Jag la den här bilden på facebook igår, men kan inte låta bli att även visa den i bloggen. (Följ gärna
4Health på facebook http://www.facebook.com/4health.se eller klicka på follow-knappen till höger och "gilla")
God väg till hälsa
Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]
Jag la den här bilden på facebook igår, men kan inte låta bli att även visa den i bloggen. (Följ gärna
4Health på facebook http://www.facebook.com/4health.se eller klicka på follow-knappen till höger och "gilla")
Är inte sponsrad nej, men kolla innehållsförteckningarna på bilderna:
Till vänster Valios mjukt & gott och till höger Bregott. Medan Valio har grädde och rapsolja med lite tillsatt D-vitamin så har Bregott även tillsatt syntetisk A-vitamin. Jag upptäckte detta i Bregott för ca ett halvår sedan och har sen dess valt "guldpaketen", både smör från Arla och Valio, men igår när jag handlade så läste jag även innehållsförteckningen på Mjukt & gott vilken inte hade tillsatt vitamin A och därför hamnade i min korg.
Det är nämligen så att A-vitamin i överskott (särskilt tillsatt i syntetisk form) ökar risken för benskörhet. A-vitamin finns naturligt i feta mejeriprodukter och tillsätts till lightprodukter och mer industriellt bearbetade produkter såsom lättmjölk, margariner etc.
Äter man väldigt mycket mejeriprodukter får man i sig mycket A-vitamin och ska vara ännu striktare med att undvika all form av tillsatt A-vitamin. A-vitamin är fettlöslig och kan därför lagras i kroppen. Förutom att öka riskerna för benskörhet så kan överskott ge håravfall och leverskador.
Utan att tillsätta extra A-vitamin innehåller Valios produkt 52% av RDI (rekommenderat dagligt intag) per 100 g, medan Arla har tillsatt A-vitamin så att produkten innehåller 100% RDI.
Kommentera gärna om du är av en annan uppfattning eller om du har koll på övriga "matfettsblandningar" tex den från Skånemejerier
Malmö tisdag 1 november kl 18 till 20. Plats: Kamrergatan 32 (5 min promenad från konserthuset)
För dig som redan kan en del om lågkolhydratkost. Du vet bl.a. hur blodsocker och insulin påverkar kroppen och har kanske ätit LCHF en tid, och/eller har du gått LCHF introduktionskurs.
Den här kursen anpassas helt efter deltagarnas önskemål på innehåll, vilket bl.a. kan vara:
Du anmäler dig till boka@4health.se
Pris 395 kr inkl. moms. Du kan använda ditt friskvårdsbidrag!
Läs mer om kurser, innehåll och priser under https://4health.se/kurser . För frågor kan du kontakta kursansvarig Anna Sparre på kontakt@4health.se eller genom att ringa 0703 568484
Vill du hellre gå en hel kurs på flera tillfällen så anmäl dig till Kost- & Hälsokurs, 6 tillfällen. I den lär du dig det du lär dig i LCHF-kurserna och mycket mer
Intressant artikel om strikt lågkolhydratkost (ketogen kost) mot epilepsi. Alltid lika roligt när bra kost fungerar bättre än mediciner! (biverkningsfritt): pdf
Källa: http://www.neurologiisverige.se/virtupload/neurologi/content/42/Ketogen.pdf
Annika Dahlqvist har kommenterat den här: http://annikadahlqvist.com/2011/10/02/ketogen-kost-vid-epilepsi-hos-barn/
Om man intar ett överskott av kalorier kan fett lagras i levern. Det kallas icke alkoholbetingad fettlever och kan i värsta fall leda till att man utvecklar levercancer. 1 av 5 svenskar lider av fettlever som inte har beror på alkoholintag.
2005 påvisade forskningen att det finns ett starkt samband mellan insul innivåerna i blod och fettlever. Detta har bekräftats av nobelpristagarna Brown och Goldstein.
Ett högt intag av kolhydrater stimulerar nybildningen av fettsyror genom insulinutsöndring. Nybildningen av fettsyror är troligtvis cirka 30 procent av leverförfettningen, medan resten kommer från cirkulerande fettsyror från fettväven.
I nedan artikel debatterar läkarna och professorerna Tore Scherstén, Karl E. Arfors och Ralf Sundberg kring varför forskningen och statistiken på detta område inte givit upphov till någon reaktion i Sverige. De beskriver också hur insulinresistens skyndar på detta förlopp. När insulinnivåerna ligger högt under en tid blir cellernas receptorer för insulin sämre och ännu mer insulin måste utsöndras (förstadium till diabetes typ 2). Insulinresistens kan alltså ge fettlever.
http://hd.se/ledare/2011/09/26/nya-sjukdomar-i-fetmans-spar/
Ytterligare forskning som visar fördelarna med fett. Vi behöver alla sorters fett, mättat, enkelomättat och fleromättat. Mättat fett har dock oförtjänt fått stå ut med mycket smutskastning sedan 60-talet. HDL, ”det goda kolesterolet”, är förknippat med lägra risk för hjärt- och kärlsjukdom. Det mättade fettet höjer blodvärdet av detta.
Sammanfattningen av den här studien säger att om man byter ut kolhydrater i kosten mot fett (alla dessa naturliga sorter) så höjer man HDL-nivåerna i blodet. HDL-nivåerna sänks däremot om man ökar sitt intag av socker.
