fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Anna Sparre @ 4health.se

263: Disa Mineur – Lär känna din cykel och dina hormoner / naturlig fertilitet och preventivmedel

av 2 Comments

För alla män som vill förstå kvinnan och kvinnokroppen, och inte minst för alla kvinnor, tjejer, systrar. Ett avsnitt om kvinnokroppen, cykeln, hormonerna, sekret, hur du kan känna och se när du är fertil eller inte osv.

Det kommer att bli några stycken avsnitt med de fantastiska kvinnorna Jenny Koos, även kallad Vulverine, och Disa Mineur, även kallad Wahini wild woman. 

I det här första avsnittet lär vi oss allt om cykeln, hormonerna, kroppen.  Vad händer egentligen i fertilitetscykeln och menscykeln?

Det är späckat med konkreta tips och förklaringar. Visste du tex att du kan känna på din cervix, din livmodertapp, när du är fertil eller inte? Vet du ens att/hur du kan känna på den?!

Och så pratar vi såklart sekret, preventivmedel, mens och hur du känner igen fertilt sekret.  

I kommande avsnitt kommer vi att prata om den unika kvinnokroppen och hur den fungerar med trender som hård träning, strikt kost, veganism osv. 

Och så ett mycket viktigt avsnitt om cellprov och att läka cellförändringar och HPV på naturlig väg. Många konkreta tips.

Här har du 1,5h att lyssna på i bilen, på promenaden eller när du diskar.

Så här gör du:   

Lyssna på din dator

  1. Antingen kan du lyssna direkt här på bloggen genom att trycka på den grå playknappen i respektive avsnitt, dvs längst ner här i inlägget (alla avsnitt hittar du här: https://4health.se/category/podcast)
  2. Eller så kan du gå in i iTunes och söka 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna på. Klicka på prenumerera så får du varje avsnitt
    Direktlänk till iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din iPhone

  1. Kolla om du har appen/symbolen Podcaster (lila och vit). Annars gå till App Store i din telefon och sök Podcaster. Välj ladda ner (gratis)
  2. Gå in i podcaster och sök 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna på
    Direktlänk till iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din android:

  1. Kolla om du har en app för att lyssna på podcasts. Annars gå till Google Play i din telefon och ladda ner podcast-app. Exempel på podcast-appar för android som du kan söka upp och ladda ner till din telefon är BeyondPod eller pocket cast. Se här för olika podcastappar till android:https://play.google.com/store/search?q=podcast&c=apps
  2. Öppna länken till 4healths podcast-feed i denna app. Detta är det podcast-feed du kan kopiera och öppna i din podcast-app: https://4health.se/category/podcast/feed

Gå gärna in och lämna ett betyg/review när du ändå är i iTunes.

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

Månadens populäraste – om glutation, sambandet mellan ohälsa och COVID-19, vitaminerna och mineralerna för din sköldkörtel, en hälsoresa, rödljusterapi mm

av Leave a Comment

  1. Glutation vid sköldkörtelbesvär
    https://4health.se/sa-kan-glutation-hjalpa-dig-med-skoldkortelsjukdom
  2. Vitaminerna och mineralerna för din sköldkörtel https://4health.se/262-vitaminerna-for-din-skoldkortel-skoldkorteln-mineraler-3 och https://4health.se/261-mineralerna-for-din-skoldkortel-skoldkorteln-mineraler-2
  3. Så fungerar sambandet mellan ohälsa och Covid-19
    https://4health.se/sambandet-mellan-ohalsa-och-covid-19
  4. Ta del av en hälsoresa med kost, diabetes, utbrändhet mm
    https://4health.se/en-halsoresa
  5. Covid-19 – en andra våg (i inlägget länkas det till ett klipp som inte längre är högst upp, dvs scrolla ner för att komma rätt)
    https://4health.se/covid-19-en-andra-vag
  6. Rödljusterapi
    https://4health.se/rodljusterapi-haftiga-resultat-vid-bl-a-parkinsons-alzheimers-och-for-kvinnohalsa

När det gäller podcasten så är det de svenska korta avsnitten som summerar mina intervjuer med Morley Robbins om sköldkörteln och energiproduktionen kopplat till vitaminer, mineraler mm som toppar lyssningarna, dvs avsnitt 260-262

Mindfulness- och ACT-övningar att prova vid stress och utmattning

av 1 Comment

Det här är ett gästinlägg, skrivet av Katarina Fornander, som jag också kommer att intervjua i podcasten på temat Läka från Graves, stress och utmattning. Vill du skriva? Läs mer här: https://4health.se/vill-du-skriva-gastinlagg

För fyra år sedan var jag trött och stresskänslig efter min Graves sjukdom, den vanligaste typen av hypertyreos. Den påverkar hjärnan på ungefär samma sätt som man ser vid utmattning och av en slump upptäckte jag hur läkande meditationen var för mig. Idag anser jag mig vara återställd och det tackar jag till stor del meditationen för. 

