fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Search Results for: kemikalie

169: Sara Johansson – Giftbanta ditt hem

av 1 Comment

Giftbanta och kemikaliebanta ditt hem! Idag blir det intervju med kunniga Sara Johansson , “Saras Eviga”. Hon delar med sig av husets värstingar, och ger dig massor med konkreta tips på hur du enkelt ersätter allt från rengöringsprodukter till leksaker och köksutrustning, för att få en mer giftfri vardag och mindre skadliga konstigheter i din kropp och närmiljö.

Du får en timme att lyssna på i bilen, på din promenad, eller på bussen. Eller varför inte göra städningen hemma lite roligare?! 🙂

Så här gör du:

Lyssna på din dator

  1. Antingen kan du lyssna direkt här på bloggen genom att trycka på den grå playknappen i respektive avsnitt, dvs längst ner här i inlägget (alla avsnitt hittar du här: https://4health.se/category/podcast)
  2. Eller så kan du gå in i iTunes och söka 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna på. Klicka på prenumerera så får du varje avsnitt
    Direktlänk till iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din iPhone

  1. Kolla om du har appen/symbolen Podcaster (lila och vit). Annars gå till App Store i din telefon och sök Podcaster. Välj ladda ner (gratis)
  2. Gå in i podcaster och sök 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna på
    Direktlänk till iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din android:

  1. Kolla om du har en app för att lyssna på podcasts. Annars gå till Google Play i din telefon och ladda ner podcast-app. Exempel på podcast-appar för android som du kan söka upp och ladda ner till din telefon är BeyondPod eller pocket cast. Se här för olika podcastappar till android:https://play.google.com/store/search?q=podcast&c=apps
  2. Öppna länken till 4healths podcast-feed i denna app. Detta är det podcast-feed du kan kopiera och öppna i din podcast-app: https://4health.se/category/podcast/feed

Gå gärna in och lämna ett betyg/review när du ändå är i iTunes.

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

Matintoleranser beror inte bara på maten! Elimineringskost del 2

av 2 Comments

Födoämnesöverkänsligheter beror inte bara på vad du äter. Absolut, utan livsmedel ingen födoämnesöverkänslighet. Och vissa livsmedel fungerar oftare som triggers än andra. Men det behövs oftast någonting mer som får kroppen att börja reagera på helt vanlig mat. Många faktorer i vår moderna livsstil har gjort att fler av oss idag inte mår bra av att äta vissa livsmedel.

Det här inlägget är ett gästinlägg i samarbete med Katarina Hagberg. Missa inte heller att lyssna på avsnitt 83 av podcasten på det här ämnet: https://4health.se/83-karl-hulten-autommunitet-och-autoimmun-kost
Det är det andra av två delar som baseras på boken Clean Reset – 3 effektiva steg till din läkande kost som Katarina Hagberg har skrivit tillsammans med Victoria Carinci. Nu har vi kommit till de faktorer förutom maten som kan göra att du reagerar på mat.

Genetik och epigenetik

Laktosintolerans är världens vanligaste födoämnesöverkänslighet. Efter en viss ålder tappar en stor del av befolkningen (en mindre andel här i Norden) förmågan att bryta ner laktos i tarmen. Saknar du den förmågan och äter laktos kommer du att få symtom från mag-tarmkanalen. Med hjälp av ett gentest går det att se vem som har kvar sin förmåga att bryta ner laktos, och vem som inte har det. En ärftlig förändring på genen för enzymet laktas, ansvarigt för att bryta ner laktos, gör att du får lägre nivåer av enzymet i vuxen ålder. Det finns fler exempel på gener som spelar in, bland annat vid känslighet för gluten.(läs även mer om detta här: https://4health.se/din-laktosintolerans-beror-pa-glutenintolerans-eller-annan-skada-pa-tarmarna )

Till de genetiska känsligheterna kommer också epigenetiken. Vill du veta mer om vad epigenetik är rekommenderar jag en sökning här på 4Health, och att lyssna på avsnitt 102 och 104 av podcasten. Men i korthet är det ett sätt för kroppen att styra hur aktiva våra gener är. Miljön kan påverka om en gen är mer eller mindre aktiv och hur mycket den påverkar cellerna och kroppen. En del av svaret på varför vi idag har mer överkänsligheter finns också i epigenetiken och särskilda epigenetiska förändringar har i studier kunnat kopplas till matallergier.

