God väg till hälsa
Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]
Intressant artikel om strikt lågkolhydratkost (ketogen kost) mot epilepsi. Alltid lika roligt när bra kost fungerar bättre än mediciner! (biverkningsfritt): pdf
Källa: http://www.neurologiisverige.se/virtupload/neurologi/content/42/Ketogen.pdf
Annika Dahlqvist har kommenterat den här: http://annikadahlqvist.com/2011/10/02/ketogen-kost-vid-epilepsi-hos-barn/
Om man intar ett överskott av kalorier kan fett lagras i levern. Det kallas icke alkoholbetingad fettlever och kan i värsta fall leda till att man utvecklar levercancer. 1 av 5 svenskar lider av fettlever som inte har beror på alkoholintag.
2005 påvisade forskningen att det finns ett starkt samband mellan insul innivåerna i blod och fettlever. Detta har bekräftats av nobelpristagarna Brown och Goldstein.
Ett högt intag av kolhydrater stimulerar nybildningen av fettsyror genom insulinutsöndring. Nybildningen av fettsyror är troligtvis cirka 30 procent av leverförfettningen, medan resten kommer från cirkulerande fettsyror från fettväven.
I nedan artikel debatterar läkarna och professorerna Tore Scherstén, Karl E. Arfors och Ralf Sundberg kring varför forskningen och statistiken på detta område inte givit upphov till någon reaktion i Sverige. De beskriver också hur insulinresistens skyndar på detta förlopp. När insulinnivåerna ligger högt under en tid blir cellernas receptorer för insulin sämre och ännu mer insulin måste utsöndras (förstadium till diabetes typ 2). Insulinresistens kan alltså ge fettlever.
http://hd.se/ledare/2011/09/26/nya-sjukdomar-i-fetmans-spar/
Ytterligare forskning som visar fördelarna med fett. Vi behöver
alla sorters fett, mättat, enkelomättat och fleromättat. Mättat fett har dock oförtjänt fått stå ut med mycket smutskastning sedan 60-talet. HDL, ”det goda kolesterolet”, är förknippat med lägra risk för hjärt- och kärlsjukdom. Det mättade fettet höjer blodvärdet av detta.
Sammanfattningen av den här studien säger att om man byter ut kolhydrater i kosten mot fett (alla dessa naturliga sorter) så höjer man HDL-nivåerna i blodet. HDL-nivåerna sänks däremot om man ökar sitt intag av socker.
Vi människor har ungefär 6000 smaklökar, framförallt på tungans spets, sidor och rot, men även på andra ställen, t.ex. i halsen.
Sensorcellerna har receptorer för de 5 grundsmakerna, sött, surt, salt, bitter och umami. När smakreceptorerna i smaklökarna upptäcker en smak, skickas information till hjärnan.
[Umami är den smak som förhöjs med smakförstärkare (Dvs glutamat E620-E625. Den tillsatsen bör du dock försöka undvika, vilket du kan läsa mer om i äldre inlägg) och finns i mat som innehåller protein, då den kommer ur aminosyran glutamat/glutaminsyra. För att få fram umamismaken behöver du tillreda maten på något sätt, tex genom fermentering, kokning eller mognad (jämför lagrade ostar mm). ]
När en måltid innehåller samtliga grundsmaker aktiveras alla smaklökar, vilket i sin tur leder till att hjärnan blir nöjd. Du blir därför mätt och nöjd snabbare om maten innehåller fler smaker. Det kan alltså t.o.m. kan vara bra att ta en bit mörk choklad efter maten. Då får du både lite sötma och lite bittert, vilket kanske saknades i din (nyttiga lowcarb-) måltid. Det är också det här (i kombination med ett ev. högt kolhydratinnehåll) som gör att man oftast inte känner sig helt nöjd efter ett meal på McDonalds, vilket inte ofta är en smaksensation. Av den här anledningen är det också viktigt att krydda maten. Använd gärna färska örter som även innehåller en massa nyttigheter, färsk chili, ingefära mm.
Även stimulans av den sk trigeminusnerven (trigeminal nerve) har inverkan på mättnad. Den påverkar ögon, näsa, käke mm och stimuleras av små irritationer på tunga, i hals och näsa, t.ex. av stark mat som chili och ingefära. Det här har en positiv inverkan på mättnadskänslan och dessutom ökar ämnesomsättningen något av starka kryddor.