Meditation för mer energi 

Att öva på att känna din andning och lugna den kan hjälpa nervsystemet att komma ner i varv. Det i sin tur hjälper hjärnan att balansera vårt limbiska system som är våra viktigaste delar i hjärnan för känsloreglering. Vid långvarig stress har limbiska systemet en tendens att överreagera på hot vilket kräver mycket energi av oss och vi blir trötta. Studier har också visat att meditation enligt ett program som heter Mindfulness based stress reduction kunde minska symtom hos kvinnor med kronisk trötthet. 

Vill du prova mindfulness kan du börja med att lära känna din andning.

Mindfulnessövning: Lär känna din andning 

Om du aldrig tidigare har uppmärksammat din andning kan du komplettera din meditation med följande andningsövning där du tränar upp din medvetenhet om andningen. Den är också är en bra avslappningsövning för ett stressat sinne. Lägg dig på bekvämt på rygg. Dra upp dina knän och låt dina fötter vila bekvämt mot underlaget. Placera sedan den ena din hand på bröstkorgen och den andra över naveln. Andas tyst genom näsan. När du ligger där och andas, låt handen på bröstkorgen ska vara helt stilla medan endast den över naveln rör sig upp och ner i takt med din andning. Ägna några minuter åt att lära känna hur andningen känns inom dig.

Prova mindfulnessmeditation

1. Sätt dig bekvämt och stäng ögonen.

2. Bli uppmärksam på din andning och fokusera på hur den känns.

3. När du märker att du börjar tänka på något annat, notera det utan att engagera dig i tanken och börja försiktigt koncentrera dig på din andning igen.

4. Viktigt att du för tillbaka uppmärksamheten på andningen utan att döma dig själv. Meditation handlar inte om att sluta tänka eller att hjärnan ska bli helt blank. Det handlar om att upptäcka var dina tankar tar vägen. Bli inte nedslagen om tankarna vandrar och det verkar omöjligt att koncentrera sig. Varje gång du upptäcker att du tappat koncentrationen för du tillbaka den till ditt meditationsobjekt, i det här fallet andningen. Tänk dig att det är ett träningspass på gymmet. Varje gång du upptäcker att du förlorat koncentrationen och för tillbaka den motsvarar att lyfta hanteln en gång. 

Vill du ha guidning i en meditation koncentrerad på andningen kan du prova denna som är 5 minuter lång: https://www.youtube.com/watch?v=nmFUDkj1Aq0

Compassion – medkänsla med dig själv 

Compassion, den närmaste svenska översättningen är medkänsla, kommer från latin och grekiska där det betyder ungefär att genomlida, gå igenom eller erfara. Det kan vara svårt att rikta medkänsla mot dig själv, det är ingenting vi normalt sett tränar på i den västerländska kulturen. Vill du öva kan du tänka på att self-compassion enligt forskare har tre delar:

  • Omtanke om dig själv. Istället för att vara självkritisk kan du vara ett stöd för dig själv, ge ett tröstande ord eller ge dig själv en paus när du behöver.
  • Samhörighet. Att inte låta lidande bli något som avskärmar dig från omgivningen utan tvärtom för dig närmare eftersom lidande är något alla människor går igenom.
  • Mindfulness. Att vara här och nu utan att bli helt uppslukad av ditt lidande.

Att träna på att känna medkänsla och starkare kopplingar till andra människor har visat sig vara ett bra sätt att minska stress. Deltagare i en studie fick göra en meditation som kallas loving-kindness (meditationen finns som en övning här nedan) där du fokuserar på att skapa positiva känslor för dig själv och andra. En grupp som fick reflektera över sina positiva sociala relationer och arbeta på att stärka dem fick också ökad vaguston. 

Här är två övningar i medkänsla med dig själv att prova.

Bemöta dig själv med välvilja – En övning i compassion

Att bemöta sig själv med välvilja kan vara ett sätt att känna oss lugnare och mer tillfreds med oss själva. Men hur välvilligt pratar du med dig själv?

  • Brukar du säga åt dig själv att du borde känna på något annorlunda sätt än du gör?
  • Ser du ner på dig själv för hur du tänker?
  • Brukar du döma ut dina tankar som onormala eller dåliga?
  • Ser du på dina känslomässiga reaktioner som irrationella och fel?
  • Brukar du värdera dina tankar och känslor som antingen dåliga eller bra?

Då kan du ha nytta av att träna upp din välvilja, eller loving-kindness, gentemot dig själv.

Prova en loving-kindnessmeditation

Börja med att fokusera dig genom att bli medveten om din andning.

