fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Search Results for: ampk

Mekanismer i kroppen vid fasta som förbättrar livslängd och hälsa

av Leave a Comment

Kostrestriktion (dvs att underäta / kalorirestriktion) är enligt forskning “Golden standard” för att förlänga livet. Fasta har liknande effekter, liksom begränsning av aminosyran metionin samt grenade aminosyror (vi pratar en del bl.a. om metioninrestriktion och fasta vid cancer i podcastavsnitt 272: https://4health.se/272-bekampa-cancer-ida-johnssons-resa-fran-stadium-iv-cancer )

Det som händer i kroppen är att detta påverkar metabola processer och epigenetik. Bl.a. påverkas mTor, FOXO (lyssna mer ang detta i podcastavsnitten med Dr Marcus Gitterle), AMPK, AKT, NAD+, FGF21 och SIRT – alla dessa är involverade i livslängd och hälsa.

Via länken nedan finns en riktigt bra artikel som beskriver dessa kopplingar. Hoppas att ni kan läsa hela, det är en länk som ska dela en betalartikel, men vet inte om det finns begränsningar på hur många som kan använda länken… Men se även illustrationerna från artikeln här i inlägget.

https://www.nature.com/articles/s41580-021-00411-4.epdf?sharing_token=ZrS7tN5ycyomcRrjWp-KuNRgN0jAjWel9jnR3ZoTv0N0spf1aYnzkI1bRYihMJ0gEVfBt5m0BysXwp-Fgq6GM6sVjH6LKyXR82LlrKC0guKdFiND50a2ukLYwwbvhzaWKACmP8NBtCOi0534KsPa9SsmKSIFvEq7N3zazEbc_TE%3D

Ätbart i naturen: Enkel nybörjarsvamp – björksopp och andra strävsoppar

av Leave a Comment

Du som följt med här ett tag vet att jag förespråkar att äta det naturen har att bjuda, och jag plockar själv massor i naturen i form av ogräs etc. Men jag ska erkänna att jag varit lite rädd för att ge mig in i svampvärlden.

Jag har de senaste ca 15 åren sporadiskt plockat en del svamp – framförallt soppar, eftersom de giftiga svamparna framförallt hittas bland skivlingar. En sopp är ju den sorts svamp som har små rör på undersidan av hatten, så att den ser ut ungefär som en tvättsvamp där. Medan en skivling har skivor under hatten.

För mig har det hittills blivit enstaka kantareller samt soppar i form av olika strävsoppar, stensoppar (Karljohan), brunsopp och soppar i slemsoppssläktet som sandsopp och smörsopp – utan att egentligen ha haft koll på exakt vilken. Känner att det är dags att ta tag i min svamputbildning 😅 Men jag kan ju oavsett dela med mig av några anybörjartips redan nu, och förhoppningsvis mer längs vägen 🙂

Som sagt, att plocka soppar är ett enkelt sätt att börja på. Bland sopparna finns bara ett par väldigt sällsynta soppar som är giftiga. Dessa finns nästan uteslutande på Gotland/ Öland och har dessutom en rödaktig färg. De är inte heller dödligt giftiga på samma sätt som de som finns bland skivlingarna (såsom vit flugsvamp), men innehåller magtarmretande gifter och kan orsaka kraftigt illamående, diarré och kräkning.

Strävsoppar är enkla nybörjarsvampar. Det är en grupp med flera närstående arter av svampar som liknar varandra mycket. Men du behöver inte kunna skilja dem åt eftersom alla är ätliga. På bilden är en strävsopp som jag hittade när jag gick i skogen, denna gång i form av en björksopp.

Björksoppen är vanlig i hela Sverige och bra första art matsvamp att lära sig. Så här brukar den beskrivas:

  • Hatt: välvd, brun, slät, klibbig i fuktigt väder
  • Rör (dvs undersida hatt): vita, ofta med brunfläckade mynningar
  • Fot: vit, med mörkbruna till svarta fjäll
  • Svampkött: oförändrat vitt i snittytor
  • Växer ofta i närheten av björk (därav namnet 🙂 )
  • Förväxlas främst med andra strävsoppar, som också är ätliga, såsom tegelsopp och aspsopp (som växer med asp)

Strävsoppar är både vanligt förekommande och svårt att förväxla med något giftigt. Så utmärkt nybörjarsvamp helt enkelt. Men de bör tillagas ordentligt, tex stekas i smör i stekpanna, vilket också är godast

