fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Hälsa - övrigt

Förbjudna miljögifter kvar i kroppen och överförs till barn

av 2 Comments

En studie på djur, i det här fallet delfiner, visar att förbjudna miljögifter som förbjöds för mer än 30 år sedan förs fortfarande över från delfiner till deras ungar. Jag antar att det ger en indikation på hur det kan se ut i våra egna kroppar och vad vi överför till våra barn.

PCB som förbjöds på 80-talet kan finnas i höga koncentrationer hos flasknosdelfiner i Medelhavet, enligt den nya studien. Honor som inte fått kalvar ännu och hanar hade högre grad av PCB lagrat i sitt späck än delfiner som fått kalvar.

Forskaren Tilen Genov säger till New Scientist att miljögifterna förs över till ungen genom mjölken. Enligt tidigare studier skulle PCB också kunna överföras via moderkakan.

Mer på temat via taggen miljö och taggen tillsatser 

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=7132863

Mer om bakfylla: Därför blir du mer bakfull vid mineralbrister och utmattning

av 1 Comment

Jag skrev ett populärt inlägg om varför man tenderar att bli mer bakfull med åldern för en tid sedan. Läs det här: https://4health.se/varfor-bakfylla-blir-varre-med-aldern

Men jag glömde skriva en viktig sak i det inlägget som har att göra med mängden mineraler i din kropp, inte minst våra “makromineraler”, elektrolyterna.

När du druckit alkohol så kissar du ut mer mineraler. Detta  pga att alkohol hindrar hormonet ADH, antidiuretic hormone. ADH har som uppgift att minska kissandet när det behövs, så eftersom alkohol hindrar det här hormonet kissar du alltså mer. Och med urin följer mineraler.

Så om du redan från början har dåligt med mineraler i din kropp så kommer bakfyllan att få dig att må ännu sämre.

Och så är det så att utmattade personer generellt har brist på mineraler eftersom det bl.a. är binjurarna som ska hantera hur mycket salt (natrium) vi behåller, och eftersom du utarmas på mineraler pga av stress (inte minst utarmas ditt magnesium vid stress). Det här är en av anledningarna till att personer som levt med mycket stress och är utmattade generellt tål alkohol väldigt dåligt.

Ett trick för att minska bakfyllan är därför att dricka vätskeersättning när du dricker alkohol. Gör gärna en egen elektrolytblandning med ett bra oraffinerat havs- eller himalaysalt. Men tillsätt med fördel även lite kalium och ordentligt med magnesium.

Dvs “varannan vatten” bör ersättas med uttrycket “varannan vätskeersättning”!

Förkylningstips och örtkunskap: Eukalyptus

av Leave a Comment

Eukalyptus är ett växtsläkte av träd med läderartade, oftast blågröna blad. Det finns nästan 600 arter av eukalyptus och de flesta av dem kommer ursprungligen från Australien.

Olja som utvinns ur eukalyptusblad innehåller ämnen som bl.a. är antiinflammatoriska och antiseptiska. I stora mängder kan den dock vara giftig.

Eukalyptus är dessutom både svalkande och sårläkande och passar bra vid t.ex. brännskador.

Andas in ångorna från eukalyptus om du är förkyld. Det är både slemlösande och avkylande och kan göra det lättare att andas.

Mer vi taggen örter https://4health.se/tag/orter

Eteriska oljor och hjärnan

av Leave a Comment

Eteriska oljor är doftande substanser som finns i växter. Lukten du känner när du gnider med fingrarna på olika örter är eteriska oljor. Skalet från citrusfrukter är också rikt på eterisk olja. Skalar du en apelsin känner du doften från den.

Växterna innehåller eteriska oljor bl.a. för att stöta bort skadedjur, men ibland också för att locka till sig bin och andra pollinatörer.