Försök sedan att framkalla välvilja och medkänsla för dig själv. Om det hjälper, tänk på en person du har varma känslor inför. Tänk dig att du tittar in i deras ögon och ser deras kärlek till dig. Se dig själv med deras ögon och känn kärlek och medkänsla med dig själv. Du kan också tänka på dig själv som ett barn och rikta kärleken till barnet inom dig.

Prova att säga inom dig: ”Må jag leva med lätthet, vara lycklig och fri från lidande.”

Observera att det inte ska vara fokus vid yttre kvaliteter (till exempel vilken fin bil jag har) eller självkärlek (jag är himla bra). Det handlar om att utveckla en icke dömande välvilja och medkänsla där allt är tillåtet, fina som mindre vackra kvalitéer.

Fortsätt om du vill genom att rikta samma medkänsla till, i tur och ordning, en person du har varma känslor inför, någon du är neutral inför som någon du möter på gatan och till sist en person du just nu har en konflikt med. Avsluta med att ta 10 medvetna andetag. Börja med att öva i 5 minuter och öka gärna upp till 15 minuter.

Om du provar och tycker att det är svårt eller obehagligt är det antagligen så att du skulle tjäna på att träna mer. Kanske finns det mer energi för dig att hämta genom att lära känna dig själv bättre och tycka om dig själv mer? 

Katarina Fornander har en magister i Biomedicin från KI och är journalist inom medicin och hälsa. Hon har skrivit böckerna ”Efter Graves – Din väg till läkning” och ”Clean Reset – 3 effektiva steg till din läkande kost”. 

Referens

Sampalli T, Berlasso E, Fox R, Petter M. A controlled study of the effect of a mindfulness-based stress reduction technique in women with multiple chemical sensitivity, chronic fatigue syndrome, and fibromyalgia. J Multidiscip Healthc. 2009;2:53-59. Published 2009 Apr 7. doi:10.2147/jmdh.s5220

Studie: Tarmfloran och dygnsrytmen påverkar fetma genom att styra hur mycket energi du tar upp ur maten

av Leave a Comment

Forskning visar att tarmfloran och dygnsrytmen har utvecklats tillsammans för att reglera vår metabolism. Och att störningar i tarmfloran och vår inre dygnsrytm ökar risken för fetma. Sådana störningar inkluderar antibiotika, nattarbete, resor / jetlag osv.

Forskarna uttrycker det så här “Our results suggest that the microbiome and the circadian clock have evolved to work together to regulate metabolism” och “Our results also suggest that disrupting the interactions between the microbiota and the body’s clock could make us more likely to become obese. These disruptions happen frequently in modern life when we take antibiotics, work overnight shifts, or travel internationally. But we think that our findings might eventually lead to new treatments for obesity — and possibly malnutrition — by altering the bacteria in our guts.”

Forskarna i den aktuella studien upptäckte att goda bakterier programmerar kroppens metaboliska rytm. Mer specifikt fann de att ett protein som heter deacetylas 3 (HDAC3) aktiveras av mikrober. HDAC3 är ett protein tillverkat av celler i tarmslemhinnan. Detta protein hjälper till med matsmältningen genom att ta upp näringsämnen. I studien fann man att HDAC3 slår på gener som hjälper till att absorbera fett. HDAC3 arbetar också för att reglera dygnsrytmen och främjar absorptionen av fett under vakna timmar.

Forskarna genomförde en studie med bakteriefria möss för att undersöka histonmodifieringar. Histonmodifikationer – som görs av enzymer som HDAC3 – styr uttrycket av gener som i sin tur gör proteiner som utför cellens arbete. Vid jämförelse av normala möss (med bakterier) med bakteriefria möss, upptäckte forskare att vissa histonmodifieringar – inklusive de som gjordes av HDAC3 – var cirkadiska i normala möss (dvs varierar med dygnsrytmen), men hölls stabila på en plan nivå i bakteriefria möss.

Man tog sen fram möss som saknade HDAC3 i tarmväggen. Man gav sedan dessa möss olika sorters kost. När de matades med normalt musfoder verkade det inte finnas mycket att observera. Men när mössen fick en Standard American Diet (SAD), med mycket socker och fett, förändrades saker. Möss blir normalt feta på sådan kost. Men forskarna fann då att möss som saknade HDAC3 förblev smala.

När man jämförde möss som saknade HDAC3 och de bakteriefria mössen, så uppvisade de samma “icke-rytmiska” histonmodifieringar. Detta bekräftar HDAC3:s betydelse för dygnsrytm.

HDAC3 fästs vid cellklockan för att säkerställa att absorption av fett är som högst medan du är vaken och äter.

I en annan artikel beskriver man det så här: “scientists have discovered a key driver behind the communication that helps synchronize nutrient absorption in the gut and the rhythms of the Earth’s day-night light cycle.”

