fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Search Results for: nattarbete

Vecka 9 – del 2: Sömnhormonerna

av

Sömnhormonerna

Hormoner är t.ex. insulin eller kortisol som vi pratat om tidigare i kursen, eller enkelt sagt ämnen som utsöndras i kroppen och signalerar till specifika celler att något visst ska ske.

Det finns ett antal hormoner som särskilt påverkar och påverkas av sömnen. Dessa är:

 

  • Melatonin
  • Kortisol
  • Prolaktin
  • Serotonin

 

Sömnhormonet melatonin har en huvudroll. Det påverkar hela dygnsrytmen och därmed de flesta andra hormoner och signalsubstanser. Melatonin gör oss sömniga och det produceras av mörker och medan vi sover. Ju mörkare, desto mer melatonin produceras.

Melatoninet sänker aktivitets- och stressnivån genom att sänka din kroppstemperatur.  Halten av stresshormonet kortisol sänks så att kroppen får möjlighet att prioritera reparation istället för att vara på språng. Det sänker också aktiviteten i dina organ och minskar spänningar i muskler . Uppbyggande hormoner, som t.ex. tillväxthormon utsöndras, bland annat för att reparera och bygga upp dina muskler som varit i arbete under dagen. Melatonin är dessutom en stark antioxidant.

 

Serotonin är ett ”må bra”-hormon (eg. signalsubstans) vars mängd ökar i kroppen bl.a. av kolhydrater och annan ”comfort food”. Serotonin är en byggsten för melatonin, vilket man kan märka genom att sömnbrist gör dig sugen på kolhydrater. Kroppen skriker då efter kolhydrater för att kunna bygga melatonin så att du får sova. Därför kan man också tycka att ett glas varm mjölk med honung eller dylikt kan hjälpa till för att kunna somna. Dels är det ångestdämpande eftersom det påverkar serotoninet som får dig att må bra, dels gör det att kroppen producerar mer av sömnhormonet melatonin.  Överdrivet kolhydratintag på kvällen ger dock sämre sömnkvalitet eftersom ett svängigt blodsocker också leder till utsöndring av stresshormoner. Ett av problemen med nattarbete är relaterat till just serotonin. I slutet av natten sjunker serotoninet naturligt pga. dygsnrytmen, vilket ökar suget efter kolhydrater.

 

Ett stort kolhydratsug (att man är sugen på socker, mackor eller liknande) kan vara ett tecken på att du sover för lite. Kroppen vet att kolhydrater ökar serotoninutsöndringen, vilket i sin tur bygger melatonin. Detta är också anledningen till att man blir trött efter kolhydratrik måltid, samt längtan efter sött, alkohol och andra stimuli som stimulerar serotonin på kvällen.

 

För att optimera din dygnsrytm bör du istället komma ut och få dagsljus redan på morgonen. Detta hjälper dig att producera mer serotonin, vilket både får dig att må bättre, och också hjälper dig att sova framåt kvällen då detta serotonin kan omvandlas till melatonin, sömnhormon, när mörkret infaller.

 

Stresshormonet kortisol är också av stor betydelse för sömnen. Och sömnen har i sin tur betydelse för kortisolnivån i kroppen. Kortisolhalterna sjunker under natten för att kroppen ska kunna reparera sig, den behöver alltså inte vara redo för fysiskt arbete. På morgonen ökar kortisolhalten för att vi ska vakna. Sover vi för lite så hinner inte kortisolhalten sjunka tillräckligt innan den åter ökar, och halterna av kortisol blir allt högre i kroppen.  Detta leder till mer stress på kroppen med följder såsom vi pratade om i avsnitt 7, men också till en ond spiral där det kan bli allt svårare att sova på grund av högre aktivitetsnivå i kroppen.

