Bli mjuk i höfterna med de här snabba enkla övningarna. För fler höftövningar kan du även testa mina instruktioner här https://4health.se/hallning-–-enkla-ovningar-for-att-forbattra-din-hallning-jag-visar-del-4-av-4-hoft-baksida-lar-mm
Vaccinera ditt barn? Några råd
Hur vet du egentligen om du ska vaccinera ditt barn? Vilka vaccin är nödvändiga och
vilka ger mer hälsoproblem än skydd?
Det som allt mer uppmärksammas är diverse hälsonackdelar med olika vaccin. Tveksamma hjälpsubstanser, kvicksilver mm som ingrediens. Dessutom, i vissa fall, om sköterskan glömmer att skaka vaccinet så att det blandar sig innan dosen mäts upp så kan dessa substanser ligga kvar i botten och finnas i hög koncentration i sista dosen.
Den stora frågan är väl egentligen hur det kan komma sig att det för 50 år sen bara var runt 3-4 vaccin som behövdes, 20 år senare det dubbla, och idag ytterligare många fler.
Det är en svår fråga hur man ska ta sig an vaccin, men mitt allmänna råd är att läsa på. Skaffa dig information. Det finns mycket litteratur om detta numera. Dessutom, några grundregler:
- Ta inte flera vaccin vid samma tillfälle, sprid ut dem över olika dagar så att immunförsvaret får en chans
- Om ditt barn inte är helt friskt, vaccinera inte den dagen
- Vänta. Håll på vaccineringen ett tag och gör inte den direkt efter födseln. Låt immunförsvaret få komma till rätta
Ytterligare stöd för att vi är gjorda för att leva vid havet och äta mycket fisk
Man tror sig nu ha svaret på varför vi får skrynkliga fingrar i vattnet. Teorin är att det är
för att få bättre grepp under vattnet. Något som ytterligare ger stöd för att vi utvecklats nära vattendrag – och därmed levt på föda från vattnet till stor del.
Fisk är nödvändigt – helst var dag!
Läs mer om studien:
http://www.svt.se/nyheter/varlden/gatan-med-skrynkliga-fingrar-lost
D-vitaminbrist – en följd av brist på mörker, inte brist på sol
NU kommer här ett inlägg för er som gillar förklaringar hormoner och annat smått 🙂 Och
för er D-vitaminfantaster.
Börja med att fundera på följande: Om solbrist vore orsaken till D-vitaminbrist (som är vanlig) så är det självklart inte så konstigt här i Norden där vi sitter inne och arbetar de flesta av årets ljusa timmar. Du behöver åtminstone ca 15 minuter i solljus om dagen direkt på huden på dagen när solen står tillräckligt högt för att få ditt behov tillfredsställt. MEN, D-vitaminbrist är extremt vanlig även tex i Australien och Kalifornien där de flesta troligen får sina 15 minuter bara genom att gå mellan bilen och kontoret eller för att hämta sin lunch. (Solkrämer skyller vissa på, men jag tror inte att detta är hela förklaringen)
Så här funkar det nämligen: Hormoner är “budbärare” i kroppen och binder till receptorer på celler för att förmedla sitt budskap till cellerna. D-vitamin är egentligen ett hormon (eller prohormon), en steroid som agerar som ett hormon, men klassas som vitamin eftersom man även får i sig det via maten i tex ägg och fisk.
Receptorerna, “brevlådorna”, till hormonerna har en rytm, precis som allt annat på jorden och i vår kropp. De flesta hormoner styrs ju tex av vår dygnsrytm i samklang med taktpinnen och mörkerhormonet melatonin. Just receptorerna till hormonerna har en “omsättningshastighet”, vilket innebär att de återuppstår med ett visst intervall. De poppar upp när de behövs helt enkelt.
En del av den här ekvationen handlar om att när du fått tillräcklig hormonutsöndring för den här gången, den här delen av cykeln, så nedregleras hormonreceptorer (vilket även är det som sker när du konstant har höga insulinnivåer och därmed blir insulinresistent pga nedreglering av insulinreceptorer).
Återuppståndelsen/nybildningen av receptorer styrs av en särskild setpoint/”återställningsknapp”, dvs en signal som talar om när det är dags för receptorerna att återuppstå. Olika setpoints för olika hormoner. För östrogen (i kvinnor) är setpointen progesteronutsöndring under 2 veckor av menstruationscykeln. Det är denna kontinuerliga cykel/växling mellan 2 veckor östrogen och 2 veckor progesteron som fungerar som klocka eller setpoint/återställningsknapp för receptorernas cykel.
Så, till teorin om D-vitaminbrist: Receptorerna till vitamin D3, dvs den mest aktiva formen av vitamin D, har en omsättningshastighet på 24h. För vitamin D3-receptorerna är setpointen, eller återställningssignalen, mörker (!).