“circadian rhythmicity is a defining feature in the metabolism of mammals. It synchronizes metabolic processes to day-night light cycles. It isn’t surprising, therefore, that the gut microbiota also displays daily cycling.”

“researchers found that commensal, or good, bacteria can do this epigenetically. The bacteria induce the rhythmic expression of a protein called histone deacetylase 3 (HDAC3) in the skin cells of the small intestine. This expression drives the oscillations in intestinal metabolic gene expression, particularly with regard to nutrient transport and lipid metabolism. HDAC3 also directly activates estrogen-related receptor alpha, which promotes the absorption of fats. 

This means that the mice that lack the essential good bacteria that regulate their metabolism also become obese on high-fat chow. It could also explain antibiotic-related obesity, as well as obesity that’s related to sleep disruption due to jet lag and night-time working.”

https://www.sciencedaily.com/releases/2019/09/190927135200.htm

Ghee / Klarat smör / Klarifierat smör

av 1 Comment

Här kommer en favorit i repris – ett inlägg från april 2018

Även om de flesta kan må bra av att använda riktigt smör som en fettkälla (bland många andra), så är till och med de mjölkproteiner som du hittar i smör något som kan ställa till problem om du är känslig, har problem med inflammation eller autoimmun sjukdom som tex reumatism.

Det man kan göra då är något som kallas för ghee, klarat eller klarifierat smör. (Är du mjölkproteinallergiker så är detta oftast inte tillräckligt eftersom det fortfarande kan finnas spår av proteiner. )

Det är inte särskilt svårt när man väl gjort det en gång. Förenklat kan man säga att man hettar upp smöret försiktigt i en kastrull, och då kommer det dels att bubbla bort vätska och lägga sig en hinna med proteiner uppe på (som man skrapar bort / tar av med sked) och resten av proteinerna fälls sedan ut och lägger sig i botten. Det här filtreras genom sil och kaffefilter – klart!

Förutom att bli ett ännu nyttigare fett än smör, så får du ett ännu mer hållbart fett som dessutom har en fantastisk smak (lite nötig smak). 

Ghee fungerar utmärkt istället för smör för stekning tex i de fall du inte vill använda kokosolja, eller istället för smör till din fisk etc.

Första gången jag smakade ghee tyckte jag inte att det var lika gott som smör, men nu tycker jag att det är betydligt godare än smör. Det har mer karaktär och får en mjukt nötig smak. testa!

Så här gör du:

Du behöver:

  • smör, helst ekologiskt såklart
  • sil
  • kaffefilter eller ostduk

Lägg smöret i en kastrull (gärna med tjock botten) och sätt på låg- till mellanvärme på spisen.
Kastrullen ska vara utan lock. Smöret smälter och börjar skumma på ytan. Nu låter du vattnet koka bort (kan ta ca 30-60 minuter beroende på hur stor sats du gör)
Sänk värmen så att det bara puttrar.
Ta försiktigt bort skum från ytan emellanåt.
Snart kan du se att mjölkproteinerna sjunker till botten och smöret blir klarare.
När smöret är helt klart, så att du ser botten tydligt, så är det färdigt.
Om du vill ha mer karakteristisk smak så kan du vänta tills proteinerna i botten får lite (lite!) färg, men akta så att de inte blir alldeles bruna – då blir det beskt.
Häll av smöret (dvs lämna kvar proteinerna på botten) genom en sil. 
Filtrera smöret i en sil med kaffefilter eller ostduk under, och ner i en glasburk. Silen har du överst så att den silar bort de större partiklarna. Duken eller filtret tar sen resten. Har du engångskaffefilter får du antagligen använda mer än ett. Byt om det börjar bli trögt.
Jag använder numera ett kaffefilter i metall från IKEA som fungerar väldigt bra. 
Häll bort och släng det sista i botten på kastrullen där de flesta proteinerna finns.
Går bra att förvara både i rumstemperatur och kylskåp.

Och du – En anledning till att en del inte gillar ghee är för att de glömmer att salthalten förändras. När du kokar bort vattnet från smöret och filtrerar och tar bort proteiner, tar du bort det mesta av saltet också. Så rör gärna ner salt och/eller  salta lite extra när du väl använder ditt ghee.

Tips 2! Förvarar du ditt ghee i kylskåp blir det väldigt hårt. Du kan göra din egen mjukare matfettsbalndning genom att röra ner ca 20% olja (olivolja, MCT eller rapsolja tex). Men ska du steka i det är det såklart bättre utan olja eftersom det då tål mer värme.

Lär barnen vad de äter

av Leave a Comment

Jag blir skräckslagen när barn trycker i sig köttbullar och fiskpinnar utan att inse att det är djur de äter. Lär barnen var maten kommer ifrån, hur den blir till. Hur ska barnen kunna göra medvetna val om sin kost i framtiden om de inte lär sig vad den innehåller?
Och lär barnen behandla maten med respekt.