Värt att komma ihåg är att även om vi har genetik eller epigenetik som är negativa, är det viktigaste för vår hälsa de kost- och livsstilsval vi själva gör idag och framåt. Alla de livsstilsfaktorer vi tar upp i boken, som stress, hur mycket kemikalier vi utsätts för, hur pass mycket vi pysslar om vår tarmflora och hur lyhörda vi är för vår kropp när det gäller vilken mat den mår bra av och inte – väger mycket tyngre i vågskålen. Du har alltså all chans att påverka hur du mår oavsett hur ditt bagage ser ut. Och det är helt fantastiskt – vi är verkligen inga slavar under våra gener!

Stressens effekter för vilken mat vi tål

Säg det symtom som inte kan orsakas av stress? Om vi lyckas stressa ner så ger det väldigt mycket för hälsan. Bland annat kan det stärka mag-tarmhälsan och minska risken för att reagera negativt på maten vi äter. Stress kan göra tarmslemhinnan svagare och tunnare, alltså öka risken för läckande tarm och påverka tarmfloran. Med en läckande tarm kan osmälta proteiner ta sig in i kroppen och dessa kan immunförsvaret reagera på vilket ger inflammation som sedan kan orsaka många olika slags symtom.

För att få en idé om hur pass mycket stressen påverkar din hälsa och vad du kan äta och inte, fråga dig själv: Hur är mina symtom när jag är ledig eller har en lugn period? Hur är det med vilken mat jag tål, kan jag äta fler livsmedel när jag är ledig eller har en lugn period?

Här på 4Health finns massor av bra tips på hur du stressar mindre och vi har också ett kapitel i boken om hur du kan ta hand om och vara snäll mot dig själv.

Tarmflorans roll för vilken mat du tål

När det gäller födoämnesöverkänslighet har tarmfloran en avgörande roll (när har den inte det!?). En normal tarmflora hjälper till att hålla tarmbarriären intakt, minskar inflammation och hjälper oss att bryta ner maten vi äter. Om vi pratar om födoämnesallergi så har den också visat sig vara viktig. Immunförsvaret, som till en stor del finns kring våra tarmar, och tarmfloran, lever i symbios med varandra och en obalans i tarmen kan trigga immunförsvaret till att överreagera på maten vi äter. Bakterier kan alltså skydda oss från att en allergi uppkommer från första början. Mer om tarmflora via taggen microbiome

Kemikalier retar tarmen och immunförsvaret

Hur påverkar alla de kemikalier som finns idag vår mag-tarmkanal och vårt immunförsvar? Svaret är att flera av dem visat sig kunna påverka risken att utveckla födoämnesöverkänslighet. Triklosan och paraben tillhör gruppen hormonstörande ämnen, och de är väldigt vanliga. Båda finns ofta med på innehållsförteckningen i våra mest använda hygien- och skönhetsprodukter. De har visat sig påverka både immunförsvar och mikroflora negativt. En studie med barn mellan 6 och 18 år visade högre risk för födoämnesallergier ju högre nivåerna av triklosan och paraben var i urinen. Det här har sannolikt två orsaker: dels påverkas immunförsvaret av dessa ämnen till att trigga allergiska reaktioner och dels är ämnena antibakteriella och slår ut goda tarmbakterier. Det här är knappast den enda studien som pekar på ett problematiskt samband. En djurstudie med hormonstörande ämnen visade att leverns ämnesomsättning blev störd, inflammationen ökade och tarmens flora försämrades.

