fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Search Results for: 145

145: Anders Lönedal – Syra-basbalans. Sanningen. Hur du påverkar kroppens pH, och vad det gör för din hälsa

av 28 Comments

Syra-basbalans! Populäre Anders Lönedal är tillbaka för att idag berätta sanningen om kroppens pH!

Vad spelar det för roll? Vilka är de vanligaste myterna kring syra-basbalans, och hur påverkar du kroppens pH?

I det här avsnittet får du mycket information om hur kroppen fungerar, och orsakerna till dina hälsobesvär. Dessutom får du konkreta tips och övningar som kan förbättra och förändra din hälsa i grunden!

Här får du över en timme att lyssna på! På promenaden eller i bilen tex.

Så här gör du:

Lyssna på din dator

  1. Antingen kan du lyssna direkt här på bloggen genom att trycka på den grå playknappen i respektive avsnitt, dvs längst ner här i inlägget (alla avsnitt hittar du här: https://4health.se/category/podcast)
  2. Eller så kan du gå in i iTunes och söka 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna på. Klicka på prenumerera så får du varje avsnitt
    Direktlänk till iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din iPhone

  1. Kolla om du har appen/symbolen Podcaster (lila och vit). Annars gå till App Store i din telefon och sök Podcaster. Välj ladda ner (gratis)
  2. Gå in i podcaster och sök 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna på
    Direktlänk till iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din android:

  1. Kolla om du har en app för att lyssna på podcasts. Annars gå till Google Play i din telefon och ladda ner podcast-app. Exempel på podcast-appar för android som du kan söka upp och ladda ner till din telefon är BeyondPod eller pocket cast. Se här för olika podcastappar till android:https://play.google.com/store/search?q=podcast&c=apps
  2. Öppna länken till 4healths podcast-feed i denna app. Detta är det podcast-feed du kan kopiera och öppna i din podcast-app:https://4health.se/category/podcast/feed

Gå gärna in och lämna ett betyg/review när du ändå är i iTunes.

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

Forskning: Den vanligaste diabetesmedicinen kan öka risk för fosterskador med 40%

av Leave a Comment

Mäns användning av diabetesläkemedel strax före befruktningen är kopplad till en 40-procentig ökning av fosterskador, visar en ny studie.

Det är metforminanvändning hos män är kopplad till en 40% högre risk för fosterskador hos avkomman, enligt studien som publicerats i tidskriften Annals of Internal Medicine.

Metformin är ett förstahandsläkemedel vid behandling av typ 2-diabetes.
Forskningen, som gjorts i Danmark, använde nationella register för att följa över 1 miljon födslar mellan 1997 och 2016 och jämförde risken för stora fosterskador hos spädbarn baserat på faderns exponering för diabetesmedicin. Studien observerade endast barn som föddes av kvinnor under 35 och män under 40. Spädbarn födda av kvinnor med diabetes exkluderades.

Forskarna ansåg att män exponerades för metformin om de fyllde ut ett recept på det under de tre månaderna före befruktningen, vilket är hur lång tid det tar för de befruktande spermierna att mogna helt.

Förekomsten av fosterskador hos spädbarn där mannen hade diagnosen typ 2-diabetes, men som inte tog metformin, var 3,1 %, men frekvensen var 4,6 % hos barn där pappan tagit metformin.

Genitala fosterskador hos pojkar var den fosterskada som stack ut mest i studien och visade statistiskt signifikant ökad risk.

Bebisarnas syskon påverkades inte om inte pappan exponerats för metformin även i samband med befruktningen där.

Tidigare forskning har visat att diabetes både kan försämra spermiekvaliteten och manlig fertilitet. Därför jämförde forskarna också frekvensen av fosterskador hos barn till män som tog insulin med de som tog metformin för att säkerställa att en diabetesdiagnos i sig inte var en bidragande faktor. De fann att insulinanvändning inte var förknippad med en förändring i antalet fosterskador.
Forskarna fann inte något signifikant samband mellan fosterskador och faderns exponering för diabetesmedicin förutom metformin.

Forskaren Germain Buck Louis uttrycker att det finns bevis från tidigare studier som tyder på att förändrade testosteronnivåer kan vara en underliggande mekanism för att förklara dessa fynd.

Ur studien:

Diabetes reduces semen quality and increasingly occurs during reproductive years. Diabetes medications, such as metformin, have glucose-independent effects on the male reproductive system. Associations with birth defects in offspring are unknown.

Objective:

To evaluate whether the risk for birth defects in offspring varies with preconceptional pharmacologic treatment of fathers with diabetes.

Design:

Nationwide prospective registry-based cohort study.

Setting:

Denmark from 1997 to 2016.

Participants:

All liveborn singletons from mothers without histories of diabetes or essential hypertension.

Measurements:

Offspring were considered exposed if their father filled 1 or more prescriptions for a diabetes drug during the development of fertilizing sperm. Sex and frequencies of major birth defects were compared across drugs, times of exposure, and siblings.