Jag hör många barn som inte vill äta djur, tex i form av en köttbit, men som inte har några problem med fiskpinnar. Men hallå?! Jag tror att detta kan vara en anledning till att många barn väljer att bli vegetarianer och veganer när de plötsligt får en chock och inser att de faktiskt äter djur, istället för att man pratat om det med dem sedan de var ett år gamla.

Jag har därför alltid varit väldigt noga med att berätta vilket djur det är vi äter, och förklara naturens gång. Men också varit noga med att man äter det man “behöver” för sin hälsa och överlevnad, och inte slänger, utan äter alla delar. Vi pratar också mycket om att djuren ska ha haft det bra och gått fria.

När det gäller grönsaker och andra vegetabilier pratar vi om skillnaden mellan att odla på nära håll eller långt borta. Om skillnaden mellan besprutad och obesprutad mat osv.

Hur tänker du kring detta?

Bananglass – hemgjord nyttigare glass

av Leave a Comment

Det finns 100-tals sätt att göra nyttig glass, se bara alla tidigare recept: https://4health.se/?s=glass

Den här gången gjorde vi bananglass på resterna från helgens festligheter. Vi använde:

  • ett par bananer
  • en skvätt gräddfil (kanske 1/2-1 dl)
  • glassformar

Mixa ihop
Häll i glassformar (går att göra i iskuber och annat om du inte har glassformar. Annars är det enkelt och billigt på tex IKEA) 
Frys i ett par timmar

Ps. Idag jämför jag riktig glass med “köpeglass” på instagram: https://www.instagram.com/asparre/

Rödljusterapi – Häftiga resultat vid bl.a. Parkinsons, Alzheimers’ och för kvinnohälsa

av 4 Comments

Visste du att ljusterapi kan påverka både hjärnan och din tarmflora? Det kan påskynda läkning av sår, lindra värk, dämpa inflammation och hjälpa kroppen att avgifta toxiner.

Det här är ett läsarinlägg, som svar på min önskan om gästinlägg, skrivet av Jonna Höglund om Rödljusterapi/s.k. Photobiomodulation/PBM.

Vad är ljusterapi?

Ljusterapi är en term som innefattar användandet av olika spektra av ljus riktade mot kroppen i medicinskt syfte. Det används också för välbefinnande och egenvård, som t.ex. i infraröd bastu.

Ljusets våglängder

Ljus definieras som ett spektrum (ett fält) av både synliga och osynliga elektromagnetiska vågrörelser. Vågrörelserna indelas efter längd, de anges också som frekvenser. Det mänskliga ögat kan uppfatta frekvenser inom ca 380 – 750 nanometers (nm) våglängd. Solens våglängder ligger mellan ca 1 nm och 1 mm. Merparten av infraröda och ultravioletta spektran är inte synliga för det mänskliga ögat.

Medicinsk användning

Inom medicinen har man sedan ca 50 år tillbaka i tiden använt olika spektran av ljus för att påskynda läkning av sår, lindra värk, dämpa inflammation och avgifta toxiner. Det används också vid operativa ingrepp för att avlägsna oönskad vävnad. Ljus inom blå och gröna spektran har använts vid vinterdepression/SAD​ och hudåkommor. Nu kommer forskning som undersöker flera nya lovande tillämpningsområden för ljus, särskilt de infraröda våglängderna, s.k.near infrared (NIR) och far infrared (FIR). Bl.a. Alzheimers, Parkinsons, stroke liksom psykiatriska/neuropsykiatriska åkommor samt skador mot huvudet undersöks.

Det visar sig att ljuset inte bara inverkar på kroppens funktioner som sådana, utan också påverkar vårt mikrobiom, dvs. floran av bakterier och svamp som lever i vår tarm, i våra slemhinnevävnader och på vår hud. Man vet nu att mikrobiomets sammansättning påverkar hjärt-kärlhälsa, autoimmunitet, ämnesomsättning/diabetes typ 2/vikt och även hjärnans funktioner. Både våra mikrober, deras genetiska uttryck OCH våra egna genuttryck påverkas alltså av ljus.

Människan har evolverat med ljus

Vi är ljusvarelser, bokstavligt talat. Inte bara i ögats celler utan på huden och även flera centimeter ​inne i ​kroppsvävnaden,​ ​finns receptorer för ljus. När de bestrålas sätter en kaskad av genetiska uttryck igång i kroppen, bl.a. tillverkning av olika hormoner och signalsubstanser som har avgörande effekt på vår hälsa.

Vår utveckling till människa har satt spår i våra gener som visar att vi är präglade att exponera vår hud för solens hela naturliga spektrum av ljus under dagtid, och att leva helt mörkt (med undantag för rött som i eld) under natten.