De här oljorna kan ha många fina egenskaper för oss människor, bl.a. är ju en del antiseptiska, dvs de har antimikrobiella egenskaper. Men eteriska oljor kan påverka oss bara genom sin doft. De kan påverka oss eftersom delar i vår hjärna som har med minnen, motivation, känslor och beteenden sitter ihop med luktloben i hjärnan.

Det är nämligen så att luktsinnet är direkt kopplat till det limbiska systemet (till skillnad från andra sinnesorgan som kopplas om i talamus innan de når storhjärnan). Limbiska systemet är ett komplex av nervceller på insidan av hjärnans hemisfärer och utgörs bland annat av amygdala, gyrus cinguli och hippocampus. Det limbiska systemet kallas för känslohjärnan och tillhör det centrala nervsystemet. Limbiska systemet påverkar bl.a. det autonoma (omedvetna) nervsystemet genom att göra individen stressad via det sympatiska systemet. Också sexualiteten styrs härifrån. När det gäller minne och inlärning har limbiska systemen en viktig roll, då hela ens beteende i grund och botten baserar sig på att stimulera sådant som ger känslor av välbehag och undvika sådant som ger känslor av obehag.

Och här kommer alltså dofter in och påverkar. För visst har du upplevt ett starkt minne eller en känsla via en doft? Doften av syrener som påminner om skolavslutningen, eller lukten av regn mot varm asfalt som påminner om en sommarupplevelse eller utlandsvistelse.

Luktloben gör så att vi förknippar dofter med känslor och minnen. Och dofter kan påverka frisättningen av olika signalsubstanser.

Tänk på att eteriska oljor i regel aldrig ska användas outspädda, varken invärtes eller utvärtes. De behöver spädas ut med en annan “vanlig” olja. Äkta eteriska oljor kommer från växter, träd och frukter och ska inte blandas ihop med billigare syntetiska varianter.

Några exempel på eteriska oljor och deras egenskaper:

  • Lavendel: Lugnande. Du kan ha den i sovrummet eller gnida in lite på huden på kvällen för att komma till ro. Du kan också droppa en droppe på kudden.
  • Pepparmynta: Uppiggande. Kan hjälpa mot huvudvärk. Kylande på huden.
  • Kamomill: Lugnande. Invärtes kan den hjälpa matsmältningen, vara antiinflammatorisk, kramplösande och muskelavslappnande, vilken kan vara till hjälp vid mag- och tarmproblem.
  • Tea tree: Antiseptisk. Särskilt effektiv utvärtes mot svampinfektioner.
  • Eukalyptus: Slemlösande. Ångorna kan inhaleras vid förkylning.
  • Rosmarin: Stimulerar sinnet och anses främja kognitiva funktioner som minne och koncentration. Antiseptisk och kan användas mot svamp och bakterier.

Mer vi taggen örter https://4health.se/tag/orter

Årets forskningsgenombrott: Vilka gener är påslagna i vilka celler

av Leave a Comment

Varje år utser den vetenskapliga tidskriften Science det gångna årets största vetenskapliga genombrott. I år går titeln till revolutionerande utvecklingsbiologi. Forskning kring vilka olika celltyper som finns och hur de samarbetar i kroppens organ – det är årets genombrott enligt Science.

En enda cell blir till en kropp. Kroppen är fantastisk, den bildas från ett befruktat ägg och blir en människa uppbyggd av flera biljoner celler. Livets mirakler kan forskare nu följa i utsökt detalj genom att avläsa arvsmassan inuti enstaka celler. Det finns ett nytt sätt att fånga livets utveckling. Bilderna bygger på teknik som tidskriften Science placerar högst på sin lista över vetenskapens viktigaste genombrott under det gångna året. Kanske det leder till ett Nobelpris.

