Alla inlägg och poddavsnitt

Tarmproblem som förstoppning, gaser och illamående är vanliga hos människor med Parkinsons sjukdom. Det är bakgrunden till att forskare börjat leta efter samband mellan sjukdomen och rubbningar i tarmen.

Det första tecknet på Parkinsons brukar vara skakningar i ena handen. Stelhet, darrningar och problem att starta en rörelse är vanliga symtom. Fler män än kvinnor drabbas och de flesta är över femtio. Sjukdomen leder till att nervceller som tillverkar signalämnet dopamin i en del av mitthjärnan långsamt förtvinar. Den vanligaste behandlingen består av läkemedel som hjärnan omvandlar till signalämnet dopamin.

Bara en liten del av sjukdomsfallen kan kopplas till ärftliga faktorer och en hypotes är därför att olika miljöfaktorer kan öka risken, till exempel exponering för bekämpningsmedel. Det skulle kunna förklara varför människor som bor på landet har en något högre risk att insjukna i Parkinsons, vilket flera tidigare studier visat.

Hos parkinsonpatienter bildas klumpar i hjärnan av ett felveckat protein, alfasynuklein. Samma protein finns även i blindtarmen. Djurförsök visar att proteinet kan färdas via nervtrådar från tarmen till hjärnan. Nu har forskare gått igenom data från Sveriges befolkning och hittat ett samband mellan sjukdomen och blindtarmen.

Man såg att förekomsten var lägre bland dem som opererat bort blindtarmen än inom en kontrollgrupp som inte gjort någon blindtarmsoperation. Risken minskade med knappt en femtedel. Undersökningen är den största i sitt slag. Den bygger på data från närmare 1,7 miljoner individer i det svenska patientregistret, som bland annat innehåller diagnoser och uppgifter om kirurgiska ingrepp som patienter fått sedan år 1964. Analyser av ett mindre amerikanskt register visade också att en blindtarmsoperation i unga år fördröjer tidpunkten för diagnos hos personer som senare får parkinson med 3,6 år.

Bland människor som bor på landet och som opererat bort blindtarmen minskade risken att utveckla Parkinsons med över 25 procent i jämförelse med de som inte opererats, även om antalet fall av Parkinsons var relativt lågt i båda grupper. För stadsbor som gjort samma operation hittades däremot ingen minskad risk. Varför det ser ut så vet inte forskarna. Det skulle kunna vara så att kopplingen mellan blindtarmen och Parkinsons sjukdom kan påverkas av olika miljöfaktorer. Yttre miljöfaktorer, som exponering för bekämpningsmedel eller ökad inflammation i tarmen, skulle kunna trigga biologiska förändringar i blindtarmen som leder till ansamlingar av alfasynuklein och därmed ökar risken för Parkinsons sjukdom.

Men det betyder inte att en blindtarmsoperation är ett bra sätt att förebygga sjukdomen. Blindtarmen har setts som ett onödigt organ, men det kan mycket väl vara så att det finns hälsovinster med att ha blindtarmen kvar. Bl.a. vet man nu att blindtarmen är en reservoar för tarmbakterier. Efter en kraftig magsjuka eller medicinering så finns reserven där som kan komma ut och populera tarmen igen.

Dessutom är Parkinsons sjukdom sällsynt. Den drabbar ett par tiondels procent av befolkningen. Därför skulle det behövas massor av operationer för att förebygga ett enda fall av parkinson, och all kirurgi innebär en risk för att något går snett.

Den nya studien, som publiceras i tidskriften Science Translational Medicine, kan inte utesluta att någon okänd faktor ligger bakom förändringarna i både tarmen och hjärnan. Men forskarna tolkar resultaten som ett stöd för tanken på en koppling mellan tarmens och hjärnans biologi, och hoppas att de leder till nya behandlingar. Man skulle kunna tänka sig en behandling mot Parkinsons sjukdom som riktar sig mot tarmen, till exempel genom att påverka tarmfloran.

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/bortopererad-blindtarm-kan-minska-risken-for-parkinsons

https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/mindre-risk-for-parkinson-efter-blindtarmsoperation/