 

Prolaktin, eller gulkroppshormon, kanske du känner igen eftersom det styr mjölkproduktion hos ammande mödrar och används i syntetisk form i preventivmedel. Men det har också betydelse för sömnen. Prolaktinnivån ökar normalt på natten och det har då effekt genom att det påverkar immunförsvaret. Prolaktin stimulerar nämligen produktion av olika immunceller, dvs. det ökar immunförsvaret hos både män och kvinnor. Vilket är ytterligare en anledning till att sömnen är viktig för hälsan. Prolaktinutsöndringen ska normalt minska innan man vaknar, men blir sömnlängden reducerad är utsöndringen inte avslutad när vi går upp. Detta leder till problem eftersom en ytterligare effekt av prolaktin är att det hindrar utsöndring av mättnadshormonet leptin. Om vi sover lite och prolaktinnivån är för hög på dagen blir vi alltså hungrigare, vilket kan leda till övervikt och eventuella följdsjukdomar.

 

Allt prat om hormoner kanske låter avancerat, men det man kan säga är att alla dessa hormoner påverkar varandra och även andra hormoner. Det blir lätt en kedjereaktion av för lite sömn med mindre melatonin, mer stresshormoner, prolaktin även på dagtid, vilket ger ökad hunger pga. minskad leptinutsöndring och obalanserat serotonin med ökat sug efter kolhydrater.

 

Man har också visat att minskat melatonin pga. för lite sömn kan ge ökad utsöndring av vissa könshormoner (såsom östrogen). Och ökat östrogen kan ge ökad risk för bröst- och underlivscancer mm. Och obalans i könshormoner generellt kan ge alla möjliga besvär, inklusive PMS. Lyssna gärna på podcastavsnitten om just könshormoner och den kvinliga cykeln. Framförallt avsnitt 263, men även 265, 86, 117 och 159.

 

 

Icke-evolutionär kost, och dålig dygnsrytm, triggar ätande dygnet runt

av Leave a Comment

Att dygnsrytmen är viktig har du som följer mina inlägg säkert redan förstått (läs mer via https://4health.se/?s=nattarbete och https://4health.se/?s=dygnsrytm)

I en studie studerades sambandet mellan hjärnans belöningscentrum och vår interna biologiska klocka. Man tittade i djurmodeller på mattillgång dygnet runt och hur konstant/frekvent konsumtion och mellanmål kan leda till fetma. Dessutom studerades skillnaden i ätbeteendet beroende på om man åt en naturlig kost eller ej.

Forskarna såg att möss som fick sin naturliga kost fortsatte äta på ett normalt sätt, och de bibehöll även normal fysisk aktivitet . Men de som fick en högkalori-kost kunde nästan inte sluta äta, utan de åt dag och natt och blev feta.

Man testade även detta på möss som hade sina dopaminsignalcentraler avstängda – de åt som vanligt och blev inte överviktiga oavsett kost. Dopamin ingår ju i belöningscentrat och är starkt involverat i beroende.

Man såg vidare att hälsoproblemen i samband med fetma kom då möss åt under sina normala vilotider (motsvarande att människor skulle äta på natten tex). Även om de åt samma antal kalorier resulterade det i att energin lagrades som fett.

Forskarna poängterar hur vi i det moderna samhället har ständig tillgång till livsmedel med högt energiinnehåll som är lätt att överkonsumera. De pekar också på vårt eldrivna samhälle, där vi har lampor på hela tiden och är inte längre i linje med solens upp- och nedgång, utan har förstört vår dygnsrytm.

Saxat om studien:

The diet in the U.S. and other nations has changed dramatically in the last 50 years or so, with highly processed foods readily and cheaply available at any time of the day or night,

Many of these foods are high in sugars, carbohydrates and calories, which makes for an unhealthy diet when consumed regularly over many years.

demonstrate that the pleasure center of the brain that produces the chemical dopamine, and the brain’s separate biological clock that regulates daily physiological rhythms, are linked, and that high-calorie foods — which bring pleasure — disrupt normal feeding schedules, resulting in overconsumption.

mice fed a diet comparable to a wild diet in calories and fats maintained normal eating and exercise schedules and proper weight. But mice fed high-calorie diets laden with fats and sugars began “snacking” at all hours and became obese.