Sedan några år tillbaka har forskare kunnat avläsa genetisk information i form av rna (ett slags arbetskopior av cellkärnornas dna) i enstaka celler. Tekniken kallas ”single cell rna-sequencing”, enkelcellsanalys, en teknik som gör att man kan se vilka gener som är påslagna i enskilda celler. Analyser av tusentals enskilda celler visar hur de slår av och på olika gener. Genernas aktivitet gör så att nya celler bildas vid exakt rätt tid, på rätt plats och i ett biologiskt samspel med cellgrannar som tillsammans utgör en organism. Datorberäkningar och ärftliga genändringar gör det möjligt att följa cellernas släktlinjer, och se hur de bildar olika vävnader och organ. Forskare har alltså kunnat ta reda på mer om hur friska celler fungerar och vad som händer vid sjukdomar.

I år har tekniken använts till att kartlägga den tidiga utvecklingen hos zebrafiskar, grodor och andra ryggradsdjur. Av både etiska och tekniska skäl handlar forskningen än så länge om embryon från andra djur än människor. Men flera forskargrupper studerar mänskliga celler. I Europa har 60 företag och nästan lika många vetenskapliga institutioner slagit sig samman för att kartlägga förlopp i enskilda celler som orsakar cancer, diabetes och andra sjukdomar.

I förlängningen kan det leda till nya behandlingar – och till allt mer detaljerade bilder och kunskap om cellerna.

Den här typen av forskning är avgörande för att kunna förstå olika sjukdomar. Man skulle också kunna ersätta celler i vävnader. Till exempel i diabetsbehandling, där betacellerna i bukspottkörteln inte längre fungerar och producerar insulin. Men för att ens kunna tänka på sådana saker så måste man förstå exakt hur de här cellerna fungerar.

Redan för tio år sedan började man utveckla tekniken på Karolinska institutet. Men det som hänt de senaste två åren är att man lyckats göra större experiment, på tusentals celler samtidigt.

Ett projekt som pågår nu är Human Cell Atlas. Målet är att genom enkelcellsanalys för första gången definiera vilka olika celltyper vi har i den mänskliga kroppen och i andra organismer. I läroböcker kan det stå att det finns ungefär 600 olika celltyper, men forskarna tror att det är betydligt fler, kanske mer än 6000.

“From at least the time of Hippocrates, biologists have been transfixed by the mystery of how a single cell develops into an adult animal with multiple organs and billions of cells.”
“now we know it is DNA that ultimately orchestrates the processes by which cells multiply and specialize. Now, just as a music score indicates when strings, brass, percussion, and woodwinds chime in to create a symphony, a combination of technologies is revealing when genes in individual cells switch on, cueing the cells to play their specialized parts. The result is the ability to track development of organisms and organs in stunning detail, cell by cell and through time.”

https://vis.sciencemag.org/breakthrough2018/finalists/#cell-development

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=7119071

https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/arets-10-storsta-vetenskapliga-genombrott/

Varför bakfylla blir värre med åldern

av Leave a Comment

Har du märkt att du inte klarar mycket alkohol längre? Det kan finnas lång anledningar till det, men här är några anledningar till att gemene man klarar alkohol allt sämre med åldern:

  • Ju äldre du blir, ju mindre vatten har du i kroppen, vilket gör att alkoholen och gifterna som bildas inte blir lika utspädda längre. Koncentrationen av alkohol i kroppen blir alltså större, trots att du dricker samma mängd
  • Ju äldre du blir, desto mindre effektiva leverenzymer har du i regel och nedbrytningen av alkohol går därför långsammare
  • I många fall får man mer fett i förhållande till muskelmassa med åldern. Muskler består till stor del av vatten, medan fett nästan inte innehåller något vatten. Alkohol absorberas därför bättre i en muskulös kropp (alkohol absorberas bättre av vattenrik vävnad). Ju mer fett du har i förhållande till muskler, desto längre och mer koncentrerad förblir alkoholen i systemet
  • Du sover i regel mindre och har mer stress och påfrestningar på kroppen med ansvar på jobbet, barn i hemmet osv. Dvs mindre återhämtning och mer påfrestningar – värre bakfylla