Som sagt, soppar generellt är en bra väg in för nybörjare. Och en enkel regel är att undvika soppar med röda färger på fot och rör för att minimera risken att få med dig någon av de giftiga sopparna (Då missar du visserligen blodsopp som är en god matsvamp, men det är bättre att känna sig trygg). Några arter av soppar är oätliga på grund av besk eller bitter smak, som t.ex. gallsopp och bittersopp. Men det känner du bara genom att lägga tungan mot…

De giftiga soppar du bör undvika liknar alla varandra och är:

  • Djävulssoppen, som är extremt sällsynt, men finns på Öland och Gotland och som även har hittats i Uppsalatrakten. Den ser mycket annorlunda ut med sin röda fot och sina röda rörmynningar. Luktar unket, rutten kål. Den är giftig, men inte dödlig
  • Falsk djävulssopp. Också sällsynt och påminner om djävulssoppen i utseendet
  • Purpursopp. Rödaktig i färgen. Gropig och ojämn hattöversida som blånar kraftigt vid beröring. Sällsynt
  • Rosensopp. Rosa toner på hatten, särskilt mot kanten. Porerna är röda till rödorange och blånar vid tryck. Foten har ett rött eller orange ådernät. Sällsynt

Ps. ytterligare ett nybörjartips: svamp ska plockas i korg eller pappåse – inte i plastpåse! Varför? Det är faktiskt vanligare att bli sjuk av matsvamp än förgiftad av giftig svamp… Och det beror på att det lätt växer till dåliga bakterier.

Annat nybörjarvänligt att lära sig känna igen är kantareller och därefter kremlor. Men det får vi kanske komma till i andra inlägg 🙂

Mer ätbart i naturen, bl.a. med 1 minuts video per växt: https://4health.se/?s=ätbart+i+naturen

Studie: Vanlig blodsockersänkande diabetesmedicin mot Covid-19

av 1 Comment

Den vanliga diabetesmedicinen metformin fungerar som behandling av COVID-19 lunginflammation enligt en ny studie. Det blodsockersänkande läkemedlet förhindrade lunginflammation, vilket ofta är den viktigaste faktorn för hur allvarlig och dödlig COVID-19 är.

Metformin är ett allmänt förskrivet blodsockersänkande läkemedel. Det används ofta som en tidig behandling i kombination med kost- och livsstilsförändringar för typ 2 -diabetes.
Metformin verkar genom att sänka glukosproduktionen i levern, minska blodsockernivån, vilket i sin tur förbättrar kroppens svar på insulin. Men forskare har också noterat att metformin har antiinflammatoriska egenskaper, även om funktionen bakom för denna aktivitet inte tidigare varit känd.

I en ny studie identifierade forskare vid University of California San Diego School of Medicine den molekylära mekanismen för metformins antiinflammatoriska aktivitet. Och i musstudier fann man att metformin förhindrar lunginflammation hos djur infekterade med SARS-CoV-2, viruset som orsakar COVID-19.

Under det senaste året har flera kliniska studier rapporterat att metforminanvändning av diabetiker och överviktiga patienter före sjukhusintag för COVID-19 korrelerade med minskad allvarlighetsgrad och dödlighet. Både diabetes och fetma är erkända riskfaktorer för COVID-19 och är kopplade till allvarligare sjukdom. Andra läkemedel som används för att kontrollera blodsockernivåerna verkar inte ha en liknande effekt. Men även om dessa studier visade på att metformins antiinflammatoriska aktivitet, snarare än den blodsockersänkande effekten, kan vara ansvarig för minskad dödlighet av COVID-19, gav ingen av studierna en förklaring till hur detta fungerar.
Eftersom metformin är ett billigt läkemedel finns det lite drivkraft att genomföra storskaliga studier, som är ganska dyra.

Forskarna i den nya studien använde en musmodell av akut andningssviktsyndrom (ARDS, acute respiratory distress syndrome), ett livshotande tillstånd där vätskor läcker ut i lungorna, vilket gör andningen svår och begränsar syretillförseln till viktiga organ.
ARDS utlöses av trauma och av bakteriella- eller virusinfektioner. Det är en vanlig dödsorsak hos patienter som är inlagda på sjukhus med COVID-19.

Forskarna fann att metformin som gavs till möss före eller efter exponering för bakteriellt endotoxin (ett sätt att simulera bakteriell lunginflammation), resulterade i att man motverkade ARDS, och även minskade symptom. Metformin producerade också en markant minskning av dödligheten hos mössen.

Man såg att metformin hämmade flera viktiga inflammationsframkallande signalämnen, cytokiner, inklusive IL-1β (dvs ämnen som kan vara involverade i cytokinstormar https://4health.se/cytokinstormar-anledningen-till-att-aven-friska-kan-bli-allvarligt-sjuka-i-covid-19 Även inflammasomen minskade. Inflammasomen är ett stort proteinkomplex, vars närvaro i lungvävnad visar sig vara mycket ökad hos avlidna COVID-19-patienter.
Metformin hämmade inflammasomaktivering och förhindrade SARS-CoV-2-inducerad lunginflammation hos möss.