Och vad är då ett av vår tids största hälsoproblem – jo sömn och brist på mörker. Vi sover för det första för lite, för det andra är det för ljust när vi sover och för det tredje sover vi inte när vi bör sova. Dvs sett ur ett evolutionärt perspektiv är vi gjorda för att sova under den mörka delen på dygnet, kanske ett par timmar efter solnedgång. Inte att pressa oss igenom kvällen med hjälp av tv-flimmer och elektriskt ljus så att vi missar den viktiga sömnen före midnatt när så mycket viktigt ska hända i kroppen. Dessutom är tanken att det faktiskt ska vara mörkt där vi sover, inte “nästan mörkt” pga. gatlampan utanför eller tvns stand by-knapp.
Det här är alltså en möjlig anledning till att även personer i soliga delar av världen lider av D-vitaminbrist. Du kan spendera hela dagen i solljus, men har du inga receptorer som återuppstår när du sover i ordentligt mörker, så är det som att skicka iväg post utan adressat eller brevlådor som kan ta emot D-vitaminet. Och du kan ta hur mycket D-vitamintillskott som helst, men det har ingen verkan om du saknar receptorer.
Det viktiga för en bra D-vitaminnivå är växlingen mellan solljus och mörker, så ut med er på dan och sov när det är mörkt!
Givetvis behövs det mer forskning på ämnet kring mörker och D-vitaminbrist innan vi kan konstatera att detta är fakta. MEN, vad jag kan säga med all säkerhet och med stöd i kvalitativ forskning, är att brist på mörker och för lite sömn eller sömn på fel del av dygnet betydligt ökar risken för alla våra vanliga välfärdssjukdomar (hjärtsjukdom, cancer, diabetes osv)
De av mina klienter som LYCKAS gå ner i vikt är dessa
Skillnaden mellan dem jag arbetar med som lyckas nå sina mål (gå ner i vikt är ett bra
exempel här men även att ta sig ur ett sockerberoende) och de som inte når ända fram har inte att göra med råden de får i form av kost mm. Inte heller med deras kunskapsnivå. Alla, vad jag vet, som jag arbetat med har accepterat och förstått råden helt och fullt och verkligen velat följa dem. De vill alla göra en förändring. Vad är då skillnaden? Vilka lyckas? Här kommer en del av hemligheten (4 av totalt 12 punkter. resten får du såklart när vi arbetar tillsammans 🙂 )
- Fokusera på ditt beteende, verktyg och vanor. Alla har fokus på sitt mål, på resultatet de vill uppnå. De som lyckas uppnå sina mål är de som inte bara fokuserar på resultatet, utan ändrar sitt beteende med hjälp av de verktyg jag lär ut. Exempelvis kan de som vill få sitt sockerberoende under kontroll behöva använda en matplan och de som vill gå ner i vikt kan behöva använda en matdagbok. Det handlar alltså om att ändra sitt beteende, t.ex. sitt sätt att ta beslut om mat eller sitt sätt att följa upp och tänka på mat.
. - Eliminera beslut. Du utsätts för beslut kring mat upp emot 200 gånger per dag. Varje beslut tar onödig energi och är ofta anledningen till snedsteg. Planera dina måltider med en matplan så slipper du många av dessa beslut. Släng ut mat som du valt att inte äta och ersätt med mat som du vill äta så slipper du ytterligare en mängd beslut kring mat.
. - Bestäm i förväg. De beslut du inte kan eliminera – gör dem i god tid innan du står i situationen. Om du vet att du kommer att bli bjuden på mat eller att julafton analkas. Bestäm i förväg hur du ska hantera situationen. Tycker du att andra verkar mycket starkare och kan stå emot frestelser? Hemligheten är att de har bestämt sig. De har planerat i förväg hur de ska bemöta olika situationer. Hur många undantag kan du göra? Bestäm dig i förväg om det är en gång i veckan, varje jul eller aldrig.
. - Hitta dina risksituationer. När gör du snedsteg? När blir du sugen på skräpmat? När struntar du i att röra på dig? Är det för lite sömn som gör att du hamnar på pizzerian dagen efter? Lär känna dig själv och ta fram strategier för hur du undviker eller hanterar risksituationer.
. - och ytterligare 8 punkter 🙂
Mer om detta kommer vi bl.a. arbeta med på kursen den 16 januari, join in!
Nytt nummer av Mat & Hälsa – jag skriver
Nu kommer nya numret av Mat & Hälsa. Mina sidor är “forskning” på sidorna 32-33. Ni
som läser tidningen får meddela här vad ni tycker.
Och igen; Om ni har feedback på mina sidor eller på något annat i tidningen – både komplimanger och förbättringsmöjligheter – så skriv gärna en kommentar så att jag och vi har möjlighet att skriva just det du vill läsa! Tack för hjälpen 
Bli stark som en oxe och smidig som en fisk med det här tuffa power yoga passet
Ett tufft poweryoga-pass. Men bli inte avskräckt, det innehåller bra korta pauser och alternativ om det blir för tufft för just din nivå. Fördelen gentemot annan träning – du är smidigt mjuk och stretchad efter passet
Det är alltså yoga men i träningsform, dvs mer fokus på träning och stretching än den mentala delen av yoga
Motion: minskar stress eller ökar stress?