“Tillverkningsstigar” i kroppen ger oändligt mycket mer än ett enskilt näringsämne

När ett hormon tillverkas i kroppen, särskilt när processen drivs av ljus, sker det i många steg. För varje steg bildas olika substanser och “för-ämnen”. Vetenskapen känner inte till verkan för alla tusentals enskilda ämnen, men många ämnen i tillverkningskedjan har sina alldeles egna funktioner. Om vi t.ex. lever i mörker men tar D-vitamin oralt, kan det hända att vi missar andra steg i kedjan. Steg som kan vara grundbultar till exempel i vårt immunförsvar.

Nya upptäckter

I en​ artikel​ på läkarmottagningen S​urfers Health’s hemsida läste jag nyligen om infrarött ljus. Man upptäckte att infrarött och near infrared (NIR) ljus som riktades mot magen på försöksmöss kan inverka positivt på tarmfloran. Försöket har sedan upprepats på människor.

Från tarmen till hjärnan – och tvärtom

Med kost och med fekal transplantation (avföring med frisk tarmflora överförs) går det att förändra tarmfloran. Fekal transplantation hämmar signalämnen vid neuroinflammation och minskar symtom vid Parkinsons. Ljusterapi erbjuder ett komplement till diet, kosttillskott och övrig medicinsk behandling. Ljus och brist på ljus i naturliga spektran är kanske den felande länken vid många hälsoproblem?

Ljusterapi har visats kunna balansera serotonin och dopamin – “må-bra-hormonerna” som även påverkar svårbehandlade sjukdomar som MS, Parkinsons, ALS, ADHD och autismspektrumstörningar.

I en rad experiment på möss med Parkinsons visade forskare att nerver i hjärnan kan skyddas mot skada när rödljusterapi används ​på andra ställen än hjärnan.

Hur fungerar ljusterapi?

Våglängderna infrarött och Near Infrared (NIR) aktiverar ett enzym som verkar i våra cellers “maskinrum”, mitokondrierna. Via särskilda mottagare för ljus, s.k. fotoreceptorer, kan enzymet cytokrom c-oxidas öka produktionen av ATP, vår kropps energivaluta. Andra direkta effekter är att kväveoxid släpps ut, vilket vidgar blodkärlen så att både blod- och lymfflöde ökas. En mängd andra kaskader sker samtidigt: inflammatoriska ämnen nedregleras och sårläkande, antiinflammatoriska ämnen uppregleras.

Sekundära effekter av ljusterapin innefattar nybildning av nerver och nervsynapser samt ökning av tillväxtfaktor i hjärnan. De sekundära effekterna är mer långsiktiga och består även efter en kortvarig ljusexponering, i dagar, veckor och även månader efter terapin.

När direkt påverkan på tarmens mikrobiom ger förbättring hos personer med Parkinsons, förstår forskarna det som att ljusterapi också kan verka tvåvägs: kroppen påverkar mikrobiomet och tvärtom. Och ljus påverkar bägge vägarna. Signalämnen från en god bakterieflora vandrar genom vagusnerven mellan hjärna och tarm, i båda riktningarna. Här har forskarna myntat begreppet photobiomics​, som står för kombinationen av hur ljus påverkar signalämnen i kroppen, hur det påverkar mikrobiomet i sig och samspelet däremellan.

Resultat och några av de personliga upplevelserna

I en australisk studie utförd av Ann Liebert och​ Brian Bicknell på människor, fick försökspersoner infraröd ljusterapi mot magen 3 gånger per vecka i 12 veckor. Tester visade en ökning av välgörande bakterier efter behandlingen.

Studien upprepades på personer med Parkinsons och resultaten är lovande. De bakterier som är associerade med reumatisk artrit, Chrohn’s sjukdom och insulinresistens minskade alla. De goda bakterierna som kopplas till minskad övervikt och produktion av de välgörande kortkedjade fettsyrorna, SCFA, ökade med upp till 20 %.

Jarett, en av deltagarna, återfick sitt doftsinne. “Under tre år har jag inte kunnat känna blomdoft i min trädgård, men några veckor in i studien kom dofterna tillbaka”.

En annan deltagare upplevde samma återkomst av doftsinnet. Ron, 68 år, kunde börja sova igen. 76-åriga Sean upplevde förbättring av sin koordination och balans.

På kliniken Surfers Health används rödljusterapi vid bl.a. Parkinsons, Alzheimer, depression och kronisk smärta, och de ser goda resultat hos sina klienter. “Det finns egentligen inga biverkningar och det är en av de säkraste behandlingar som kan ges,” säger Dr. Mark Jeffrey som förestår kliniken.

Den outtröttliga källan till naturligt ljus – solen

Brist på naturligt ljus kan vara en av anledningarna till många sjukdomar och symtom. Ett sätt att få mer rött ljus i sin ljusdiet är att vara utomhus vid solnedgång och soluppgång och att då exponera så stor del av kroppen man kan för ljuset. En halvtimme före och efter solens upp- och nedgång kan vi bada i det ljus vi präglats för alltsedan vi “gick nakna med ett spjut på savannen”.