Lyssna även på avsnitt 101 där jag berättar mer om fysiologin bakom baksmälla med acetaldehyd och annat som bildas när kroppen bryter ner alkohol: https://4health.se/101-ett-glas-vin-ar-det-nyttigt och på avsnitten om detox 112, 114 och 116.

https://www.independent.co.uk/life-style/health-and-families/hangovers-worse-age-why-drinking-alcohol-recovery-body-fat-composition-liver-enzymes-a8196781.html

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/emma-frans-darfor-blir-du-mer-bakis-med-aren

Jordbakterier eliminerar antibiotikaresistenta bakterier

av 2 Comments

Antibiotikaresistenta bakterier anses utgöra ett av de största hoten mot folkhälsan i de flesta länder. Miljontals människor riskerar att dö varje år i världen runt år 2050 som en följd av att de inte längre kan behandlas med antibiotika. Antibiotikaresistens innebär att en mikroorganism, oftast en bakterie, utvecklat motståndskraft mot antibiotika, dvs. den sorts läkemedel som är bakteriedödande eller hämmar bakteriernas tillväxt. Hos olika bakterier finns flera genetiska varianter, varav några är mer motståndskraftiga mot antibiotikans effekter än andra. Resistens utvecklas när dessa varianter gynnas och blir dominerande, vilket sker när antibiotika används. Risken för att resistens uppkommer minskar om antibiotikan inte används i onödan, samt om bakterierna inte utsätts för alltför låga eller kortvariga doser.

Nu har bakterier från gamla jordlager på Irland visat sig ha effekt mot en del av de här antibiotikaresistenta bakterierna. De tidigare okända mikroberna har visat sig kunna eliminera fyra farliga, resistenta bakterier. Jorden på den här platsen, Boho Highlands i Nordirland, har länge haft rykte om sig att ha helande krafter. Människorna i trakten brukade tidigare vira in lite jord i en bit bomullstyg för att lindra tandvärk och olika infektioner.

En av forskarna bakom upptäckten har tidigare bott i området och kände till att jorden hade rykte om sig att ha medicinska egenskaper. Analyserna avslöjade att jorden innehåller en stam av bakterier tillhörande släktet Streptomyces som är effektiva mot fyra av de sex värsta antibiotikaresistenta patogenerna. Tester visar att de kan stoppa tillväxten av bland andra vankomycinresistenta enterokocker och meticillinresistenta stafylokocker.

Streptomyces kallas ofta mögelbakterier eftersom de har likheter med mögelsvampar. Den nya varianten har fått namnet Streptomyces sp. myrophorea vilket hänsyftar på dess speciella doft som påminner om doften av olja från vintergröna.

Exakt hur den nyupptäckta mikroben bär sig åt för att eliminera de farliga bakterierna är än så länge okänt. Men forskarna bakom upptäckten avser nu att undersöka detta. Avsikten är att isolera de bakteriehämmande substanserna för att på sikt kunna producera nya effektiva former av antibiotika.

https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fmicb.2018.02458/full

https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/mogelbakterie-ger-hopp-om-ny-antibiotika/

Skärpta regler för kemikalier i vardagsprodukter

av Leave a Comment

Arbetet med att minska de farliga kemikalierna i vår vardag fortsätter. Flera förbud väntar på att införas och redan i år har vissa gränsvärden sänkts.

Kunskapen om kemikaliers påverkan på människors hälsa ökar och nu kommer flera nya skärpta regler för vad som egentligen får finnas i vardagsprodukter. Barn är extra känsliga och bland annat har gränsvärdena för bly, fenol och bisfenol A i leksaker sänkts i år. Under nästa år kommer halterna av sexvärt krom att sänkas.

Att man har sänkt gränsvärdet för bland annat bly är jättebra. Det är ett ämne där vi inte vet någon nivå som är säker och inte påverkar hälsan.