Men det är inte bara smakreceptorerna som påverkar hur du upplever en smak, utan även lukt och konsistens påverkar. När maten innehåller många olika färger, doftar mycket och innehåller olika konsistenser så stimulerar detta också hjärnan så att du snabbare känner dig nöjd och mätt.
När man sen tillagar maten påverkar de olika smakerna varandra. Salt eller sött tar bort bitter smak t.ex. Men ännu viktigare, stärkelserik mat (pasta, ris, potatis, bröd) absorberar mycket smak – ytterligare en anledning till att välja vår ursprungsmat. Det här kan vara en av orsakerna till att många som går över till lågkolhydratkost / LCHF upplever att maten smakar mer, att man behöver mindre salt mm. Jag tror dock personligen att det även beror på att man vänjer sig av med att allt måste smaka så sött.
Hälsoekvationens hörnstenar är främst kost, motion och sömn (det finns en hel del annat 
som påverkar hälsan, men ofta aningen mer svårpåverkade faktorer). Dock fokuserar de flesta på maten och/eller på träning.
Hörde på nyheterna i förra veckan att barn sover i snitt en timme mindre än för 30 år sen. http://svt.se/2.22620/1.2533654/barn_sover_mindre_och_riskerar_halsan
Tidigare har rapporterats att ungdomar sover två timmar mindre än för 10 år sedan. 9 år gamla siffror visar att vuxna i genomsnitt sover 6h och 53 minuter på vardagar. Jämför detta med de genomsnittliga 9h vi sov innan det elektriska ljusets framtåg.
De minskande sömnvanorna är allvarliga. På dagen utsätts kroppen för stress och slitage och natten är tiden då kroppen bygger upp sig igen. Medan vi sover sker reparationsprocesser i kroppen.
Sömnen påverkar massor med processer i din kropp, bland annat din ämnesomsättning, hunger och stressnivå. Sover man alldeles för lite är det t.ex. ofta svårt att gå ner i vikt.
Sömnbrist ger också en ökad risk för allvarliga sjukdomar. Studier visar att dåliga sömnvanor ökar risken för bland annat cancer, hjärt-kärlsjukdom och psykiska besvär. Bland annat visar en amerikansk studie att personer som sover mindre än 6h per natt har högre nivåer av inflammationsmarkörer i blodet. Inflammation är en stark riskfaktor för bl.a. hjärt- och kärlsjukdom.
Några tips
Läs tidigare inlägg om sömn: https://4health.se/tag/somn
Alla former av surfing är mitt val. Det ger styrka och kondition, frisk luft och D-vitamin, men det glömmer man lätt för det är
sååå roligt att man lätt väljer det framför en bra film, en fest eller vad som helst faktiskt. Eller som jag skrev på facebook häromdagen: "Önskar att jag kunde förmedla känslan som gör att man frivilligt hoppar ur sängen halv 6. Men en stund ensam på vattnet runt 6.20 med stora fina vågor som rullar in, i övrigt helt tyst och med en stunning view som man inte får från land – worth being awake for!"
Vilken träning tycker du är världens bästa? Hjälp andra till träningsinspiration och för att hitta det som passar just dig! Kommentera gärna nedan!!
Jonas Colting skrev en bra krönika i Borås Tidning. Citerar höjdpunkten nedan.
Krönikan skrevs som svar bl.a. på denna artikel angående att det är svårt att få hjälp inom sjukvården med barns övervikt
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/svart-fa-hjalp-mot-overvikt_6440910.svd
http://www.bt.se/nyheter/svart-fa-hjalp-mot-overvikt-hos-barn%282926574%29.gm
Krönikan hittar du här: http://coltingblogg.com/2011/09/14/barnens-fetma-ar-foraldrars-ansvar-bt-kronika-idag/
…”nej, det är inte sjukvårdens uppgift att lösa det här problemet. Det är mammas och pappas uppgift. Och de ska stöttas av skola och idrottsföreningar som också de ska hålla en konsekvent linje. Det är tragiskt med alla de ungdomar som genom idrotten matas med godis och läsk i alla sammanhang. Likaså med de skolor som underlåter att erbjuda riktigt smör och helfet mjölk som ett alternativ till de urvattnade halvfabrikat som tyvärr annars är norm i så många skolmatsalar. För om man kan peka fingret på något som är gemensamt mellan barn och vuxnas fetma så är det att när man äter för lite fett och för mycket kolhydrater så får man aldrig en känsla av mättnad och man kan bli slav under ett ständigt sug på nya sockerkickar.