Cellodlingsstudier med makrofager avslöjade den bakomliggande mekanismen genom vilken metformin utövar sin antiinflammatoriska aktivitet: minskad produktion av ATP av mitokondrier. Dvs cellenergi. “Trubbig” ATP -produktion i leverceller är ansvarigt för metformins glukossänkande effekt. Lägre mängder ATP i makrofager (en viktig sorts immunceller) ledde till hämning av mitokondriell DNA-syntes – ett kritiskt steg i NLRP3 inflammasomaktivering. Efterföljande forskning visade att rensning av skadade mitokondrier minskade NLRP3 inflammasomaktivitet och minskade inflammation.
Forskarna visade också specifik interferens med mitokondriell DNA-syntes i makrofager orsakad av avlägsnande av enzymet CMPK2 (cytidinmonofosfatkinas 2) hämmade IL-1β produktion och förhindrade ARDS.

Denna forskning tyder starkt på att tillförsel av metformin- eller CMPK2-hämmare till lungmakrofager kan ge nya behandlingar för svår COVID-19 och andra former av ARDS.
Forskarna menar att resultaten tyder på att metformin kan ha terapeutisk potential för behandling av en mängd olika neurodegenerativa och kardiovaskulära sjukdomar där NLRP3 inflammasomaktivering är en faktor. Hämmande av inflammasomaktivering kan också kopplas till anti-aging-effekten av metformin.

Ur studien:

  • Metformin inhibits macrophage IL-1β and IL-6 production and blunts ARDS severity
  • Metformin inhibits cytosolic Ox-mtDNA production and NLRP3 inflammasome activation
  • By targeting ETCCI, metformin blocks macrophage ATP-dependent mtDNA synthesis
  • Myeloid targeted inhibition of mtDNA synthesis blunts IL-1β production and ARDS

“Acute respiratory distress syndrome (ARDS), an inflammatory condition with high mortality rates, is common in severe COVID-19, whose risk is reduced by metformin rather than other anti-diabetic medications. Detecting of inflammasome assembly in post-mortem COVID-19 lungs, we asked whether and how metformin inhibits inflammasome activation while exerting its anti-inflammatory effect. We show that metformin inhibited NLRP3 inflammasome activation and interleukin (IL)-1β production in cultured and alveolar macrophages along with inflammasome-independent IL-6 secretion, thus attenuating lipopolysaccharide (LPS)- and SARS-CoV-2-induced ARDS. By targeting electron transport chain complex 1 and independently of AMP-activated protein kinase (AMPK) or NF-κB, metformin blocked LPS-induced and ATP-dependent mitochondrial (mt) DNA synthesis and generation of oxidized mtDNA, an NLRP3 ligand. Myeloid-specific ablation of LPS-induced cytidine monophosphate kinase 2 (CMPK2), which is rate limiting for mtDNA synthesis, reduced ARDS severity without a direct effect on IL-6. Thus, inhibition of ATP and mtDNA synthesis is sufficient for ARDS amelioration.“

https://www.cell.com/immunity/fulltext/S1074-7613(21)00210-7

Ämnen i äpplen kan öka din fettförbränning och stimulera det hälsosamma bruna fettet

av Leave a Comment

Ett äpple om dagen håller läkaren borta (an apple a day keeps the doctor away), åtminstone enligt en ny studie som visar att äppelpolyfenoler ökar aktiviteten av 5′-adenosinmonofosfataktiverat proteinkinas (AMPK).

Aktivering av AMPK kan vara ett bra sätt att gå ner i vikt, balansera blodfetter, öka fettförbränning och hålla blodsockret i schack.

AMPK är en sensor för adenosinnukleotidnivåer. I grund och botten övervakar den energitillgång och aktiveras när ATP-produktionen (cellenergi) minskar. Eftersom AMPK hämmar fettsyrasyntes, dvs bildning av fett, och ökar fettförbränningen, undersöker forskarna det som en möjlig väg för viktminskning. AMPK påverkar också enzymet HMG Co-A-reduktas, vilket påverkar kolesterolsyntesen.

Träning är ett sätt att öka AMPK, enligt studier. Det finns också olika fytokemikalier som kan öka AMPK, bl.a. polyfenoler i grönt te. I den här studien användes polyfenoler från äpple. Man undersökte hur äppelpolyfenolerna påverkar stumlering av brunt fett och den process som kallas “beiging” som vi bl.a. pratat om med Deanna Minich i podcasten med henne.