Results:

Of 1 116 779 offspring included, 3.3% had 1 or more major birth defects (reference). Insulin-exposed offspring (n = 5298) had the reference birth defect frequency (adjusted odds ratio [aOR], 0.98 [95% CI, 0.85 to 1.14]). Metformin-exposed offspring (n = 1451) had an elevated birth defect frequency (aOR, 1.40 [CI, 1.08 to 1.82]). For sulfonylurea-exposed offspring (n = 647), the aOR was 1.34 (CI, 0.94 to 1.92). Offspring whose fathers filled a metformin prescription in the year before (n = 1751) or after (n = 2484) sperm development had reference birth defect frequencies (aORs, 0.88 [CI, 0.59 to 1.31] and 0.92 [CI, 0.68 to 1.26], respectively), as did unexposed siblings of exposed offspring (3.2%; exposed vs. unexposed OR, 1.54 [CI, 0.94 to 2.53]). Among metformin-exposed offspring, genital birth defects, all in boys, were more common (aOR, 3.39 [CI, 1.82 to 6.30]), while the proportion of male offspring was lower (49.4% vs. 51.4%, P = 0.073).

Limitation:

Information on underlying disease status was limited.

Conclusion:

Preconception paternal metformin treatment is associated with major birth defects, particularly genital birth defects in boys. Further research should replicate these findings and clarify the causation.

Primary Funding Source:

National Institutes of Health.

https://www.acpjournals.org/doi/10.7326/M21-4389

https://edition.cnn.com/2022/03/28/health/paternal-metformin-use-birth-defects/

‼️Världens mest välrenommerade medicinska tidskrifter blir censurerade‼️ – BMJ (British Medical Journal)

av 5 Comments

Om du inte helt kunde ta till dig mitt inlägg om censur , så ta dig en titt på detta.
En av världens största vetenskapliga tidskrifter, The BMJ (British Medical Journal), som publicerat medicinsk forskning sedan 180 år tillbaka, blir censurerad av Facebook när den tar upp problem med vaccin mot covid-19.

Jag hoppas verkligen att du förstår och tar till dig vidden av det som händer när du öppnar ditt flöde i sociala medier. Det är enormt ensidigt och du får inte se allt som skrivs, utan bara den sida som anses acceptabel av några personer och algoritmer.

Vad är censur

Ordet censur har traditionellt använts för om staten begränsar yttrandefrihet. Men det kan klassas som censur när det handlar om stora aktörer/plattformar. Ordet censur används för flera former av förhandsgranskning som resulterar i att en åsikt stoppas. När till exempel Facebook stoppar inlägg eller en tidningssajt stoppar vissa kommentarer kan man tala om censur i ordets utökade betydelse. I alla fall om granskningen sker på förhand av en moderator eller algoritm, och spridningen av innehållet stoppas.

Vad som blivit censurerat

Bakgrunden till censuren mot BMJ är enligt följande:
Ventavia är ett kontraktsforskningsföretag som hjälper till att genomföra den huvudsakliga studien på Pfizers covid-19-vaccin. I september började en före detta anställd hos Ventavia förse BMJ med dussintals företagsinterna dokument, foton, ljudinspelningar och e-postmeddelanden. Dessa material avslöjade en mängd dåliga kliniska prövningar som förekommer vid Ventavia som kan påverka dataintegriteten och patientsäkerheten. Man upptäckte också att FDA (Amerikanska läkemedelsverket), trots att man fick ett direkt klagomål om dessa problem för över ett år sedan, inte inspekterade Ventavias testplatser.

BMJ gav en undersökande reporter i uppdrag att skriva om detta. Artikeln publicerades den 2 november, efter juridisk granskning, extern granskning och BMJ:s vanliga redaktionella process, tillsyn och granskning på hög nivå.

Men från den 10 november började läsarna rapportera en mängd olika problem när de försökte dela artikeln. Vissa rapporterade att de inte kunde dela. Många andra rapporterade att inläggen hade flaggats med en varning om “saknad kontext … Oberoende faktagranskare säger att denna information kan vilseleda människor.” De som försökte lägga upp artikeln informerades av Facebook om att personer som upprepade gånger delar “falsk information” kan få sina inlägg flyttade lägre i Facebooks nyhetsflöde. Gruppadministratörer där artikeln delades fick meddelanden från Facebook som informerade dem om att sådana inlägg var “delvis falska”.

Förstår du vidden av detta? Läs det gärna igen! Det är enormt allvarligt det som händer just nu.

Öppet brev till Facebook

BMJs chefredaktörer skriver i ett öppet brev till Facebook, så här:

Open letter from The BMJ to Mark Zuckerberg 

Dear Mark Zuckerberg,

We are Fiona Godlee and Kamran Abbasi, editors of The BMJ, one of the world’s oldest and most influential general medical journals. We are writing to raise serious concerns about the “fact checking” being undertaken by third party providers on behalf of Facebook/Meta.

In September, a former employee of Ventavia, a contract research company helping carry out the main Pfizer covid-19 vaccine trial, began providing The BMJ with dozens of internal company documents, photos, audio recordings, and emails. These materials revealed a host of poor clinical trial research practices occurring at Ventavia that could impact data integrity and patient safety. We also discovered that, despite receiving a direct complaint about these problems over a year ago, the FDA did not inspect Ventavia’s trial sites.