Alla dessa faktorer kan du oftast påverka själv och därigenom må bättre! Är inte det hoppfullt? Du har makten över hur du mår. Är du nyfiken på att veta mer får du det i boken Clean Reset – 3 effektiva steg till din läkande kost. När du lägger till dessa andra faktorer till en Clean Reset så ger du din kropp de allra bästa förutsättningarna för att läka. Och du- det handlar inte om att vara perfekt! Varje ansträngning läggs på ditt pluskonto så även små steg är steg i rätt riktning.

Hitta dina dolda matintoleranser – Elimineringskost del 1

av 4 Comments

Reaktioner mot gluten, mjölk, soja eller andra vanliga livsmedel kan ligga bakom många symtom på ohälsa. Med hjälp av en elimineringsdiet kan du ta bort det som stör immunförsvar och tarm och skapa din personliga läkande kost.

Det här inlägget är ett gästinlägg i samarbete med Katarina Hagberg. Missa inte heller att lyssna på avsnitt 83 av podcasten på det här ämnet: https://4health.se/83-karl-hulten-autommunitet-och-autoimmun-kost

Du kanske har hört Anna eller Cecilia Fürst nämna här på 4Health nyttan med att göra en elimineringsdiet? Principen för en elimineringsdiet enligt funktionsmedicinen är att du först utesluter flera livsmedel som misstänks orsaka hälsoproblem under en period. Sedan återintroducerar du dem ett efter ett, och känner efter hur du då mår. Genom att göra på det här sättet och inte prova livsmedlen ett och ett, får du tydligare signaler från kroppen om vad den reagerar negativt på. Vill du veta mer om hur du gör har jag, Katarina Hagberg tillsammans med Victoria Carinci skrivit en bok i ämnet: Clean Reset – 3 effektiva steg till din läkande kost.

Fördröjda reaktioner på mat ofta luriga

Vad pratar vi om för slags reaktioner här egentligen? Det är inte de allergiska där du efter att du ätit något du inte tål får rinnande näsa eller kli i munnen. Här är vi istället ute efter att hitta reaktionerna som är mer smygande och diffusa. Symtomen på matöverkänsligheter är ett väldigt brett spektrum och kan vara allt från som huvudvärk, låg energi, hudproblem, ledvärk med flera.

De här reaktionerna brukar kallas fördröjda och det beror på att det kan ta upp till tre dagar innan reaktionen kommer. Äter du ost på måndagen är det inte säkert att du får migränattacken förrän på onsdagen. Två veckor, eller mer om du behöver det, på en Clean Reset gör kroppen lugn och många symtom blir bättre. Inflammation minskar och immunförsvaret samlar kraft när det inte ständigt är retat längre.

Då är det dags att börja prova vilka livsmedel du ska behålla i din kost och vilka du inte mår bra av. Viktigt är att göra återintroduktionen som ett experiment, metodiskt och systematiskt för att du inte ska behöva gissa. Ta ett livsmedel och ät av det under tre dagar. Känn efter hur du mår. Lyssna på kroppen om den vill ha livsmedlet eller inte.

Viktigt att lägga till näringsrik mat

Vill du läka och må bättre på lång sikt är det en sak vad du ska ta bort. Minst lika mycket handlar om vad du lägger till och att läka mag-tarmkanalen. Vi föreslår att du tänker på följande när du skapar din läkande kost:

  1. Plocka bort maten som stör (se lista längre ner). Här handlar det många gånger om att plocka bort sånt som ger kronisk låggradig inflammation som socker, gluten, alkohol med flera. Men här finns också citron och nattskatteväxter som för vissa har en retande effekt på mag-tarmkanalen. Flera av livsmedlen som plockas bort är nyttiga -förutsatt att du tål dem!
  2. Boosta med massor av näring. Om en elimineringsdiet handlade bara om vad du tar bort skulle det snabbt bli väldigt tråkigt. Bättre istället att fokusera på alla fina råvaror som finns kvar som du dessutom får äta hur mycket du vill av tills du blir mätt och belåten. Grönsaker, kött och fisk (gärna inälvsmat!), rotsaker, fina fetter, frukt med mera. Den här listan är lång men du kan läsa mer i Clean Reset.
  3. Läk tarmen och balansera tarmfloran. Många har idag en irriterad och till och med läckande tarm eller en bakterieflora som innehåller för många skadliga bakterier. Mag-tarmhälsan är en central del av välmåendet och därför bör varje ansträngning för att läka kroppen och förbättra hälsan också lägga fokus på den.