Additionally, so-called “knockout” mice that had their dopamine signaling disrupted — meaning they didn’t seek the rewarding pleasure of the high-fat diet — maintained a normal eating schedule and did not become obese, even when presented with the 24/7 availability of high-calorie feeds.

“We’ve shown that dopamine signaling in the brain governs circadian biology and leads to consumption of energy-dense foods between meals and during odd hours,”

https://www.sciencedaily.com/releases/2020/01/200103111717.htm

Studie: Glymfatiska systemet – hjärnans reningsverk – fungerar bara om vi sover nattetid

av 2 Comments

Det glymfatiska systemet, dvs lymfsystemet i hjärnan / hjärnans reningssystem, har en viktig dygnsrytm. Man visar i en ny studie att det glymfatiska systemet inte bara är mer effektivt medan man sover, utan när man sover är av största vikt. Vår interna klocka styr även det glymfatiska systemet – och detta fungerar bara på natten, medan man sover.

Man ser också i studien att personer som sover dagtid, tex pga nattarbete, och därmed har sämre glymfatisk aktivitet, löper högre risk att utveckla neurologiska sjukdomar.

Men vår interna klocka är ju också inställd på att sova timmarna runt midnatt, så att komma i säng i tid är också en god idé.

Vill du lära dig mer om lymfsystemet så lyssna på podcastavsnitten med Anders Lönedal , bl.a. https://4health.se/119-anders-lonedal-lymfa-anledningen-till-att-du-kan-andas-dig-smal-och-frisk-och-att-du-kan-vara-overviktig-utan-att-vara-fet

Läs mer om det glymfatiska systemet, glymfsystemet, i den engelska texten längst ner.

Ur studien:

“The glymphatic system is a network of perivascular spaces that promotes movement of cerebrospinal fluid (CSF) into the brain and clearance of metabolic waste. This fluid transport system is supported by the water channel aquaporin-4 (AQP4) localized to vascular endfeet of astrocytes. The glymphatic system is more effective during sleep, but whether sleep timing promotes glymphatic function remains unknown. We here show glymphatic influx and clearance exhibit endogenous, circadian rhythms peaking during the mid-rest phase of mice. Drainage of CSF from the cisterna magna to the lymph nodes exhibits daily variation opposite to glymphatic influx, suggesting distribution of CSF throughout the animal depends on time-of-day. The perivascular polarization of AQP4 is highest during the rest phase and loss of AQP4 eliminates the day-night difference in both glymphatic influx and drainage to the lymph nodes. We conclude that CSF distribution is under circadian control and that AQP4 supports this rhythm.”

Ur artikeln:

The results of studies by researchers at the University of Rochester Medical Center (URMC) have outlined how the complex set of molecular and fluid dynamics that comprise the glymphatic system—the brain’s self-contained waste removal process—are synchronized with the master internal clock that regulates the body’s sleep-wake cycle. The findings suggest that people who rely on sleeping during daytime hours are at greater risk or developing neurological disorders.

The study data have also provided new insights into the function of the glymphatic system, which was discovered in 2012 by researchers in the lab of neuroscientist Maiken Nedergaard, MD, co-director of the Center for Translational Neuromedicine at URMC. “These findings show that glymphatic system function is not solely based on sleep or wakefulness, but by the daily rhythms dictated by our biological clock,”

….

Sleep is an “evolutionarily conserved biological function, clearing the brain of harmful metabolites such as amyloid beta, which build up during wakefulness, and consolidating memory,” the authors wrote. Acute sleep deprivation has been shown to impair cognitive function, and sleep disruption is often associated with neurodegenerative diseases. “Sleep quality is highly dependent on both sleep deficit and sleep timing controlled by circadian rhythms, 24-hour cycles in gene transcription, cell signaling, physiology, and behavior,” they continued. “Understanding how circadian rhythms contribute to sleep quality is necessary to promote long-term brain health.”