The BMJ commissioned an investigative reporter to write up the story for our journal. The article was published on 2 November, following legal review, external peer review and subject to The BMJ’s usual high level editorial oversight and review.[1]

But from November 10, readers began reporting a variety of problems when trying to share our article. Some reported being unable to share it. Many others reported having their posts flagged with a warning about “Missing context … Independent fact-checkers say this information could mislead people.” Those trying to post the article were informed by Facebook that people who repeatedly share “false information” might have their posts moved lower in Facebook’s News Feed. Group administrators where the article was shared received messages from Facebook informing them that such posts were “partly false.”

Readers were directed to a “fact check” performed by a Facebook contractor named Lead Stories.[2]

We find the “fact check” performed by Lead Stories to be inaccurate, incompetent and irresponsible.

— It fails to provide any assertions of fact that The BMJ article got wrong

— It has a nonsensical title: “Fact Check: The British Medical Journal Did NOT Reveal Disqualifying And Ignored Reports Of Flaws In Pfizer COVID-19 Vaccine Trials”

— The first paragraph inaccurately labels The BMJ a “news blog”

— It contains a screenshot of our article with a stamp over it stating “Flaws Reviewed,” despite the Lead Stories article not identifying anything false or untrue in The BMJ article

— It published the story on its website under a URL that contains the phrase “hoax-alert” 

We have contacted Lead Stories, but they refuse to change anything about their article or actions that have led to Facebook flagging our article.

We have also contacted Facebook directly, requesting immediate removal of the “fact checking” label and any link to the Lead Stories article, thereby allowing our readers to freely share the article on your platform.

There is also a wider concern that we wish to raise. We are aware that The BMJ is not the only high quality information provider to have been affected by the incompetence of Meta’s fact checking regime. To give one other example, we would highlight the treatment by Instagram (also owned by Meta) of Cochrane, the international provider of high quality systematic reviews of the medical evidence.[3] Rather than investing a proportion of Meta’s substantial profits to help ensure the accuracy of medical information shared through social media, you have apparently delegated responsibility to people incompetent in carrying out this crucial task. Fact checking has been a staple of good journalism for decades. What has happened in this instance should be of concern to anyone who values and relies on sources such as The BMJ. 

We hope you will act swiftly: specifically to correct the error relating to The BMJ’s article and to review the processes that led to the error; and generally to reconsider your investment in and approach to fact checking overall. 

Best wishes,

Fiona Godlee, editor in chief
Kamran Abbasi, incoming editor in chief
The BMJ

Competing interests:
As current and incoming editors in chief, we are responsible for everything The BMJ contains. 

References:

[1] Thacker PD. Covid-19: Researcher blows the whistle on data integrity issues in Pfizer’s vaccine trial. BMJ. 2021 Nov 2;375:n2635. doi: 10.1136/bmj.n2635. PMID: 34728500. https://www.bmj.com/content/375/bmj.n2635

[2] Miller D. Fact Check: The British Medical Journal Did NOT Reveal Disqualifying And Ignored Reports Of Flaws In Pfizer COVID-19 Vaccine Trials. Nov 10, 2021. ​​https://leadstories.com/hoax-alert/2021/11/fact-check-british-medical-jo…

[3] https://twitter.com/cochranecollab/status/1458439812357185536

De stora medicinska tidskrifterna

Man brukar prata om de stora medicinska tidskrifterna, där den högst ansedda forskningen publiceras, som

  • JAMA (The Journal of the American Medical Association)
  • Annals of internal medicine
  • BMJ (British medical journal)
  • Nature
  • Science

BMJ hette ursprungligen British medical journal. Den är 180 år gammal, täcker flera olika medicinska fält och den tryckta tidskriften kommer ut i tre olika upplagor, en för allmänläkare, en för sjukhusläkare och en tredje för forskare, studenter och universitet. På webbsidan finns det många fler BMJ-tidskrifter med olika inriktning. De publicerar både forskningsartiklar, ledare och kommentarer.

https://www.bmj.com/content/375/bmj.n2635/rr-80

Varning för alvedon och panodil

av Leave a Comment

Forskare varnar nu för paracetamol, dvs alvedon och panodil, vid graviditet. Jag har tidigare både pratat och skrivit om faran med vanliga värktabletter, lyssna på avsnitt 64: https://4health.se/64-huvudvarkstabletter-en-giftig-berattelse och läs här: https://4health.se/?s=värktablett

En grupp forskare har nu analyserat ett stort antal studier och går ut med en varning. Detta eftersom fosterutvecklingen kan påverkas av dessa helt vanliga febernedsättande huvudvärkstabletter – som för övrigt också är en av de vanligaste anledningarna till leverskada.

De verksamma substanserna i de vanligaste värktabletterna är acetylsalicylsyra, ibuprofen och paracetamol. Paracetamol är i första hand smärtlindrande. De andra kan man klassa som NSAID-substanser (antiinflammatoriska läkemedel). Acetylsalicylsyra retar magens/tarmens slemhinna och påverkar blodets koaguleringsförmåga. Även ibuprofen påverkar tarmen.