Utesluts under Clean Reset

Här är de livsmedel som forskning och erfarenhet visar är de vanligaste som skapar hälsoproblem.

– Alkohol

– Choklad och kakao

– Citrus

– Gluten och vete

– Jäst

– Koffein och kaffe, inklusive svart och grönt te

– Rött kött och fläskkött

– Majs

– Mjölkprodukter

– Nattskatteväxter som potatis och tomat

– Nötter

– Raffinerade vegetabiliska oljor

– Sesamfrö

– Skaldjur

– Socker

– Soja

– Tobak

– Ägg

OBS! Flera av livsmedlen på listan är naturligtvis nyttiga – förutsatt att du tål dem.

Läs mer om boken HÄR

I del 2 av det här inlägget kommer du att få veta mer om övriga livsstilsfaktorer förutom maten som påverkar vilken mat du tål. För det är faktiskt så att till exempel stress, kemikalier och tarmflora kan göra att du får fler överkänsligheter.

Manlig infertilitet ökar radikalt i västvärlden

av 1 Comment

Antalet spermier hos män i västvärlden har minskat kraftigt sedan 1970-talet. Enligt en ny undersökning är minskningen över 50 procent.

Bland män i Nordamerika, Europa, Australien och Nya Zeeland har spermiekoncentrationen — antalet spermier per milliliter — sjunkit med 52,4 procent från år 1973 till 2011.

Den totala mängden spermier har minskat ännu mer, 59,3 procent.

Analysen visar också att den nedåtgående kurvan inte visar någon tendens att plana ut. Den har fortsatt nedåt i samma takt under hela perioden. Däremot noterades ingen minskning bland män från Sydamerika, Asien och Afrika.

Om minskningen är så tydlig som studien visar är det allvarligt. Spermiekoncentrationen påverkar inte enbart möjligheterna att skaffa barn, det finns också kopplingar mellan spermieantal och allmänhälsan. Män som har ett lågt spermaantal har en ökad risk för att dö tidigare. De har en ökad risk för att få hjärt- och kärlsjukdomar, metaboliska sjukdomar och diabetes.

Orsaken till nedgången i väst är okänd, och forskarna uppmanar myndigheterna i västvärlden att på allvar börja undersöka de bakomliggande faktorerna. Om inte trenden bryts kan infertilitet bland män bli ett allvarligt problem i en nära framtid.

Den här studien visar, för första gången, att minskningen är stark och fortgående. Eftersom nedgången bara är märkbar i västvärlden är det högst troligt att vissa kemikalier i miljön är en viktig bakomliggande orsak. Möjligen tillsammans med vår västerländska kost och livsstil

Undersökningen bygger på en analys av 185 studier mellan 1973 och 2011.

https://academic.oup.com/humupd/article-abstract/doi/10.1093/humupd/dmx022/4035689/Temporal-trends-in-sperm-count-a-systematic-review?redirectedFrom=fulltext

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=12718&artikel=6744622

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/allt-farre-spermier

Epigenetik och förändringar i östrogenmetabolism av tedrickande

av 4 Comments

Tedrickande ger förändringar i generna hos kvinnor. En studie vid Uppsala universitet visar att tedrickande leder till epigenetiska förändringar i gener som är inblandade i cancer och östrogenmetabolism. Mer forskning behövs dock för att kunna säga om förändringarna påverkar hälsan positivt eller negativt.

Epigenetik
Epigenetik har en viktig funktion i att reglera när, var och hur gener uttrycks. Dessa processer är naturliga och nödvändiga. Epigenetiska förändringar kan beskrivas som kemiska modifieringar av DNA:t som slår av eller på våra gener. Miljö/ omgivning, maten vi äter, kemikalier och andra gifter är exempel på faktorer som kan kan leda till epigenetiska förändringar i vårt DNA.