The glymphatic system consists of a network of plumbing that follows the path of blood vessels and pumps cerebrospinal fluid (CSF) through brain tissue, washing away waste. Since its discovery by the Nedergaard team, studies have shown that the glymphatic system primarily functions while we sleep. More recent research has shown the role that blood pressure, heart rate, circadian timing, and depth of sleep play in the glymphatic system’s function, and the chemical signaling that occurs in the brain to turn it on and off. Studies have also indicated that disrupted sleep or trauma can cause the glymphatic system to break down and allow toxic proteins to accumulate in the brain, potentially giving rise to a number of neurodegenerative diseases, such as Alzheimer’s disease. However, the team noted, “Although the cardiovascular system and sleep, two main influencers of the glymphatic system, are tightly regulated by circadian rhythms, it remains unknown whether glymphatic fluid movement is under circadian control.”

The link between circadian rhythms and the glymphatic system is the subject of the newly reported research. Circadian rhythms—essentially a 24-hour internal clock that regulates several important functions, including the sleep-wake cycle—are maintained in a small area of the brain called the suprachiasmatic nucleus. The reported research demonstrated that when mice were anesthetized all day long, their glymphatic system still only functioned during the animals’ typical rest period. Mice are nocturnal, so their sleep-wake cycle is the opposite of humans. “ … we show the difference in glymphatic function is not solely based on arousal state, but exhibits a daily rhythm that peaks mid-day when mice are mostly likely to sleep,” the authors noted. “ … We here show glymphatic influx and clearance exhibit endogenous, circadian rhythms peaking during the mid-rest phase of mice.”

“Circadian rhythms in humans are tuned to a day-wake, night-sleep cycle,” ….

“Because this timing also influences the glymphatic system, these findings suggest that people who rely on cat naps during the day to catch up on sleep or work the night shift may be at risk for developing neurological disorders. In fact, clinical research shows that individuals who rely on sleeping during daytime hours are at much greater risk for Alzheimer’s and dementia along with other health problems.”

The team further noted, “Although glymphatic function has yet to be studied in models of circadian disruption, such as in shiftwork, it has been established that shift workers are at increased risk for neurodegenerative disorders, cardiovascular disease, and exhibit increased markers of systemic inflammation.”

The study singled out cells called astrocytes, which play multiple functions in the brain. It is believed that astrocytes in the suprachiasmatic nucleus help to regulate circadian rhythms. Astrocytes also serve as gatekeepers that control the flow of CSF throughout the central nervous system. The results of the Nedergaard team’s study suggest that communication between astrocytes in different parts of the brain may share the common goal of optimizing the glymphatic system’s function during sleep.

The researchers in addition found that during wakefulness, the glymphatic system diverts CSF to lymph nodes in the neck. Because the lymph nodes are key waystations in the regulation of the immune system, the findings suggest that CSF may represent a “fluid clock” that helps wake up the body’s infection-fighting capabilities during the day.

“Understanding how these rhythms, all with different timing and biological functions, interact to affect glymphatic function and lymphatic drainage may help prevent morbidity associated with circadian misalignment,” they commented.

…

https://www.nature.com/articles/s41467-020-18115-2

Sleep Timing Disrupts Brain’s Waste Disposal, May Increase Risk of Neurological Disorders

Studie: Tarmfloran och dygnsrytmen påverkar fetma genom att styra hur mycket energi du tar upp ur maten

av Leave a Comment

Forskning visar att tarmfloran och dygnsrytmen har utvecklats tillsammans för att reglera vår metabolism. Och att störningar i tarmfloran och vår inre dygnsrytm ökar risken för fetma. Sådana störningar inkluderar antibiotika, nattarbete, resor / jetlag osv.

Forskarna uttrycker det så här “Our results suggest that the microbiome and the circadian clock have evolved to work together to regulate metabolism” och “Our results also suggest that disrupting the interactions between the microbiota and the body’s clock could make us more likely to become obese. These disruptions happen frequently in modern life when we take antibiotics, work overnight shifts, or travel internationally. But we think that our findings might eventually lead to new treatments for obesity — and possibly malnutrition — by altering the bacteria in our guts.”