Resultatet av studien visar att polyfenoler i äpplen kan öka insulinkänslighet och minska kroppsfett.

“Dietary apple polyphenols promote fat browning in high-fat diet-induced obese mice through activation of adenosine monophosphate-activated protein kinase”
“BACKGROUND: Promoting brown and beige adipogenesis contributes to adaptive thermogenesis, which provides a defense against obesity and related disorders. Apple polyphenols (APs) play a significant role in treating variety of metabolic diseases. This study was conducted to determine the effects of APs on the development of brown and beige adipocytes and thermogenesis and investigate whether these effects are mediated by adenosine monophosphate-activated protein kinase (AMPK). High-fat diet (HFD)-induced obese mice and differentiated 3T3-L1 adipocytes were subjected to APs treatment. The thermogenic program and associated regulatory factors, and the involvement of AMPKα was assessed.
RESULTS: Dietary APs supplementation reduced adiposity and improved insulin sensitivity in HFD-induced obese mice. Moreover, APs increased the oxygen consumption and heat production and decreased respiratory exchange ratio, which were accompanied by the upregulation of thermogenic genes expression and the activation of AMPKα in brown fat and inguinal white fat. Further, APs treatment directly increased expression of brown adipogenic markers and induced phosphorylation of AMPKα in differentiated 3T3-L1 adipocytes, whereas the beneficial effects of APs were reversed by AMPK inhibition.
CONCLUSION: Our results provide new insights into the function of APs in regulating brown/beige adipogenesis and adaptive thermogenesis and suggest the potential application of APs in the prevention and therapeutics of obesity and associated metabolic diseases.”

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/31916584

Nya grönsaker av dina matrester! Kul och enkelt

av 2 Comments

Tycker du att det är dyrt med ekologiska grönsaker? Kul att odla, men för lite tid? Här kommer några enkla tips på hur du får resterna av dina ekologiska grönsaker att bli ny mat – enkelt i ditt köksfönster. Bra för miljön, ekonomin och ett roligt projekt (involvera gärna barnen).

1. Spara rotstocken på selleri, bok choy och romansallad mm.
Sallad som tex romansallad återväxer från botten så att nya blad växer ut. Ta vara på den nedre delen av stammen istället för att slänga den. Placera stammen/rotsocken i en skål med ca 1 cm vatten och ställ ljust. Inom två veckor börjar de nya bladen synas, låt dem växa till sig lite och skörda sen.

Detsamma gäller andra rotstockar. Släng inte den undre rotstocken av bok choy eller selleri. Spara själva stammen/rotstocken med något litet skott. Placera den i vatten på ett ljust ställe, och inom två veckor kan rötter börja utvecklas. Sen kan du plantera om den i en kruka med jord och fortsätta att skörda bladen. Jag lyckas inte ofta med att få rötter, men det växer ut nya skott som kan skördas så länge den står i vatten.

Tänk på att med växtdelar stående i vatten är det viktigt att byta ut vattnet ofta, t.ex. varje dag. Annars kan bakterier växa till sig och växterna drabbas av röta.

2. Morotsblast
Det går att äta morotsblast! Har poängterat detta med att spara blasten tidigare bl.a. på instagram https://www.instagram.com/p/BVUQ_RrBVbC/ och  https://www.instagram.com/p/Bjj74aoFx8J/
Morotsblast kan användas på liknande sätt som persilja. Dvs det är gott att ha i en sallad, som en krydda eller att göra pesto på (recept kommer imorgon).
Spara morotsändar och sätt i lite vatten och se blasten växa upp igen. Ändarna ska stå i vatten upp till hälften, och stå ljust. Inom någon dag börjar ny blast sticka upp och redan efter 1 vecka har du rejält med ny blast att äta. Men det är inte lönt att plantera över dem till jord – nya morötter kommer inte att växa ut tyvärr 🙂

3. Lök och vitlök
Du har säkert sett att vitlöksklyftor ibland får gröna skott. Då blir själva vitlöken ofta för bitter att ha i maten, men istället kan du ställa dem med botten i lite vatten. De långa stjälkarna som bildas är mildare än klyftorna och kan användas ungefär som gräslök – dvs färska nedklippta i sallad eller som krydda på en omelett t.ex.

Salladslök växer tillbaka  jättesnabbt! Inom ca fem dagar kan du få en salladslök att växa ut från spill. Spara bara nederdelen, dvs lämna minst 2,5 cm blast närmast roten när du hackar ner lökarna. Placera dem i ett glas med lite vatten. Redan efter några dagar har du ny blast.