När det gäller smärtstillande och inflammationshämmande läkemedel som innehåller ibuprofen, naproxen – så kallade NSAID (Ipren, Ibuprofen och Voltaren med flera) och acetylsalicylsyra, finns sedan tidigare en tydligt bevisad risk för att fostret kan påverkas.

De rekommendationer som finns i Sverige är att gravida kvinnor helst ska undvika smärtstillande läkemedel. Men man säger att när det ändå föreligger behov är rådet att endast använda läkemedel som innehåller just paracetamol (t ex Alvedon och Panodil). Men detta är alltså inte heller någon god idé.

Den nya studien har dock fått kritik. Man tittar i huvudsak på de som själva har valt att ta paracetamol. Det handlar alltså inte om randomiserade kontrollerade blindstudier (RCT).

Ur forskarnas uttalande:

“Paracetamol (N-acetyl-p-aminophenol (APAP), otherwise known as acetaminophen) is the active ingredient in more than 600 medications used to relieve mild to moderate pain and reduce fever. APAP is widely used by pregnant women as governmental agencies, including the FDA and EMA, have long considered APAP appropriate for use during pregnancy when used as directed. However, increasing experimental and epidemiological research suggests that prenatal exposure to APAP might alter fetal development, which could increase the risks of some neurodevelopmental, reproductive and urogenital disorders. Here we summarize this evidence and call for precautionary action through a focused research effort and by increasing awareness among health professionals and pregnant women. APAP is an important medication and alternatives for treatment of high fever and severe pain are limited. We recommend that pregnant women should be cautioned at the beginning of pregnancy to: forego APAP unless its use is medically indicated; consult with a physician or pharmacist if they are uncertain whether use is indicated and before using on a long-term basis; and minimize exposure by using the lowest effective dose for the shortest possible time. We suggest specific actions to implement these recommendations. This Consensus Statement reflects our concerns and is currently supported by 91 scientists, clinicians and public health professionals from across the globe.”

https://www.nature.com/articles/s41574-021-00553-7

https://www.cbc.ca/news/health/acetaminophen-pregnancy-risks-1.6187013

Antibiotika ökar risken för cancer

av Leave a Comment

Forskare har sett ett samband mellan antibiotikaanvändning och en ökad risk för tjocktarmscancer. Att antibiotika påverkar tarmens bakterieflora kan vara orsaken. En svensk studie visar ett tydligt samband mellan antibiotikabehandling (främst långvarig) och att drabbas av tjocktarmscancer inom de närmsta fem till tio åren. Resultaten understryker att det finns flera skäl att vara restriktiv med antibiotika.

Det är forskare vid Umeå universitet som har sett ett tydligt samband mellan antibiotikaanvändning och tjocktarmscancer. Män och kvinnor som använt antibiotika mer än sex månader löpte 17 procents ökad risk att utveckla tjocktarmscancer jämfört med personer som inte fått någon antibiotika. Den ökade risken att utveckla tjocktarmscancer sågs fem till tio år efter oral användning av antibiotika. Riskökningen var störst för dem som ätit antibiotika under längst tid, men även enstaka kurer ökade risken.

Resultaten understryker att det finns flera skäl att vara restriktiv med antibiotika. Antibiotikabehandling är ibland nödvändig och räddar liv, men vid mindre allvarliga åkommor som kan förväntas läka ut ändå bör man vara försiktig. Framför allt för att förhindra att bakterier utvecklar resistens (läs mer om detta i tidigare inlägg: https://4health.se/?s=antibiotika+resisten) men också, som denna studie visar, för att antibiotika kan öka risken för framtida tjocktarmscancer.

Studien är en registerstudie där forskarna studerat 40 000 personer med kolorektalcancer, cancer i tjocktarm och ändtarm, från det svenska kolorektalcancerregistret mellan 2010 till 2016. Uppgifterna har sedan jämförts mot 200 000 kontrollindivider som inte diagnosticerats med cancer. Personernas antibiotikaanvändning kommer från det svenska läkemedelsregistret från 2005 till 2016.

Resultatet visade att riskökningen gäller cancer i den högra delen av tjocktarmen, dit maten kommer direkt efter tunntarmen. Ingen ökad risk kunde ses för vänstersidig tjocktarmscancer.

Bakteriefloran i tjocktarmen påverkas av antibiotika, vilket tros vara anledningen till den ökade cancerrisken. Vid en jämförelse där man tittade på användningen av bakteriedödande läkemedel som inte påverkar tarmfloran kunde forskarna inte se en ökad cancerrisk. Studien gäller antibiotika som intas oralt, men antibiotika som intas intravenöst tros kunna påverka tarmfloran på samma sätt.

Notera dock att detta inte är en randomiserad, kontrollerad blindstudie, och att den inte visar på orsakssamband, enbart på association. Men det finns tidigare studier som visat liknande samband.

2017 visade en studie på tarmbakteriernas betydelse för polyputveckling i tarmen som kan generera cancer. Majoriteten av all kolorektalcancer, cancer i tjock- eller ändtarmen, föregås av utveckling av adenom, godartade tumörer i körtelvävnaden, också kallat polyper. Och ännu tidigare forskning har visat på samband med antibiotika, som hämmar tarmbakterierna, och en ökad risk för kolorektalcancer.