Forskarna i den aktuella studien upptäckte att goda bakterier programmerar kroppens metaboliska rytm. Mer specifikt fann de att ett protein som heter deacetylas 3 (HDAC3) aktiveras av mikrober. HDAC3 är ett protein tillverkat av celler i tarmslemhinnan. Detta protein hjälper till med matsmältningen genom att ta upp näringsämnen. I studien fann man att HDAC3 slår på gener som hjälper till att absorbera fett. HDAC3 arbetar också för att reglera dygnsrytmen och främjar absorptionen av fett under vakna timmar.

Forskarna genomförde en studie med bakteriefria möss för att undersöka histonmodifieringar. Histonmodifikationer – som görs av enzymer som HDAC3 – styr uttrycket av gener som i sin tur gör proteiner som utför cellens arbete. Vid jämförelse av normala möss (med bakterier) med bakteriefria möss, upptäckte forskare att vissa histonmodifieringar – inklusive de som gjordes av HDAC3 – var cirkadiska i normala möss (dvs varierar med dygnsrytmen), men hölls stabila på en plan nivå i bakteriefria möss.

Man tog sen fram möss som saknade HDAC3 i tarmväggen. Man gav sedan dessa möss olika sorters kost. När de matades med normalt musfoder verkade det inte finnas mycket att observera. Men när mössen fick en Standard American Diet (SAD), med mycket socker och fett, förändrades saker. Möss blir normalt feta på sådan kost. Men forskarna fann då att möss som saknade HDAC3 förblev smala.

När man jämförde möss som saknade HDAC3 och de bakteriefria mössen, så uppvisade de samma “icke-rytmiska” histonmodifieringar. Detta bekräftar HDAC3:s betydelse för dygnsrytm.

HDAC3 fästs vid cellklockan för att säkerställa att absorption av fett är som högst medan du är vaken och äter.

I en annan artikel beskriver man det så här: “scientists have discovered a key driver behind the communication that helps synchronize nutrient absorption in the gut and the rhythms of the Earth’s day-night light cycle.”

“circadian rhythmicity is a defining feature in the metabolism of mammals. It synchronizes metabolic processes to day-night light cycles. It isn’t surprising, therefore, that the gut microbiota also displays daily cycling.”

“researchers found that commensal, or good, bacteria can do this epigenetically. The bacteria induce the rhythmic expression of a protein called histone deacetylase 3 (HDAC3) in the skin cells of the small intestine. This expression drives the oscillations in intestinal metabolic gene expression, particularly with regard to nutrient transport and lipid metabolism. HDAC3 also directly activates estrogen-related receptor alpha, which promotes the absorption of fats. 

This means that the mice that lack the essential good bacteria that regulate their metabolism also become obese on high-fat chow. It could also explain antibiotic-related obesity, as well as obesity that’s related to sleep disruption due to jet lag and night-time working.”

https://www.sciencedaily.com/releases/2019/09/190927135200.htm

Yrkesgrupperna som löper tre gånger så stor risk för diabetes

av Leave a Comment

Fabriksarbetare, fordonsförare, städare och restaurangbiträden hör till de yrkeskategorier som löper högst risk att drabbas av typ-2 diabetes, enligt en ny studie från Karolinska Institutet.

Forskarna vid KI har tittat på vårddata för 4,6 miljoner svenskar i arbetsför ålder mellan åren 2006 och 2015. Nationella läkemedels- och vårdregister visar att 202 000 av dem drabbades av typ-2 diabetes under den aktuella perioden.

Resultatet visar också att vissa yrkesgrupper löper betydligt högre risk att drabbas av typ-2 diabetes än andra. Bilderna nedan visar yrkesgrupperna som drabbas i högst respektive lägst utsträckning för män och kvinnor. Siffrorna anger hur många som drabbas per 1 000 personer och per år.