Epigenetik kan också beskrivas som cellulära minnen som nedärvs från en cell till en annan (celler bildas ju genom celldelning). Men till skillnad från genetiska tillstånd är epigenetiska tillstånd reversibla och kan påverkas av miljöfaktorer.

Många sjukdomar verkar ha inslag av epigenetiska funktioner, men det är ofta svårt att avgöra om epigenetiska rubbningar är orsak eller verkan i sjukdomsförloppet.

Te och östrogen
Tidigare studier har visat att både kaffe och te kan påverka östrogenmetabolismen. I den aktuella studien har forskare från Uppsala universitet, i samarbete med forskargrupper runt om i Europa, undersökt om kaffe- och tedrickande kan leda till epigenetiska förändringar. Resultaten visade att det uppstår ett antal epigenetiska förändringar hos kvinnor som dricker te, förändringar som man inte fann hos män. Många av de epigenetiska förändringarna återfanns i gener som är inblandade i cancer och östrogenmetabolism. Däremot kunde man inte se några epigenetiska förändringar hos individer som konsumerade kaffe.

Tidigare studier har visat att tekonsumtion minskar östrogennivåer vilket antyder att det kan finnas en biologisk skillnad i hur kvinnor och män påverkas av ämnen i te. Kvinnor dricker också större mänger te jämfört med män vilket ökar möjligheterna att hitta dessa förändringar hos kvinnor jämför med män.

De drygt 3.000 personer som har deltagit i studien har druckit mellan 0,25 och 2,2 koppar te per dag.

Resultaten visar att komponenter i te skulle kunna påverka regleringen av cancergener och östrogenmetabolism genom epigenetiska förändringar av DNA:t. De visar dock inte om det är bra eller dåligt att dricka te, och det behövs ytterligare forskning för att visa huruvida de förändringar som hittades i denna studie påverkar vår hälsa. Resultaten skulle kunna betyda att de hälsoeffekter som tedrickande påvisat i tidigare studier kan förmedlas via epigenetiska förändringar. Tidigare studier som har visat att ämnet catechin i te leder till epigentiska förändringar i odlade cancerceller, påvisar också att hälsoeffekter av te möjligen uppkommer via epigenetiska förändringar.

Studien publicerades i Human Molecular Genetics:

https://academic.oup.com/hmg/article-abstract/doi/10.1093/hmg/ddx194/3848993/Tea-and-coffee-consumption-in-relation-to-DNA?redirectedFrom=fulltext

https://www.uu.se/press/nyheter/artikel/?id=8868&typ=artikel

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/ny-studie-te-paverkar-kvinnors-gener/

Solkrämer och UV-filter stör fertilitet och spermier

av Leave a Comment

Forskning visar att uv-filter stör spermiernas funktion. Dessa filter finns i solkrämer, men också i matförpackningar, målarfärg och textilier.

Mäns sperma innehåller långt färre spermier nu än för 70, 80 år sedan. Det har forskare i Köpenhamn konstaterat. Resultatet backas upp av allt fler studier världen över. Samtidigt utreder forskarna om de kemiska uv-filter som tidigare kopplats till fortplantningsstörningar hos djur kan påverka spermiernas kvalitet.

UV-filter är en i mängden av potentiellt hormonstörande kemikalier som vi är utsatta för men de har varit lite förbisedda av forskningen.

Resultatet visade att 13 av 29 uv-filter påverkar spermierna på ett sätt som liknar det kvinnliga könshormonet progesteron. Konsekvensen kan bli att spermierna inte förmår befrukta ägget, konstaterar professor Niels Skakkebaeck som ledde studien.

Åtminstone fyra av de uv-filter som påverkade spermierna kan passera in genom huden och ut i blodet.
Två av dem har också hittats i högre halter i blodet, än de som gav utslag i studien. Dessutom har man fått effekter när man blandat små doser av olika uv-filter, där varje dos i sig inte stör sädescellerna. Det betyder att ämnena tillsammans kan ha en negativ påverkan även om de förekommer i väldigt låga koncentrationer – en så kallad cocktaileffekt. Många solskyddsprodukter på marknaden i dag innehåller också en kombination av kemiska filter.