Från och med den 1 november 2020 har EU-kommissionen beslutat att förbjuda 33 farliga ämnen i kläder och hemtextilier. Förbudet kommer att gälla bland annat kläder, lakan, handdukar och inredningstextilier som vi kommer i kontakt med. Dessutom ingår tyger i bilar, bussar samt möbler i offentliga miljöer. Eftersom speciellt kläder bärs nära kroppen finns det också en risk att vi exponeras mycket för dessa kemikalier så därför är det mycket bra att skärpta regler införs.

Även om det inte räcker hela vägen, så är det trevligt med nyheter i positiv riktning! 🙂

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/orebro/efter-larmen-nu-blir-det-skarpta-regler-for-kemikalier-i-vardagsprodukter

Så här funkar klåda (att det kliar)

av Leave a Comment

Våra kroppar har utvecklat klåda som en viktig signal om att kroppen är utsatt för ett hot på huden. Men det finns också dem som lider av mer kroniskt kli – exempelvis vid eksem, psoriasis eller en nervskada. Det kliar, fast ingenting finns att klia bort. Det finns idag ingen riktig bot för sådan klåda. Och det finns stora kunskapsluckor om hur kroppen reglerar klåda och kliande.

Nu har kinesiska forskare upptäckt vad för nervceller i hjärnan som gör att vi upplever klåda, och som sen sätter igång kliandet. De har lyckats identifiera en grupp nervceller i hjärnan som styr över klådan. Nervcellerna ligger i ett område mitt i hjärnan som kallas för den periakveduktala grå substansen, och är samma område som styr kroppens egen smärtlindring.

De kinesiska forskarna använde sig av möss som de gav en injektion med histamin som orsakar klåda. Aktiviteten ökade då i det här området och mössen började därefter att klia sig. För att sen kunna identifiera exakt vilka nervceller som styr klådan använde sig forskarna av optogenetik – en teknik som forskare använder för att sätta på och stänga av olika cellers funktion.

När de stängde av generna i de här nervcellerna så slutade mössen att klia sig. De kunde nu ta kontrollen över mössens kliande. Forskarna kunde också aktivera nervcellerna så att mössen frenetiskt började klia sig, trots att det inte fanns någon irritation på huden som gav klåda.

Många som lider av psoriasis och andra sjukdomar tycker att klåda är ett av de värsta symptomen av sjukdomen. Man kan inte vänja sig vid smärta och klåda., och särskilt jobbigt kan det bli på natten då ingenting finns som kan avleda upplevelsen.

Optogenetik är en metod att styra nervceller med hjälp av ljus för att ta reda på vad de har för funktion. Mössen i studien har blivit genmodifierade. Specifika nervceller i hjärnan har fått en extra gen som producerar ett ljuskänsligt protein som aktiverar nervcellerna när de utsätts för ljus av en viss våglängd. I det här experimentet började mössen att klia sig när man lyste på de genmodifierade nervcellerna.

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/kladan-sitter-mitt-i-hjarnan

Bajsbanker ska bevara vår tarmflora

av Leave a Comment

Hoten mot vår tarmflora blir allt värre. Människor i den industrialiserade delen av världen har färre arter i sin tarmflora än befolkningar på avlägsna platser som bevarat en traditionell livsstil. Orsakerna inkluderar bl.a. ett utbrett bruk av antibiotika och andra läkemedel, antimikrobiella rengöringsmedel, klorerat dricksvatten, fler födslar med kejsarsnitt, bröstmjölksersättning och processade livsmedel med låg halt av fibrer.

Forskare samlar nu därför avföring för att bevara människans tarmflora i en sorts biobank – Global Microbiome Conservancy, som ska bevara den mänskliga tarmflorans artrikedom. Forskare reser världen runt och ber folk i avlägsna byar att bidra med ett avföringsprov.

Hittills har de varit på insamlingsresor i sju länder: USA, Finland, Kamerun, Tanzania, Ghana, Rwanda och Nigeria. Nästa år fortsätter de i Asien. I projektet ingår forskare från 34 länder, inklusive Sverige.