Skillnaderna är stora. Betydligt större än man har sett tidigare när man till exempel har jämfört människor med olika utbildning och olika inkomstnivåer. Studien visar att chaufförer/fordonsförare, fabriksarbetare och städare har tre gånger högre risk drabbas av typ 2- diabetes än tex högskolelärare och sjukgymnaster.

​Bland män var sjukdomen vanligast bland yrkesförare och bland kvinnor var fabriksarbetare mest utsatta.

Yrkesrelaterade faktorer som stress, oregelbundna arbetstider (inte minst skift-/nattarbete https://4health.se/?s=skift+arbeta ) och stillasittande skulle kunna bidra till yrkesförarnas, fabriksarbetarnas och städarnas ökade diabetesrisk. Men till stor del handlar det om vilka levnadsvanor man har.

Man ser är att de här grupperna har betydligt högre förekomst av de klassiska riskfaktorerna för typ 2- diabetes. De har mer övervikt, sämre kondition och röker mer än personerna i de yrken där man har en låg risk. ​Genom att hämta data om olika livsstilsfaktorer i mönstringsregistret och i det medicinska födelseregistret kunde forskarna se att riskfaktorerna fanns på plats redan tidigt i livet.

För männen kan man se redan vid mönstringen vid 18-års ålder att framtida busschaufförer betydligt oftare är överviktiga än framtida universitetslärare. Och bland kvinnorna ser man att personer i yrkesgrupper med hög diabetesrisk har en högre förekomst av övervikt och rökning vid tidpunkten för första graviditeten än andra kvinnor.

Forskarna resonerar om att man ofta har sina matvanor och levnadsvanor med sig hemifrån och man ärver kanske också yrkesval av sina föräldrar. Men det betyder ju inte att man måste ha de valen resten av livet. Det viktiga är vad man gör här och nu.

​Lägst risk att drabbas av typ 2-diabetes har manliga universitets- och högskolelärare och kvinnliga sjukgymnaster och tandhygienister. Om alla i befolkningen hade lika låg risk som de yrkesgrupperna skulle man kunna förebygga cirka 45 procent av all typ 2-diabetes i Sverige enligt forskarna.

Typ 2-diabetes är en allvarlig sjukdom som kan leda till komplikationer, hjärt-kärlsjukdom och för tidig död.​ Eftersom sjukdomen går att förebygga genom livsstilsförändringar ville forskarna på Institutet för Miljömedicin vid Karolinska Institutet se om det gick att identifiera de yrkesgrupper som har högst risk att utveckla sjukdomen. I Sverige har sju procent av den vuxna befolkningen diabetes och upp till var femte riskerar att drabbas någon gång i livet.

Forskarna hoppas att studien ska leda till en ökad medvetenhet inom de branscher där man har högst risk att utveckla sjukdomen.​ Det finns en enorm potential här om landets arbetsgivare skulle börja arbeta mer förebyggande med till exempel träning på arbetstid och kostrådgivning. Tidigare studier har visat att man kan minska risken att utveckla typ 2-diabetes med hela 60 procent genom livsstilsförändringar (närmare 100 procent tror jag personligen, om man gör helt korrekta förändringar).

 

 

 

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/yrkeskategorierna-som-loper-hogst-risk-att-drabbas-av-typ-2-diabetes

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/fabriksarbetare-har-hogst-risk-att-drabbas-av-typ-2-diabetes

Din biologiska klocka, dygnsrytmen, styr din hälsa

av Leave a Comment

Årets Nobelpris i medicin och fysiologi går till tre amerikaner för deras upptäckter som förklarar hur växter, djur och människor optimerar sin fysiologi så att den är väl förberedd inför dygnets olika faser.

Ni har alla läst och hört mig tjata om vikten av dagsljus och om att sova på rätt tider – i mörker, eller hur?! Det är precis det som årets Nobelpris handlar om.