Nyligen gjorda mätningar visar att flera av de vanligaste uv-filtren finns i sädesvätskan hos unga män. Nio av tio barn hade mätbara halter av åtminstone ett uv-filter i urinen under sommaren – när man analyserat urinen hos 55 danska förskolebarn. Men till forskarnas förvåning hade flera barn även uv-filter i urinen under vintern, om än i lägre nivåer. Filtren används nämligen även i livsmedelsförpackningar, plaster, målarfärg och textilier. De finns där för att hindra att produkten bryts ner av ljus.

Ytterligare en studie på barn och unga mellan 6 och 21 år visade att unga kvinnor i åldrarna 16-21 har högre halter av uv-filter i urinen än övriga. Uv-filter i kosmetika kan vara en förklaring. Man har till och med hittat dem i nattkräm.

Åke Bergman, professor i miljökemi säger att “– Det räcker med att titta på den kemiska strukturen för att jag direkt ska se att det här kan vara en grupp som mycket väl kan ha en hormonstörande effekt.”

Solskydd innehåller minst ett godkänt kemiskt eller fysikaliskt solfilter, eller en kombination av båda.
Kemiska filter består av molekyler som absorberar energin i solljuset och omvandlar den till värme. Beroende på hur stora molekylerna är lägger de sig antingen på ytan eller går in i huden.
Fysikaliska filter är ämnen som lägger sig på hudytan och reflekterar bort uv-ljuset från kroppen. Titandioxid (TiO2) och zinkoxid (ZnO) är fysikaliska filter godkända av EU. Till skillnad från kemiska filter löser de sig inte i solskyddsprodukten. Partikelfilter används ibland som synonym till fysikaliska filter.

Jag har skrivit mycket om solkrämer tidigare, sök på sidan: https://4health.se/?s=solkräm

Och varför du ska undvika solkrämer helt och hållet kan du lyssna på i avsnitt 98 av podcasten https://4health.se/98-solljus-mer-an-bara-d-vitamin

https://www.svd.se/solkramers-uv-filter-far-spermier-att-tappa-kraft

Varför selleri är bra mot cancer

av Leave a Comment

Selleri innehåller utöver en massa andra nyttigheter, ett fantastiskt ämne, en antioxidant, som kallas apigenin. Apigenin är en fytokemikalie som i flertalet studier visat sig effektiv mot cancer. Och den effekten verkar bero på flera intressanta mekanismer. Dels är apigenin en antioxidant som motverkar oxidativ stress och skador på DNA, dels verkar ämnet hämma inflammation och inducera apoptos (programmerad celldöd) och autofagi när detta behövs.

“Several studies have demonstrated that the anticarcinogenic properties of apigenin occur through regulation of cellular response to oxidative stress and DNA damage, suppression of inflammation and angiogenesis, retardation of cell proliferation, and induction of autophagy and apoptosis.”

Apigenin finns också rikligt i den fantastiskt nyttiga och goda örten persilja!

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5207605/

http://www.getcancercure.com/this-could-save-millions-of-lives-study-finds-that-celery-destroys-86-of-lung-cancer-cells/

PFAS-gifter i bl.a. smink och teflonpannor – och dricksvatten

av Leave a Comment

Naturvårdsverket kartlägger nu den farliga och mycket vanliga kemikaliegruppen PFAS. Ämnena används för att få vattenavvisande ytor i alltifrån smink till teflonpannor och brandskum.

PFAS består av kemiskt framställda kolkedjor bundna till flouratomer, en av de starkaste kemiska bindningarna som finns – och som troligen aldrig bryts ner. Studier tyder på att höga halter kan vara skadligt både för djur och människor.PFAS är ett samlingsnamn på flera kemikalier, som är giftiga i olika grad.Det ämne som förr användes i brandskum heter PFOS och är ett av de mest giftiga. Numera finns ett EU-förbud för PFOS i brandskum. Men flera PFAS-ämnen används fortfarande, framför allt för impregnering av skor och kläder.