I studien från 2017 använde forskarna sig av data från ett stort registerprojekt, Nurses’ Health Study, en prospektiv kohortstudie som följer över 120 000 kvinnliga sjuksköterskor i USA sedan 1976. Resultatet visade att långvarig antibiotikaanvändning tidigare i livet, i åldern 20 till 59 år, hade samband med diagnostiserade adenom.

Jämfört med dem som inte hade tagit antibiotika under någon längre period mellan 20 och 39 års ålder, var sannolikheten att ha ett diagnostiserat adenom 36 procent större för dem som hade ätit antibiotika under en period på två månader eller mer. Sambandet gällde både adenom med låg och hög risk att utvecklas till cancer.

För dem som hade tagit antibiotika i två månader eller mer under åldern 40 till 59, var sannolikheten att ha ett adenom ännu högre, 69 procent större jämfört med dem som inte hade ätit antibiotika under någon längre tid i samma ålder. Med antibiotikabehandling som skett nyligen fanns inget samband.

Antibiotika rubbar bakteriefloran och kan ha effekter på bland annat motståndet mot patogener. Patogena bakterier kan ha betydelse för tumörcellers utveckling. Det är också värt att notera, skriver forskarna till denna studie, att de patogener som man behandlar med antibiotika kan orsaka inflammation, en känd risk för kolorektalcancer. Sambandet mellan antibiotika och tarmcancer skulle alltså kunna vara inflammation.

Ytterligare andra studier, bland annat en finsk kohortstudie, har visat att patienter som fått mer än 6 preskriptioner av antibiotika löpte en 15 procents ökad risk att utveckla kolorektalcancer under en nio års uppföljningstid, jämfört med en grupp som haft en eller ingen preskription av antibiotika.

Kolorektalcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige, efter bröstcancer och prostatacancer. I Sverige diagnostiseras cirka 6000 personer med kolorektalcancer varje år. Femårsöverlevnaden beror mycket på tumörstadiet vid upptäckt. I hela diagnosgruppen är den kring 65 procent.

ur den nya studien:

”Antibiotics use may increase colorectal cancer (CRC) risk by altering the gut microbiota, with suggestive evidence reported. Our study aims to investigate antibiotics use in relation to subsequent CRC risk.Methods

This is a nationwide, population-based study with a matched case-control design (first primary CRC cases and 5 matched, cancer-free controls). Complete-population data, extracted from Swedish national registers for the period 2005-2016, were used to calculate odds ratios and 95% confidence intervals.Results

We included 40 545 CRC cases and 202 720 controls. Using the full dataset, we found a positive association between more frequent antibiotics use and CRC, excluding antibiotics prescribed within 2 years of diagnosis attenuated results toward the null. In site-specific analyses, excluding the 2-year washout, the positive association was confined to the proximal colon (adjusted odds ratio for very high use vs no use = 1.17, 95% confidence interval = 1.05 to 1.31). For rectal cancer, an inverse association, which appears to be driven by women, was observed. Quinolones and sulfonamides and/or trimethoprims were positively associated with proximal colon cancer, whereas a more general inverse association, across antibiotics classes, was observed for rectal cancer. We found no association between methenamine hippurate, a urinary tract antiseptic not affecting the gut microbiota, and CRC risk.Conclusions

This register-based study covering the entire population of Sweden found a robust association between antibiotics use and higher risk of proximal colon cancer and an inverse association with rectal cancer in women. This study strengthens the evidence from previous investigations and adds important insight into site-specific colorectal carcinogenesis.

https://academic.oup.com/jnci/advance-article/doi/10.1093/jnci/djab125/6360113

https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2021/09/antibiotika-gav-okad-risk-for-tjocktarmscancer/

https://gut.bmj.com/content/67/4/672

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/18704945/

https://www.lakemedelsvarlden.se/lang-tids-antibiotika-associerat-med-hogre-risk-for-tarmcancer/

Forskning: Covid-19 och lunghälsans koppling till tarmfloran

av Leave a Comment

En ny vetenskaplig artikel visar på sambandet mellan lungfunktion och tarmhälsa.

I artikeln belyser man bl.a.:

  • accumulating evidence supports the hypothesis that an altered gut microbiota and an associated leaky gut may contribute to the onset of coronavirus disease 2019 (COVID-19)-related gastrointestinal symptoms, such as diarrhea and, in severe cases, multiorgan complications.
  • Testing for a leaky gut and fecal and plasma viral loads may be useful for diagnosing the seriously ill or for preventing transmission by fecal shedding of the virus.
  • Fecal microbiota transplantation (FMT), next-generation probiotics focusing on butyrate-producing gut microbes, or simply increasing the daily intake of dietary fiber may be considered in improving the gut health of COVID-19 patients.

Andningssjukdomar har blivit ett världsomspännande problem, särskilt på grund av specifika virus (tex CoV-SARS-2) som inte bara orsakar hög feber och andningsbesvär för människor över hela världen; utan också diarré, illamående och kräkningar. Vilket tyder på att mag-tarmkanalen också kan påverkas.

Tidigare studier har visat att personer med underliggande kroniska tillstånd och hög ålder har högre risk för infektion av dessa virus, men de kan också ha förändrad tarmflora. Denna obalans kan försämra tarmbarriärens, så att patogener når celler i och runt tarmslemhinnan.