Generellt sett brukar jag säga att fysisk aktivitet sänker sressnivåerna. Men samtidigt så
har jag sagt att många stressade tränar för mycket och att vid utmattning och trötta binjurar bör man vara försiktig med träning (man ska röra sig, men på rätt sätt och i rätt dos). Jag får en del frågor om detta eftersom det kan tyckas lite motsägelsefullt, men jag ska förklara det med hjälp av en studie.
En mycket intressant studie har nämligen visat att medan träning verkar minskande på stress (kortisolnivåer) hos personer som inte är stressade i övrigt, så ökar träning stress hos personer som upplever emotionell stress http://www.springerlink.com/content/g303371638pjv051/?MUD=MP
Hos en ”frisk” avstressad person är det också så att ju mer vältränad du blir desto mer resistent blir du mot kortisolutsöndring vid en viss träningsnivå. Dvs ju mer motståndskraftig blir du mot stress och ju mer “kortisolkänslig” blir du (det behövs mindre kortisol för att upprätthålla balans/homeostas i din kropp)
Men är du däremot redan utmattad och har trötta binjurar så bör träning ofta minimeras. Samtidigt är träning väldigt nyttigt och stärkande av andra anledningar och aktivitet ska inte uteslutas såvida du inte är sängliggande av utmattning. Det beror dock på ditt stadium av utmattning, för vissa handlar detta om försiktig yoga eller fem minuter promenad. Ett generellt råd (men det är som sagt individuellt och beror på om du är i ett sent stadium av utmattning eller är frisk) är att minska kvantitet och öka kvalitet – ägna dig åt kort anabol träning såsom styrketräning. Styrketräning (och även annan anaerob träning) ökar tillväxthormon (anabolt), vilket minskar kortisolet.
Motsatt, så gör lång träning, även om den är lågintensiv att glykogenlagren töms, vilket är en signal till kroppen att utsöndra kortisol för att bryta ner och tillgängliggöra energi. Även friska personer bör aldrig träna längre pass än 60 min av denna anledning. Och särskilt dumt är det att stå på ett löpband. På löpband kan vi aldrig vinna, vi står på stället. Och eftersom vi av naturen antingen vinner/springer ifrån vår fiende eller dör, så är denna moment 22-situation extremt stressande för kroppen.
Så för att summera: fysisk aktivitet kan minska stressnivåerna hos en frisk, ostressad person. Man bör dock inte träna längre än 60 minuter och gärna ägna sig åt anabol, kvalitativ träning. Utmattade eller redan stressade personer kan förvärra stressnivåerna av träning. I dessa fall bör man se till att aktivera kroppen försiktigt för att få blodcirkulation mfl hälsofrämjande effekter, gärna i samklang med andningsövningar – tex i form av mjuk yoga.
Avslappnande yoga mot högt blodtryck och stela höfter
Ett enkelt yogapass både för nybörjaren och andra – med utmärkta poser som verkligen
gör under mot stela höfter, nederrygg, baksida lår mm. Samtidigt väldigt avslappnande och blodtryckssänkande. Hela passet körs sittande och liggande.
Gå till youtube via länken http://youtu.be/gDQNqZMv1V0
Kolesterol kan motverka degenerativa sjukdomar som Alzheimers och Parkinson
Har skrivit mycket om kolesterol och om att det inte är skadligt, utan ett ämne som
kroppen använder, bl.a. i alla cellmembran. Avvikande kolesterolvärden kan vara tecken på att något är galet i kroppen, men det är inte kolesterolet som är problemet, utan det kolesterolet försöker åtgärda. (totalkolesterolvärdet säger dock ingenting alls) Läs gärna mer via taggen kolesterol https://4health.se/tag/kolesterol
Nu har fin forskning gjorts som visar på hur kolesterolet är involverat i viktiga beslut för nervcellerna (dvs hjärnan). Kolesterolderivat (dvs ämnen som bildas från kolesterol) styr signaleringen för när nybildning av nervceller behöver ske. Och när väl nybildning av nervceller sker, hjälper kolesterolet till med konstruktionen av dessa nya celler. Kolesterolet är alltså extremt viktigt för våra kroppar, inklusive hjärnans utveckling.
Den nya forskningn har gjorts på zebrafiskar och man har där lyckats identifiera molekyler som aktiverar LXR. LXR betyder Lever-X-receptorer, och dessa är nödvändiga för nybildandet av nervceller i mitthjärnan. Det handlar bland annat om de dopaminproducerande nervcellerna, vilket är vad som slutar fungera i en del degenerativa sjukdomar, till exempel Parkinsons sjukdom.
Så för att förtydliga; De identifierade molekylerna som aktiverar LXR och nybildandet av de viktiga hjärncellerna är kolesterolderivat. Och dessa kolesterolderivat påverkar alltså just nybildningen av dopaminproducerande nervceller, celler som är av betydelse i degenerativa sjukdomar.
Det här är ytterligare bevis på kolesterolets viktiga funktion i våra kroppar och även att kolesterolsänkande medicin, dvs statiner som tex simvastin, potentiellt kan vara en bidragande orsak till Parkinsons.
Läs mer:
http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=130&a=155857&l=sv&newsdep=130
Senaste kommentarer