I våra celler finns ett maskineri av molekyler, som fungerar som ett urverk. De styr vår dag- och nattkänsla – tex att vi är pigga och hungriga på dagen, och att vi sover på natten. Och just det här är fundamentalt för allt liv – både för växter, djur och människor. Det är ju inte så konstigt att vi har utvecklat en sån här dygnsrytm, eftersom vi bor på en planet med natt och dag.

Hur det här fungerar i våra kroppar var länge en gåta, tills några forskare på 80- och 90-talet såg hur det gick till. De såg i detalj hur cellernas inneboende dygnsrytm fungerar hos bananflugor. 2017 års Nobelpristagare har lyckats lyfta på locket till cellernas inre klocka och visa hur den fungerar.

De började med att studera en gen som krävdes för bananflugans normala dygnsrytm. De visade att genen kodade för ett protein som anrikades under natten men bröts ned till låga nivåer under dagen. De identifierade ytterligare proteiner och kunde beskriva ett självreglerande urverk i våra celler. Klockan har sedan visat sig fungera enligt samma princip i andra flercelliga organismer, även i människan.

I en liten del av området hypotalamus i hjärnan sitter den så kallade dygnsrytmskärnan som brukar kallas för kroppens huvudklocka. I den tar cellerna emot nervsignaler från ljusreceptorer i ögonen som hjälper cellerna att veta om det är dag eller natt.
Även organ som levern och lungorna har celler med egna inbyggda klockor som kan påverka huvudklockan. Leverns celler har en klocka som reagerar på mat och skickar signaler till huvudklockan i hjärnan.

Vår inbyggda klocka är i stort sett självgående men måste ställas rätt med hjälp av ljus. Med dagsljuset som kommer av jordens rotation justeras kroppens klocka. På så sätt kan man säga att kroppen vet att jorden roterar på grund av dagsljuset. När klockan väl är synkroniserad skulle man kunna vistas i ett mörkt rum i några dagar utan att klockan skulle behöva justeras igen men emellanåt behöver klockan dagsljuset för att ställa klockan rätt. Ju oftare och mer – desto bättre (inte minst för att tillverka tillräckligt mycket serotonin så att vi mår bra på dagen och sen kan tillverka sömnhormon på natten)

De flesta som har varit ute och rest har upplevt jetlag. Det beror på att vår inbyggda klocka har hamnat i ofas med den tidszon vi har rest till. Eftersom det är ljus som ställer klockan rätt kan man underlätta anpassningen till den nya tidszonen med att utsätta sig för dagsljus. Men klockan kan bara justera sig ca 1-1,5h varje dag, så reser man långt tar det längre tid att ställa om till den nya dygnsrytmen.

Det är väldigt mycket av våra fysiologiska funktioner som styrs av den här klockan som finns i våra celler och som har ett väldigt sinnrikt återkopplingssystem så att den håller reda på tiden. Klockan styr viktiga funktioner som sömn, hormonnivåer, kroppstemperatur och metabolism. Människans mående påverkas till exempel när kroppen under flera dagar behåller sin rytm från en annan tidzon vid jetlag. En välfungerande dygnsrytm är väldigt viktig för vår hälsa.

Jeffery C Hall, Michael Rosbash och Michael W Young heter forskarna som får Nobelpriset för sina upptäckter av molekylära mekanismer som styr cirkadisk rytm. Deras studier har hjälpt oss att bättre förstå hur våra kroppar fungerar.

Kunskapen om vår dygnsrytm har stor betydelse, bland annat för att verkligen förstå all oreda vi ställer till med när vi stör dygnsrytmen, vid nattarbete eller jetlag tex. Om man ignorerar kroppens egna dygnsrytm för länge blir man inte bara väldigt trött, utan ökar också riskerna att drabbas av fetma och svåra sjukdomar som hjärtinfarkt, stroke och cancer.

Förra årets Nobelpris i medicin kan du läsa om här: https://4health.se/autofagi-sa-funkar-kroppen