Många nya studier har funnit lägre bakteriediversitet (sämre bredd i tarmbakterier) i avföringsprover hos patienter som är mottagliga för infektion. Dessutom finns det en utarmning av fördelaktiga bakteriearter. En sådan obalans ser man även hos influensa-patienter.

Utarmningen av bakteriearter inkluderar några familjer som är ansvariga för att producera butyrat, en kortkedjig fettsyra som spelar en viktig roll för att stärka tarmbarriärfunktionen (Läs det populära inlägg som jag skrev för ett par veckor sedan här om butyrat och andra kortkedjade fettsyror: https://4health.se/kortkedjade-fettsyror-scfa-short-chain-fatty-acids-huvudspelare-i-samspelet-mellan-kost-tarmflora-och-halsa .) Nyckelfamiljerna var Ruminococcaceae eller Lachnospiracaea, som inkluderar arten F. prausnitzii, och tillhör klassen Clostridia.

Artikeln belyser också studier som visar en stark korrelation mellan lunghälsa och fiber (grönsaker mm) i kosten. Och att ledande forskare föreslår att ökat fiberintag kan vara fördelaktigt eftersom det hjälper till att öka butyratnivåerna i mag-tarmkanalen.

Ur artikeln:

…”there is also high individual-level variation attributable to elderliness and certain underlying medical conditions, including high blood pressure, diabetes, and obesity. As both elderliness and the aforementioned chronic conditions are often associated with an altered gut microbiota, resulting in disrupted gut barrier integrity, and gut symptoms have consistently been associated with more severe illness in COVID-19 patients, it is possible that dysfunction of the gut as a whole influences COVID-19 severity. This article summarizes the accumulating evidence that supports the hypothesis that an altered gut microbiota and its associated leaky gut may contribute to the onset of gastrointestinal symptoms and occasionally to additional multiorgan complications that may lead to severe illness by allowing leakage of the causative coronavirus into the circulatory system.”

Lite ur de andra studier /artiklar jag hänvisar till:

“Notably, some patients have nausea/vomiting as the first clinical manifestation of COVID-19, which is often overlooked by people. It is now clear that not only the lungs, the gastrointestinal tract could also be attacked by SARS-CoV-2. Its host receptor angiotensin-converting enzyme 2 (ACE2), which acts as a gateway to infection, has been found to be highly expressed in the gastrointestinal epithelium and may lead to the development of nausea/vomiting.”

“COVID-19 patients had significantly reduced bacterial diversity; a significantly higher relative abundance of opportunistic pathogens, such as Streptococcus, Rothia, Veillonella, and Actinomyces; and a lower relative abundance of beneficial symbionts. Five biomarkers showed high accuracy for distinguishing COVID-19 patients from HCs with an area under the curve (AUC) up to 0.89. Patients with H1N1 displayed lower diversity and different overall microbial composition compared with COVID-19 patients. “

https://journals.asm.org/doi/10.1128/mbio.03022-20?permanently=true&

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32671115/

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7568482/

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/33328263/

https://www.cdc.gov/coronavirus/2019-ncov/need-extra-precautions/people-with-medical-conditions.html

https://academic.oup.com/cid/article/71/10/2669/5851452

https://aspenjournals.onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1002/jpen.1715

Hundratals antibiotikaresistenta gener redan i spädbarns tarmflora

av Leave a Comment

Danska småbarn har flera hundra antibiotikaresistenta gener i sin tarmflora enligt en ny studie från Köpenhamns universitet. Förekomsten av dessa gener beror delvis på antibiotikaanvändning bland mödrar under graviditeten.

Uppskattningsvis 700 000 människor dör varje år av antibiotikaresistenta bakterieinfektioner och sjukdomar. WHO förväntar sig att denna siffra kommer att öka kraftigt under kommande decennier. Skräckscenariot är att vi kommer att sakna de antibiotika som behövs för att behandla livshotande bakterieinfektioner som lunginflammation eller livsmedelsburna sjukdomar.

För att studera hur antibiotikaresistens uppträder i människors naturliga bakterieflora analyserade forskare från Köpenhamns avdelning för biologi avföringsprover från 662 danska småbarn.

Inom proverna upptäckte forskarna 409 olika gener som gav bakterier resistens mot 34 typer av antibiotika. Dessutom är 167 av de 409 gener som hittats resistenta mot flera typer av antibiotika, inklusive de som WHO klassificerar som ”kritiskt viktiga” för att kunna behandla allvarliga sjukdomar i framtiden.

Det är en väckarklocka att ettåriga barn redan bär tarmbakterier som är resistenta mot mycket viktiga typer av antibiotika. Nya resistenta bakterier blir mer utbredda på grund av ökad antibiotikakonsumtion. Antibiotikaanvändning under graviditet är en viktig faktor

Den viktiga faktorn för om ett spädbarn hade fler antibiotikaresistenta gener i bakterier i tarmen var om barnets mor hade fått antibiotika under sen graviditet eller om barnet hade fått antibiotika före uppsamlingen av avföringsproverna.

