. Samtidigt bör man se till att skaffa sig vidare kunskap, t.ex. genom kostrådgivning. Om man exempelvis äter rökt korv får man ofta i sig nitrit, som kan vara cancerframkallande i höga doser, samt för mycket salt. Man ska dessutom se till att få i sig rätt sorts fett och bra protein.

Transfetter och härdade fetter kan skada kroppen och ökar riskerna för hjärt- och kärlsjukdomar eftersom de inte är naturligt förekommande fetter och därför stör de normala processer som pågår i kroppen. Transfett bildas då fett härdas, det kan vara industriell härdning eller genom att man upphettar omättat fett, och kan finnas i exempelvis margariner, småkakor och godis. Även balansen, dvs. den relativa mängden av fettsyror såsom omega-3, omega-6 är viktig. Obalans kan leda till ohälsa bland annat genom att stimulera inflammatoriska processer i kroppen.

Att äta en proteinrik kost ställer även krav på vitamin- och mineralintaget. Njurarna får arbeta hårdare, man kan få i sig för mycket fosfor och man kan behöva extra intag t.ex. av vitamin B6 och folsyra. För att säkerställa ett bra vitamin- och mineralinnehåll, samt rätt sorts fett är det bästa är att välja en så naturlig kost som möjligt. Med detta menas t.ex. fisk och kött från djur som fått sin naturliga mat, såsom naturbeteskött eller viltkött, samt att undvika hel- och halvfabrikat.