2013 blev det känt att dricksvattnet i Kallinge i Ronneby kommun innehöll höga halter av PFAS. Cirka 5.000 barn och vuxna tros ha drabbats. Efter att miljöskandalen blivit känd tillsatte regeringen en kartläggning av den farliga kemikaliegruppen. Naturvårdsverket har nu fått i uppdrag av regeringen att fortsätta en kartläggning av PFAS i miljön som påbörjades 2015 (Här hittas den första kartläggningen från 2015)

Områden med förhöjda halter finns exempelvis nära flygplatser, som Steningeviken några mil från Arlanda där PFAS använts vid stora brandövningar. Utifrån information från myndigheter och företag har redan 2000 potentiella utsläppskällor identifierats, bland annat avloppsreningsverk och utsläpp från vissa industrier.

Inom EU är det sedan 2008 i huvudsak förbjudet att använda det mest kända av alla PFAS-ämnena, PFOS, i kemiska produkter och varor. Samma sak gäller ämnen som bryts ner till PFOS.

Tidigare om PFAS hittar du genom att söka på PFAS här på sidan

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=12718&artikel=6676112

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/tusentals-potentiella-giftkallor-utreds/

Detox i verkligheten: DEL 16) Antioxidanter – inklusive vitamin C, E och liponsyra

av Leave a Comment

Ämnen som fungerar som antioxidanter spelar en viktig roll i människans fysiologi. De förhindrar oxidation av andra molekyler genom att ta hand om fria radikaler som produceras medan kroppens processer pågår (och/eller som ett resultat av sjukdomstillstånd) – inte minst i biotransformationen / avgiftningen. En balans mellan ROS (reactive oxygen species /fria radikaler) och antioxidanter är mycket viktigt för att kroppen ska ha rätt fysiologiska förutsättningar. Ett överskott av fria radikaler orsakar oxidativ stress som kan leda till skada på kroppen och sjukdom.

Antioxidanter är ämnen med kemiska egenskaper som ger dem förmågan att motverka oxidation, skadeverkan från bl.a. olika former av syre. Vår användning av syre för andning och energiförbränning är ofrånkomligt förenat med att vi också bildar destruktiva fria radikaler. Men som ni vet bildas dessa också när kroppen arbetar med att ta hand om och föra ut gifter ur kroppen. Detta förutsätter alltså att vi också har ett skydd, och antioxidanter är de ämnen som neutraliserar fria syreradikaler.

Vi bildar många kraftfulla antioxidanter i våra kroppar, såsom liponsyra, boenzym Q10 och glutation. Vi bildar hormoner som melatonin som också har en antioxidativ funktion, och enzymer såsom SOD, superoxiddismutas.  Men även ämnen i maten, både vissa vitaminer och olika fytonäringsämnen (inte minst färgämnen i grönsaker och bär) , kan fungera som antioxidanter.

Eftersom vi lever i en värld där vi exponeras för både mer stress och toxiner än vad våra kroppar utvecklades för att tolerera, så är också behovet av antioxidanter stort. Kosten spelar en stor roll, vi behöver ge kroppen det den behöver för att producera de kroppsegna antioxidanterna – protein och fett tex. Men vi behöver också äta en kost som är rik på antioxidanter såsom vitamin C och E och fytokemikalier i mörkgröna eller färgrika grönsaker, bär och frukter. I många fall kan vi också ha hjälp av att ta antioxidanter som tex vitamin C och E som tillskott.

C-vitamin är ett vattenlösligt ämne som finns rikligt i de flesta grönsaker och bär, men även i lever. Tänk på att C-vitamin är vattenlösligt, värmekänsligt och har en kort halveringstid, dvs det bryts ner snabbt. Det här innebär att det inte är lönt att dricka en paketerad apelsinjuice som pressades för några veckor sen (i bästa fall). Det är inte heller särskilt lönt att äta sönderkokta grönsaker som både lakats ur och förstörts av långvarig värmebehandling. Att däremot äta en kombination av råkost och försiktigt tillagade grönsaker, inte minst i broccoli, örter som persilja, och bär som svarta vinbär; och inälvsmat som lever; är utomordentligt bra sätt att få i sig C-vitamin. Att det finns i inälvsmat beror på att djur har förmågan att själva producera C-vitamin i lever och njurar. Det har tyvärr inte vi människor. Det går utmärkt att ta C-vitamin som tillskott i ganska hög dos, kroppen är duktig på att göra sig av med ett överskott, men akta er för sötade och tillsatsstinna brustabletter.