För att få övriga spektran av naturligt ljus – alltså även naturligt blått och grönt ljus, UVA och UVB – är det bra att vistas utomhus utan så mycket kläder man kan vid optimalt minst tre andra tillfällen under dagen, utan solglasögon eller solkräm. Öka långsamt tiden i solen utan att bränna dig. Det viktiga är att få hela spektret för att få rätt balans och ett bra immunförsvar. Enbart blått och grönt ljus utan att vi får det röda gör oss mer känsliga för sjukdomar. Huden och hela kroppen törstar efter det viktiga röda ljusspektrat i vår tid, där vi ofta är omgivna av konstgjort ljus överallt, 24 timmar om dygnet.

Näringsämnen och ljus

Näring som samverkar med ljus i bildningen av viktiga hormoner, som melatonin och D-vitamin, är bl.a. DHA som finns i skaldjur och fisk.

Referenser:

1 Ann Liebert, et al., 2019: Photobiomics: Can Light, Including Photobiomodulation, Alter the Microbiome?​ ​Photobiomodulation, Photomedicine, and Laser Surgery​Vol. 37, No. 11​ ​https://www.liebertpub.com/doi/10.1089/photob.2019.4628

2. Suvi Mahonen 2020: Parkinson’s disease: from the gut to the brain. Infrared light may improve the gut’s microbiome. https://surfershealth.com.au/news/2020/05/01/parkinsons-disease-infrared-light-may-improve-the-guts-microbiome/?fbclid=IwAR1 NVLdBh39Ys3w1nssEJlAFEt1DISPmEynHdeLkXvZh0ybWJGs4AEm_qRc

3. Raymond J. Lanzafame, Sarah de la Torre, and Gustavo H. Leibaschoff. The Rationale for Photobiomodulation Therapy of Vaginal Tissue for Treatment of Genitourinary Syndrome of Menopause: An Analysis of Its Mechanism of Action, and Current Clinical Outcomes. Photobiomodulation, Photomedicine, and Laser Surgery. Jul 2019.395-407.http://doi.org/10.1089/photob.2019.4618

4. John Mitrofanis. Why and how does light therapy offer neuroprotection in Parkinson’s disease? ​Neural Regen Res​. 2017 Apr; 12(4): 574–575. doi: 10.4103/1673-5374.205092

/Jonna Höglund, dipl. näringsterapeut.

Jonna bloggar om evolutionär livsstil och hälsa. Hon undervisar i näringslära på Mora Folkhögskola, kursen “Ekologisk odling och hållbar livsföring” sedan 2018.

Driver hemsidan ​Naringsmedicin.se​, facebook-sidan Näringsmedicin.se
Mer om ljusmedicin finns här. ​ Rödljushack på mobilen.
Kontakt: jonna@naringsmedicin.se

Probiotika kan stärka immunsystemet

av Leave a Comment

Många har upplevt att de är mer motståndskraftiga mot förkylningar och andra infektioner sedan de börjat använda prbiotikainnehållande livsmedel, såsom kombucha, surkål, vattenkefir eller kefir.

Inte är det så konstigt, det mesta av immunsystemet finns ju i och runt matsmältningssystemet.

Flera studier styrker också detta- bl.a. djurstudier där man ger olika probiotikastammar till djur. Se länkar nedan. Om jag ska försöka summera studierna på ett vettigt sätt så skulle jag säga att de visar att probiotika stärker tarmhälsan och balanserar immunsystemet.

Värt att ha i åtanke så här i coronatider 🙂
Fler tips via https://4health.se/?s=corona och i podcastavsnitt 252, 253 och 259 https://4health.se/category/podcast

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31461453/

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31064013/

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30003737/

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/18631345/

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/29077061/

Så kan glutation hjälpa dig med sköldkörtelsjukdom

av 2 Comments

Glutation är ett fantastiskt ämne din kropp själv kan tillverka. Det kan balansera immunförsvaret, öka utrensningen av gifter och fungera som en antioxidant. Ämnet är särskilt viktigt för dig med sköldkörtelsjukdom. För både Hashimotos tyreodit – den vanligaste typen av hypotyreos och Graves tyreodit- den vanligaste typen av hypertyreos – är det konstaterat att nivåerna av glutation är låga. 