Och du kan odla lökblast från i stort sett alla lökar. Precis som med salladslök går det att göra med purjolök, gul lök, rödlök och andra lökar. Det är blasten som utvecklas, den understa köttiga löken återbildas inte.

4. Återodla örter som sticklingar
Basilika köpt i kruka från mataffären är svår att överleva länge, men basilikasticklingar rotar sig snabbt. Blir det någon basilikakvist över, kan du sätta den i ett glas med vatten. Använd stjälkar som är ca 10 cm. Klipp strax under ett bladpar och ta bort de understa bladen, så att inte blad hamnar i vattnet. Ställ sticklingarna ljust i ett fönster. Snart visar sig nya rötter. Låt rötterna växa lite och plantera sedan sticklingen i en kruka. Så kan du få en helt ny planta som du kan skörda ifrån.

Liksom basilikan ska koriander kunna förökas från toppsticklingar.

5. Champinjoner
Om champinjonen har lite rotanlag kvar på botten av foten, så kan du spara den sista lilla änden och lägga den i lite kaffesump. Spreja sumpen med vatten och håll den fuktig. Inom några dagar kan nya svampkroppar börja växa ut från änden. Det funkar inte alltid, men testa! Och det skadar inte att testa även på andra svampar än champinjoner.

Ps. du som gillar att odla, missa inte podcastavsnittet med Farbror Grön https://4health.se/136-johannes-watterback-odla-din-egen-mat

 

Hur sötningsmedel ökar din aptit

av Leave a Comment

Vi ska titta på det här med lightprodukter och sötningsmedel igen. Häromdan publicerades en ny studie som visar att sötningsmedel ökar aptiten, ökar energiintaget, skapar glukosintolerans/insulinresistens, sömnproblem och hyperaktivitet i djur.  Detta för att hjärnan svarar med en svältrespons på sötningsmedlen.

Forskarna summerar:

“While animal and human studies have demonstrated a link between synthetic sweetener consumption and metabolic dysregulation, the mechanisms responsible remain unknown. “….” In flies, chronic sweet/energy imbalance promoted hyperactivity, insomnia, glucose intolerance, enhanced sweet taste perception, and a sustained increase in food and calories consumed”…..”Mechanistically, this response was mapped to the ancient insulin, catecholamine, and NPF/NPY systems and the energy sensor AMPK, which together comprise a novel neuronal starvation response pathway. Interestingly, chronic sweet/energy imbalance promoted increased food intake in mammals as well, and this also occurs through an NPY-dependent mechanism. Together, our data show that chronic consumption of a sweet/energy imbalanced diet triggers a conserved neuronal fasting response and increases the motivation to eat.

Den nya studiens giltighet debatteras här: http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/ta-studien-om-sotningsmedel-med-en-nypa-salt/
Amina Mangor från DN ifrågasätter resultatet delvis pga att studien är gjord på djur och delvis för att en stor metaanalys en gång visade att sötningsmedel inte påverkar vikten. Problemet med den metaanalysen är att den gjordes av Ilsi, dvs International life science institute. Det globala forskningsnätverk som kontrolleras av livsmedelsindustrin (som Coca Cola, Nestlé, Procter & Gamble och Monsanto). Ilsi-Analysen är nog snarare den som ska ifrågasättas. Den hittar du här http://www.nature.com/ijo/journal/v40/n3/full/ijo2015177a.html

Men det finns också andra välgjorda studier som visar hur sötningsmedel påverkar vikten och hur de ökar aptiten. Sötningsmedel har också visat sig påverka tarmfloran negativt. Du kan läsa mer om dessa studier i tidigare inlägg, genom att söka på sötningsmedel här på sidan.

Tittar man på fallstudier / n=1-experiment så ser många hur deras ketonvärden påverkas negativt av sötningsmedel. Det verkar alltså som att det påverkar fettförbränningen negativt.

Troligen är detta en effekt av att den söta smaken gör att kroppen gör sig beredd på att det ska komma socker. Då sänker den fettförbränningen, eftersom den tror att det kommer finnas gott om snabb energi i form av socker.

Hur insulinet påverkas, verkar dock vara mer individuellt. Den söta smaken skulle ju också kunna påverka en insulinutsöndring, vilket i sin tur sänker blodsockret, vilket i sin tur ökar aptiten.

Men kanske är det dessa ovan effekter, och i nästa steg avsaknaden på både socker och fetförbränning, som gör att hjärnan i den nya studien ställde in sig på svält.

Den nya studien hittar du här: http://www.cell.com/cell-metabolism/abstract/S1550-4131(16)30296-0