Man hittade en mycket stark korrelation mellan en mammas antibiotikabehandling under sen graviditet och spädbarn med tarmbakterier med många resistenta gener, även om det verkar som att andra saker också spelar in.

Samtidigt fann forskarna en koppling mellan hur väl utvecklad tarmfloran hos barn var och koncentrationen av resistenta bakterier. Välutvecklad tarmflora likställs med en mindre förekomst av resistenta bakterier. Tidigare studier från samma grupp av barn visade att utvecklingen av tarmfloran är kopplad till risk för astma senare i livet.

Escherichia coli (E. coli) är vanlig i tarmen och en del sorters E. coli kan leda till tarminfektioner. Men i denna studie lärde forskarna också att E. coli verkar fungera som en samlare och potentiell spridare av antibiotikaresistenta gener till andra tarmbakterier. Forskarna fann E. coli hos spädbarn med höga koncentrationer av resistensgener i tarmkanalen.

De nya resultaten har ökat vår förståelse för antibiotikaresistens genom att visa oss vilka bakterier som fungerar som samlare och potentiella spridare av resistensgener. Även om vi vet att resistens överförs bland bakterier, vet vi också nu att E. coli är en av de vi måste hålla ett särskilt öga på.

mer via taggen microbiome: https://4health.se/tag/microbiome

Ur studien:

  • Distribution of infant gut resistome is bimodal, mainly driven by E. coli
  • The infant gut resistome is significantly affected by environmental factors
  • Low maturity of microbiome associates with high ARG load
  • A similar asthma-associated gut bacterial composition associates with high ARG load

Antimicrobial resistance (AMR) is an accelerating global threat, yet the nature of AMR in the gut microbiome and how AMR is acquired during early life remain largely unknown. In a cohort of 662 Danish children, we characterized the antibiotic resistance genes (ARGs) acquired during the first year of life and assessed the impacts of diverse environmental exposures on ARG load. Our study reveals a clear bimodal distribution of ARG richness that is driven by the composition of the gut microbiome, especially E. coli. ARG profiles were significantly affected by various environmental factors. Among these factors, the importance of antibiotics diminished with time since treatment. Finally, ARG load and ARG clusters were also associated with the maturity of the gut microbiome and a bacterial composition associated with increased risk of asthma. These findings broaden our understanding of AMR in early life and have critical implications for efforts to mitigate its spread.

https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S1931312821001451?via%3Dihub

https://news.ku.dk/all_news/2021/05/hundreds-of-antibiotic-resistant-genes-found-in-the-gastrointestinal-tracts-of-danish-infants/

Så här påverkas ditt hår av stress

av 3 Comments

Kronisk stress kan hindra hårtillväxten. Och en ny studie på möss visar att tillförsel av ett visst protein hjälper håret att växa tillbaka.

Hårsäckens liv delas upp i tre faser – anagen, katagen och telogen. Den telogena fasen är den vilande fasen. En ny studie visar att vid svår stress stannar hårsäcken i den vilande fasen, vilket gör att inget nytt hår produceras.

Forskarna visade kopplingen mellan stress och avstannad hårtillväxt hos möss. Stresshormon påverkar detta. När binjuren, som producerar stresshormon, “togs bort”, fick mössen tillbaka sin hårväxt. 

Inuti hårsäckarna finns stamceller som aktiveras varje gång en ny hårcykel startar. Stresshormon tycks nå hårsäcken, vilket gör att stamcellerna blir vilande och inget nytt hår produceras.  

Forskarna bakom studien ville veta hur stresshormonet nådde hårsäckarna och vad de kunde göra åt det. De hittade ett särskilt protein som kallas GAS6. GAS6 stimulerar hårtillväxten genom att aktivera stamcellerna i de vilande hårsäckarna.  

Forskarna tillsatte proteinet i både stressade och icke-stressade möss. De tillsatte även proteinet hos möss som gavs extra stresshormon och hos alla möss återställdes hårväxten.   

Upptäckten lägger grund för vidare studier om håravfall hos människor, där man kan undersöka om stresshormonet hos möss är likvärdigt med människors kortisol. 

Många män och kvinnor upplever håravfall och varför det händer är fortfarande ofta oklart. Men ofta verkar det ha med hormoner att göra.

Ur studien:

Chronic, sustained exposure to stressors can profoundly affect tissue homeostasis, although the mechanisms by which these changes occur are largely unknown. Here we report that the stress hormone corticosterone—which is derived from the adrenal gland and is the rodent equivalent of cortisol in humans—regulates hair follicle stem cell (HFSC) quiescence and hair growth in mice. In the absence of systemic corticosterone, HFSCs enter substantially more rounds of the regeneration cycle throughout life. Conversely, under chronic stress, increased levels of corticosterone prolong HFSC quiescence and maintain hair follicles in an extended resting phase. Mechanistically, corticosterone acts on the dermal papillae to suppress the expression of Gas6, a gene that encodes the secreted factor growth arrest specific 6. Restoring Gas6 expression overcomes the stress-induced inhibition of HFSC activation and hair growth. Our work identifies corticosterone as a systemic inhibitor of HFSC activity through its effect on the niche, and demonstrates that the removal of such inhibition drives HFSCs into frequent regeneration cycles, with no observable defects in the long-term.

https://www.nature.com/articles/s41586-021-03417-2

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/visst-protein-far-haret-att-vaxa-tillbaka

283: Andning och Covid-19 – Under och efter sjukdom, samt förebyggande tips för lungor och lymfa. Med Markus Greus

av Leave a Comment

Andningsövningar och andra tips som kan vara bra i covidtider  –  både förebyggande och för dig som är eller har varit sjuk. 
Och de här tipsen är för alla som vill ha en bättre andning och cirkulation i lymfsystemet. 
Vi kommer in på allt från andning och lymfsystem, till enkel zonterapi och EFT-tapping – allt utför du enkelt själv. Många konkreta tips som vanligt.