De enda som går helt utan skuld i detta är barnen själva. De är faktiskt offer och det borde klassas som barnmisshandel att låta ett överviktigt barn ha ständig tillgång till socker och snabbmat.”
Stenåldersmänniskan förflyttade sig för att skaffa mat. Det gav en kick från hjärnans belöningscentrum eftersom det var viktigt att hitta mat.
När stenåldersmänniskan behövde fly eller skulle jaga utsöndrades stresshormoner som frisatte energi. Stresshormonerna minskade sedan effektivt när flykten/rörelsen satte igång.
När du tränar minskar du dina stresshormoner (kortisol t.ex.) och frisätter en rad lyckohormoner.
Serotonin är ett må-bra-hormon som ligger på låga nivåer hos deprimerade personer, men som frisätts vid motion (även en rask promenad).
Dopamin ger en kick på samma sätt som droger kan göra och utsöndras också det när du tränar. Dopamin liknar faktiskt amfetamin i sin kemiska struktur.
Endorfin ger ett lyckorus och fungerar i hjärnan ungefär som morfin. Även endorfin utsöndras när du rör dig.
Motion har i undersökningar visat sig ha minst lika bra effekt som antidepressiva medel, men utan biverkningar och med ett mer långsiktigt resultat.
Genom att aktivera kroppens stora muskelgrupper produceras även substanserna BNDF (Brain-derived neurotrophic factor), IGF (Insulin-like growth factor) och VEGF (Vascular endothelial growth factor) vid träning.
BNDF stimulerar nybildning av hjärnceller, du blir alltså smart av att träna!
IGF stimulerar bildandet av insulinreceptorer på cellerna, vilket förbättrar insulinkänsligheten och därmed förebygger och/eller förbättrar diabetes typ 2.
VEGF stimulerar nybildning av små blodkärl, vilket är bra både för hälsa och kondition.
Motion ger dessutom en förstärkning av de naturliga mördarcellerna i immunförsvaret. Så kallade NK-celler (natural killer cells) produceras, vilka arbetar för att ta död på cancerceller, virus och bakterier.
Summa summarum: Träning gör dig frisk och smart!
Sötsuget då? Jo socker (ja inte raffinerat socker på den tiden, utan socker i form av frukt och bär) var sällsynt under evolutionen, men ger snabb energi. Därför gav hjärnan extra mycket belöning när vi åt något sött.
Från smakreceptorerna längst fram på tungan går det signaler till centrum i hjärnan. Därifrån skickas sedan signaler till det belöningscentrum som producerar dopamin och endorfin. Denna lyckococtail ger oss en kick och ett lyckorus (därav så kallat tröstätande). Men inte nog med det. Ett förhöjt blodsocker stimulerar ju hormonet insulin, och den här processen påverkar i sin tur serotonin, det tredje må-bra-hormonet. Mat över lag ger oss ett lugn när det parasympatiska nervsystemet sätter igång matsmältningen.
Det är alltså samma lyckohormoner som utsöndras av söt och kolhydratrik mat, som av träning.
Det här betyder i praktiken att du kan bota din abstinens efter söt mat genom att träna (och genom att undvika söt mat för att inte trigga igång suget).
Så ett starkare immunförsvar, lyckligare liv, mindre risk för välfärdssjukdomar som diabetes (men även hjärtsjukdomar mm), mindre sötsug och dessutom en stark kropp som klarar mer är vad du har att vänta dig av att börja motionera!
Behöver du hjälp att komma igång och hitta enkel effektiv träning som fungerar i din vardag så är du jättevälkommen att höra av dig så ska jag hjälpa dig!
Citronmeliss växer som ogräs i många trädgårdar, men de flesta använder det väldigt lite. 
Som min granne uttryckte det ”vad kan man ha citronmeliss till mer än att dekorera kakor?”. Jag använder det ofta för att koka te på, men dagens tips är att använda det i salladen. Det ger en fräsch och god smak till salladen och liksom andra mörkgröna ätbara växter är det dessutom fullpackat med näring!
Traditionellt är citronmeliss en välanvänd medicinalväxt. Det används bl.a. för att få en lugnande verkan vid sömnbesvär. Kan ge en svagt blodtryckssänkande och pulssänkande effekt. Det används även vid orolig mage, feber och nedstämdhet.
Senaste kommentarer