Vi människor har ungefär 6000 smaklökar, framförallt på tungans spets, sidor och rot, men även på andra ställen, t.ex. i halsen.
Sensorcellerna har receptorer för de 5 grundsmakerna, sött, surt, salt, bitter och umami. När smakreceptorerna i smaklökarna upptäcker en smak, skickas information till hjärnan.
[Umami är den smak som förhöjs med smakförstärkare (Dvs glutamat E620-E625. Den tillsatsen bör du dock försöka undvika, vilket du kan läsa mer om i äldre inlägg) och finns i mat som innehåller protein, då den kommer ur aminosyran glutamat/glutaminsyra. För att få fram umamismaken behöver du tillreda maten på något sätt, tex genom fermentering, kokning eller mognad (jämför lagrade ostar mm). ]
När en måltid innehåller samtliga grundsmaker aktiveras alla smaklökar, vilket i sin tur leder till att hjärnan blir nöjd. Du blir därför mätt och nöjd snabbare om maten innehåller fler smaker. Det kan alltså t.o.m. kan vara bra att ta en bit mörk choklad efter maten. Då får du både lite sötma och lite bittert, vilket kanske saknades i din (nyttiga lowcarb-) måltid. Det är också det här (i kombination med ett ev. högt kolhydratinnehåll) som gör att man oftast inte känner sig helt nöjd efter ett meal på McDonalds, vilket inte ofta är en smaksensation. Av den här anledningen är det också viktigt att krydda maten. Använd gärna färska örter som även innehåller en massa nyttigheter, färsk chili, ingefära mm.
Även stimulans av den sk trigeminusnerven (trigeminal nerve) har inverkan på mättnad. Den påverkar ögon, näsa, käke mm och stimuleras av små irritationer på tunga, i hals och näsa, t.ex. av stark mat som chili och ingefära. Det här har en positiv inverkan på mättnadskänslan och dessutom ökar ämnesomsättningen något av starka kryddor.
Men det är inte bara smakreceptorerna som påverkar hur du upplever en smak, utan även lukt och konsistens påverkar. När maten innehåller många olika färger, doftar mycket och innehåller olika konsistenser så stimulerar detta också hjärnan så att du snabbare känner dig nöjd och mätt.
När man sen tillagar maten påverkar de olika smakerna varandra. Salt eller sött tar bort bitter smak t.ex. Men ännu viktigare, stärkelserik mat (pasta, ris, potatis, bröd) absorberar mycket smak – ytterligare en anledning till att välja vår ursprungsmat. Det här kan vara en av orsakerna till att många som går över till lågkolhydratkost / LCHF upplever att maten smakar mer, att man behöver mindre salt mm. Jag tror dock personligen att det även beror på att man vänjer sig av med att allt måste smaka så sött.
Hälsoekvationens hörnstenar är främst kost, motion och sömn (det finns en hel del annat som påverkar hälsan, men ofta aningen mer svårpåverkade faktorer). Dock fokuserar de flesta på maten och/eller på träning.
Hörde på nyheterna i förra veckan att barn sover i snitt en timme mindre än för 30 år sen. http://svt.se/2.22620/1.2533654/barn_sover_mindre_och_riskerar_halsan
Tidigare har rapporterats att ungdomar sover två timmar mindre än för 10 år sedan. 9 år gamla siffror visar att vuxna i genomsnitt sover 6h och 53 minuter på vardagar. Jämför detta med de genomsnittliga 9h vi sov innan det elektriska ljusets framtåg.
De minskande sömnvanorna är allvarliga. På dagen utsätts kroppen för stress och slitage och natten är tiden då kroppen bygger upp sig igen. Medan vi sover sker reparationsprocesser i kroppen.
Sömnen påverkar massor med processer i din kropp, bland annat din ämnesomsättning, hunger och stressnivå. Sover man alldeles för lite är det t.ex. ofta svårt att gå ner i vikt.
Sömnbrist ger också en ökad risk för allvarliga sjukdomar. Studier visar att dåliga sömnvanor ökar risken för bland annat cancer, hjärt-kärlsjukdom och psykiska besvär. Bland annat visar en amerikansk studie att personer som sover mindre än 6h per natt har högre nivåer av inflammationsmarkörer i blodet. Inflammation är en stark riskfaktor för bl.a. hjärt- och kärlsjukdom.
Några tips
Läs tidigare inlägg om sömn: https://4health.se/tag/somn
Alla former av surfing är mitt val. Det ger styrka och kondition, frisk luft och D-vitamin, men det glömmer man lätt för det är sååå roligt att man lätt väljer det framför en bra film, en fest eller vad som helst faktiskt. Eller som jag skrev på facebook häromdagen: "Önskar att jag kunde förmedla känslan som gör att man frivilligt hoppar ur sängen halv 6. Men en stund ensam på vattnet runt 6.20 med stora fina vågor som rullar in, i övrigt helt tyst och med en stunning view som man inte får från land – worth being awake for!"
Vilken träning tycker du är världens bästa? Hjälp andra till träningsinspiration och för att hitta det som passar just dig! Kommentera gärna nedan!!
I detta podcastregister kan du se En översikt av samtliga podcastavsnitt med beskrivningar av avsnitten i datumordning, nyast först. Informationen kommer direkt från … [Läs mer...] about PODCAST-REGISTER
Senaste kommentarer