Du får en halvtimme att lyssna på i bilen eller på promenaden!

Länkar till de övningar och exempel vi pratar om i avsnittet:

  1. Släpp på stress och spänningar med EFT-knackningar
  2. Mjuka upp bröstkorgen med behandling mellan revbenen
  3. Släpp på stelheter i sidoplanet med triangeln
  4. Behandla diafragman för bättre andning
  5. Mjuka upp magen för bättre andning
  6. Zonterapi för lungorna
  7. Andning mot bälte för att mjuka upp bröstkorgen och stärka diafragman
  8. Andas bollandning
  9. Qigongbouncing för andningen och lymfsystemet
  10. Video på samtliga övningar hittar du i denna spellista: https://www.youtube.com/playlist?list=PL31a53PVpPGboQndLMKo64eQe-fbeRRi0

Så här gör du:

Lyssna på din dator

  1. Antingen kan du lyssna direkt här på bloggen genom att trycka på den grå playknappen i respektive avsnitt, dvs längst ner här i inlägget (alla avsnitt hittar du här: https://4health.se/category/podcast)
  2. Eller så kan du gå in i iTunes och söka 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna på.Klicka på prenumerera så får du varje avsnittDirektlänk till iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din iPhone

  1. Kolla om du har appen/symbolen Podcaster (lila och vit). Annars gå till App Store i din telefon och sök Podcaster. Välj ladda ner (gratis)
  2. Gå in i podcaster och sök 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna påDirektlänk till iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din android:

  1. Kolla om du har en app för att lyssna på podcasts. Annars gå till Google Play i din telefon och ladda ner podcast-app. Exempel på podcast-appar för android som du kan söka upp och ladda ner till din telefon är BeyondPod eller pocket cast. Se här för olika podcastappar till android:https://play.google.com/store/search?q=podcast&c=apps
  2. Öppna länken till 4healths podcast-feed i denna app. Detta är det podcast-feed du kan kopiera och öppna i din podcast-app:https://4health.se/category/podcast/feed

Gå gärna in och lämna ett betyg/review när du ändå är i iTunes.

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

Vibration ger bättre sömn

av 2 Comments

Enligt en ny studie publicerad i tidskriften Cell reports kan man somna lättare och sova bättre när man utsätts för vibration.

Att vibrationer kan göra dig trött kan nog alla som åkt tex tåg intyga. Eller om du vaggat och skakat en barnvagn för att få ditt barn att somna. Tidigare experiment på både människor och möss visar på att vaggningar förbättrar sömnen. Men varför vi blir trötta av det vet man inte säkert.

I ett försök på bananflugor (japp, bananflugor är faktiskt ganska lika oss…) såg forskarna till studien att lågfrekventa vibrationer både fick flugorna att somna snabbare och sova bättre.

Vibrationerna ser nämligen ut att påverka GABA-systemet i hjärnan. En lugnande signalsubstans som är viktigt för att kroppen ska kunna slappna av.

Om inte annat är det extremt avstressande att skaka. Testa TRE https://4health.se/tre-ett-evolutionart-satt-att-slappa-pa-stress-och-oro eller skaka loss freestyle t.ex. till Kundalini Rising nedan 🙂

Ur studien:

  • A variety of mechanical stimuli promote vibration-induced sleep (VIS) in Drosophila
  • VIS leads to homeostatic sleep credit and reduced arousability
  • Heightened arousal or reduced GABA signaling can suppress VIS
  • Habituation learning improves sleep induction in successive blocks of vibration

People tend to fall asleep when gently rocked or vibrated. Experimental studies have shown that rocking promotes sleep in humans and mice. However, the mechanisms underlying the phenomenon are not well understood. A habituation model proposes that habituation, a form of non-associative learning, mediates sleep induction by monotonous stimulation. Here, we show that gentle vibration promotes sleep in Drosophila in part through habituation. Vibration-induced sleep (VIS) leads to increased homeostatic sleep credit and reduced arousability, and can be suppressed by heightened arousal or reduced GABA signaling. Multiple mechanosensory organs mediate VIS, and the magnitude of VIS depends on vibration frequency and genetic background. Sleep induction improves over successive blocks of vibration. Furthermore, training with continuous vibration does not generalize to intermittent vibration, demonstrating stimulus specificity, a characteristic of habituation. Our findings suggest that habituation plays a significant role in sleep induction by vibration.

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2211124720314510

https://sverigesradio.se/artikel/7630158