I takt med att jordens befolkning ändrar livsstil och kost så ändras också tarmfloran. Tarmen står för en enorm biologisk mångfald. Tillsammans fungerar mikroberna i tarmen som ett avancerat inre organ. Tarmbakterierna fyller viktiga funktioner i kroppen. Bland annat tillverkar de vitaminer och bidrar till immunförsvarets utveckling. Tarmbakterierna hjälper kroppen att bygga upp ett fungerande immunsystem. Dessutom underlättar de upptaget av näring från maten och tillverkar en rad olika vitaminer och andra ämnen som påverkar kroppen.

Men bakterierna lever farligt. Arter som har följt människan genom vår utvecklingshistoria riskerar att försvinna för gott. Martin Blaser, professor i mikrobiologi vid New York University School of Medicine, bedömer att vi som bor i den industrialiserade delen av världen redan har förlorat ungefär hälften av den biologiska mångfalden i våra tarmar, som förutom bakterier innehåller virus, svampceller och andra mikroorganismer. Samtidigt har vi en kraftig ökning av massor av sjukdomar som fetma, diabetes, allergier och inflammatorisk tarmsjukdom.

Hoten mot tarmens biologiska mångfald är större än någonsin förr i vår arts historia. En uppenbar faktor är antibiotika, som varit i bruk sedan 1940-talet. Vartenda däggdjur har sedan urminnes tider fötts fram genom vaginal förlossning. Nu har det ändrats. I länder som Dominikanska republiken, Brasilien och Turkiet föds över hälften av alla barn genom kejsarsnitt.

Under en vaginal förlossning får barnet i sig bakterier från mammans vagina och tarm. Forskning visar att barn som kommit till världen genom kejsarsnitt har färre bakteriarter under sina första levnadsår. Barn som får antibiotika under sitt första levnadsår löper större risk än andra att senare drabbas av bland annat fetma, diabetes och flera andra sjukdomar.

Forskningen om den genetiska variationen hos tarmens mikroorganismer – det så kallade mikrobiomet – befinner sig i ett tidigt skede. Länge var det svårt att studera tarmbakterier. De flesta kan bara leva i en syrefri miljö och är därför svåra att odla i ett laboratorium. Men med modern teknik för att avläsa genetisk information behövs inga odlingar för att identifiera samtliga mikrober i ett avföringsprov. Under det senaste decenniet har antalet vetenskapliga artiklar om det mänskliga mikrobiomet ökat lavinartat.

Allt fler sjukdomar kopplas till en rubbad tarmflora. I så fall kan det vara bra att kunna gå till en biobank och leta rätt på lämpliga bakterier.

Forskarna i projektet har hittills isolerat 12 000 arter från sina expeditioner runt om i världen. Många är tidigare okända för vetenskapen och kommer från befolkningar som bevarat en traditionell livsstil på avlägsna platser. Biobanken består av en frys i Boston, USA, som innehåller isolerade stammar av mänskliga tarmbakterier från olika delar av världen. Målet är att den inom några år ska ha uppåt tio gånger fler specifika arter.

Nyligen startade ett liknande projekt, men med ännu större fokus på en avlägsen framtid. Det projektet söker en plats i ett politiskt stabilt land med låg risk för naturkatastrofer och terrorattacker. ” The Microbiota Vault”, ska bli ett slags Noaks ark för bajsprover. Samtal pågår om att placera prover på norska Svalbard, där det redan finns en underjordisk lagerlokal med frön som ska kunna starta om planetens växtlighet efter en naturkatastrof. En alternativ placering är i en övergiven armébunker i de schweiziska alperna. Detta projekt har stöd av en lång rad forskare. De hoppas få ihop en grundplåt på några miljarder för att bevara tarmens biologiska mångfald för alla kommande generationer.

https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/forskare-samlar-avforing-for-att-bevara-manniskans-tarmflora/