Skelettet har inte bara en stödjande, strukturell och skyddande funktion i kroppen. Det kan även reagera på stressiga eller hotfulla situationer, visar ny forskning. Detta genom att skelettet bildar ett hormon vid stress som verkar vara viktigare än adrenalin!
Stress, inte minst akut stress, leder till fight or flight-reaktionen (fly eller slåss). Tidigare har man trott att det i huvudsak orsakades av stresshormonet adrenalin. Men nu visar forskning på Columbia University i USA att skelettet faktiskt har en viktigare roll i kroppens reaktion på stress än adrenalin.
Förutom att evolutionärt ha utvecklats som ett bärande stöd för kroppen och som hjälp vid rörelse, kan skelettet alltså hjälpa kroppen att reagera i en situation som känns hotfull eller stressande.
Först undersökte forskarna hur möss reagerade på stress. Det visade sig att då att osteocalcin, ett slags hormon som bara finns i vårt skelett, utsöndrades i blodet. Sedan testades människor genom att de fick hålla en presentation eller utföra ett prov. De reagerade då på samma sätt.
Osteocalcinnivån ökade i blodet på bara några minuter efter att de utsatts för stress. Precis som med adrenalin ökade hjärtslagen, andningen och blodsockret. Men det var osteocalcin som visade sig vara avgörande för att sätta igång en stressreaktion och inte adrenalin.
Studien är väldigt intressant och visar på en ny roll för osteocalcin. Den visar att skelett och muskler spelar stor roll för många processer i kroppen. Vi har länge sett vårt skelett som enbart kalk och andra mineraler. Men om man ser på ben som något som utvecklats för att skydda organismer från fara: skallen skyddar hjärnan, skelettet tillåter oss att fly från rovdjur och till och med benen i örat larmar oss för fara. Då börjar osteocalcinets funktion bli förståeligt.
“We hypothesized that bone evolved, in part, to enhance the ability of bony vertebrates to escape danger in the wild. In support of this notion, we show here that a bone-derived signal is necessary to develop an acute stress response (ASR). Indeed, exposure to various types of stressors in mice, rats (rodents), and humans leads to a rapid and selective surge of circulating bioactive osteocalcin because stressors favor the uptake by osteoblasts of glutamate, which prevents inactivation of osteocalcin prior to its secretion. Osteocalcin permits manifestations of the ASR to unfold by signaling in post-synaptic parasympathetic neurons to inhibit their activity, thereby leaving the sympathetic tone unopposed. Like wild-type animals, adrenalectomized rodents and adrenal-insufficient patients can develop an ASR, and genetic studies suggest that this is due to their high circulating osteocalcin levels. We propose that osteocalcin defines a bony-vertebrate-specific endocrine mediation of the ASR.”
https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S1550413119304413?via%3Dihub
https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/tanker-du-fly-eller-slass-ditt-skelett-bestammer
Lakritsrot och lakritsgodis är inte samma sak. Lakritsroten har länge haft en viktig roll som medicinalväxt. Greker och romare använde den redan under antiken som stärkande medel, inte minst vid förkylning och andra virusinfektioner. Numera används dock roten främst som smaksättare, inte minst i godis. Lakrits framställs av socker, sirap, vetemjöl (eller rismjöl) och smaksätts med lakritsrot. I saltlakrits tillsätts även salmiak (ammoniumklorid).
Tycker du att det är dyrt med ekologiska grönsaker? Kul att odla, men för lite tid? Här kommer några enkla tips på hur du får resterna av dina ekologiska grönsaker att bli ny mat – enkelt i ditt köksfönster. Bra för miljön, ekonomin och ett roligt projekt (involvera gärna barnen).
Cancerforskare Mel Greaves förklarar varför en cocktail av mikrober skulle kunna ge skydd mot sjukdom och hindra barn från att utveckla leukemi.
Senaste kommentarer