Det här är ett gästinlägg skrivet av Katarina Fornander. Vill du skriva? Läs mer här: https://4health.se/vill-du-skriva-gastinlagg

Tidigare inlägg om glutation: https://4health.se/?s=glutation

Det finns flera potentiella fördelar att öka dina nivåer av glutation vid sköldkörtelsjukdom: 

  • Viktigt i sköldkörteln för att det tillsammans med selen ingår i de enzymer som förhindrar inflammation som annars kan bidra till autoimmunitet.
  • Minskade nivåer av glutation kan skapa obalans i immunförsvaret och leda till autoimmunitet. 
  • Glutation är en kraftfull antioxidant och skulle kunna minska symtom den oxidativa stress som är hög både vid hypo- och hypertyreos. 
  • Stöttar leverns avgiftning av hormonnedbrytningsprodukter, tungmetaller och hormonstörande kemikalier som annars kan bidra till autoimmunitet. 
  • Glutation hjälper till att skydda mitokondrierna, cellens energifabriker. Mitokondrierna kan ta skada och fungera sämre av både för lite och för mycket sköldkörtelhormon. 

Stötta glutation med livsstil och tillskott

Normalt sett ska kroppen tillverka tillräckligt med glutation men på grund av sjukdom eller livsstil är det inte säkert att den gör det. Har du sköldkörtelsjukdom kan du använda livsstilen för att få upp dina nivåer igen. Glutation minskar också när vi åldras. 

Sätt att öka dina glutationnivåer med hjälp av livsstilen:

  • Tillräckligt selenintag. Selen är en kofaktor till glutation och behövs för dess funktion.
  • Ökat intag av svavelhaltiga grönsaker som kål och lök. Svavel behövs för att bilda glutation. Ägg innehåller cystein som är en svavelinnehållande aminosyra.
  • Vitamin C-rik mat kan hjälpa till att öka nivåerna av glutation.
  • Sova, röra på dig tillräckligt och minska alkoholintag är andra sätt att öka glutation.  
  • Tungmetallen kvicksilver gör slut på våra glutationförråd och kan finnas i maten vi äter eller komma från amalgamfyllningar i tänderna.
  • Minska stress, även i form av rökning, mat du inte tål, socker och alkohol. 
  • Undvik kemikalier i mat, smink och plast. 

Tillskott för mer glutation

För att stötta produktionen av glutation kan du välja att antingen ta glutation direkt eller andra ämnen som stöttar produktionen. Glutation kräver näring för att bildas däribland aminosyror och vitaminer, därför är näringsrik kost en grund för bra glutationnivåer. Väljer du tillskott av glutation kan du fundera på att välja en så kallad liposomal variant. Där är glutationet inkapslat i fett vilket underlättar upptaget i tarmen och till cellerna där det behövs. Vissa menar att glutation i icke-liposomal form inte tas upp alls. 

Mineralen Selen har visat sig fördelaktigt som tillskott vid både hypo- och hyper och en av anledningarna är att det ingår i ett enzym som kan skydda sköldkörteln från den inflammation som uppstår när sköldkörtelhormon tillverkas. Tillverkningen innebär under normala omständigheter fria radikaler och dessa tas om hand av glutationperoxidas, ett enzym som innehåller glutation förstås men även selen.  

För att öka nivåerna med hjälp av tillskott: 

Glutation. Färdigbildat glutation, välj helst en liposomal variant.    

Ämnen som stöttar glutation.

– NAC

– vitamin C 

– B-vitaminer, gärna i metylerad (aktiverad) form

– vitamin E

– omega-3

– selen

– ALA

– Mariatistel eller på engelska milk thistle

– glutamin kan hjälpa kroppen bilda mer glutation.

Katarina Fornander har en magister i Biomedicin från KI och är journalist inom medicin och hälsa. September 2020 utkommer hennes bok ”Efter Graves – Din väg till läkning” om Graves tyreodit, som är den vanligaste typen av hypertyreos och vad du kan göra för att återhämta dig efter sjukdomen. Missa inte att jag intervjuar Katarina för podcasten om att komma tillbaka från både Graves, stress och utmattning. Avsnittet kommer i sommar! Fram till boksläpp kan du förbeställa boken med 25 procents rabatt här: http://www.fysiomedia.se/efter-graves/.

Källor

Minich DM, Brown BI. A Review of Dietary (Phyto)Nutrients for Glutathione Support. Nutrients. 2019;11(9):2073. Published 2019 Sep 3. doi:10.3390/nu11092073Källor

Rostami R, Aghasi MR, Mohammadi A, Nourooz-Zadeh J. Enhanced oxidative stress in Hashimoto’s thyroiditis: inter-relationships to biomarkers of thyroid function. Clin Biochem. 2013;46(4-5):308-312. doi:10.1016/j.clinbiochem.2012.11.021

Vrca VB, Skreb F, Cepelak I, Romic Z, Mayer L. Supplementation with antioxidants in the treatment of Graves’ disease; the effect on glutathione peroxidase activity and concentration of selenium. Clin Chim Acta. 2004;341(1-2):55-63. doi:10.1016/j.cccn.2003.10.028