E-vitamin är ett fettlösligt vitamin. Det är känsligt för syre och ljus. Denna antioxidant är viktig på många sätt, inte minst för att skydda våra cellmembran. Eftersom det är ett fettlösligt vitamin finns det också huvudsakligen i fet mat, så som nötter, fröer, avokado och olja; och även i groddar. Men var alltså noga med att skydda din olivolja från syre och ljus. Jag får lite ont i magen när jag ser den stående på köksbänken i en ljus, öppen karaff för att det är fint 🙂  In med den i ett mörkt skåp med korken påskruvad ordentligt! Det går bra även att ta E-vitamin som tillskott, me här ska man vara lite mer försiktig med doseringen eftersom det är ett fettlösligt ämne som inte kroppen kan göra sig av med lika enkelt.

Liponsyra som jag har skrivit om tidigare är också ett intressant ämne. Detta är en antioxidant som kroppen tillverkar själv, men man kan också ta det som tillskott. Liponsyra, eller alfaliponsyra, är särskilt viktigt för mitokondrierna, men det har också den häftiga egenskapen att den kan regenerera andra antioxidanter, dvs liponsyra kan hjälpa andra antioxidanter, som vitamin E tex, att komma tillbaka till sina aktiva former efter att de plockat upp fria radikaler. Inälvsmat, spenat och broccoli är bra källor för att få i dig liponsyra från maten.

Hela detox-serien via taggen detox Häng med och lär dig om kroppens funktioner; och mat och tillskott för detta!

Ersättare till Bisfenol A också skadlig

av Leave a Comment

Bisfenol A, det hormonstörande ämne som bland annat hittas i plasten på insidan av vissa konservburkar och i en del andra plastartiklar, ersätts ofta med BHFP – bland annat i vattenflaskor.

Men ersättaren till den vanliga plastkemikalien har visat sig skadlig den också. Den påverkar bl.a. reproduktionen hos möss.

Bisfenol A, som tidigare bevisats vara hormonstörande och påverka människors reproduktionsförmåga håller på att förbjudas i Sverige. Nu visar det sig alltså att ett ämne som används i stället för Bisfenol A också är hormonstörande.

Kemikalien BHPF, eller fluoren-9-bisfenol som den också kallas, liknar Bisfenol A i sin kemiska struktur och egenskaper. Därför används den vid plasttillverkning och som ersättare till Bisfenol A, i bland annat vattenflaskor och andra plastmaterial.

Detta är ett vanligt problem med kemikalier, att när något förbjuds så börjar man använda sig av en väldigt snarlik substans. Vi vet redan att en annan kemikalie, Bisfenol S har använts istället för Bisfenol A i kvitton.

I en ny studie undersöktes hur östrogen påverkades av BHPF i labbmiljö, men man gav den även till möss för att se hur de påverkades. BHPF visade sig vara antiöstrogen; substansen blockerade effekten av östrogen. Detta påverkade reproduktionsförmågan, bland annat minskade storleken på mössens livsmödrar. Studien ger en indikation på hur BHPF kan påverka människor.

I studien undersöktes också 100 människor, och om de hade förekomst av BHPF i blodet, vilket sju personer hade.

Det verkar alltså bäst att fortsätta “plastbanta”. Lyssna gärna på det populära podcastavsnittet om detta: https://4health.se/108-gifterna-i-din-vardag-–-sa-undviker-du-dem-och-17-satt-att-plastbanta

http://www.nature.com/articles/ncomms14585

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/studie-ersattare-till-bisfenol-a-ocksa-skadlig