Idag yoga för kroppstypen med dominant “Vāta” / Vāyu. För dig som lätt överstimuleras, har svårt att slappna av och känner dig spänd, orolig, splittrad och nervös. Kroppstypen är ofta tunn, slank och har ibland matsmältningsproblem och sömnproblem.
stress
Ayurveda-Yoga (Pitta)
Idag yoga för kroppstypen med dominant Pitta. De med dominant Pitta är personer som lätt blir utbrända.
Det är du som kontrollerar och strukturerar, har mycket energi och intensitet, stark vilja, är envis och dominant och vet vad du vill. Du är målmedveten och effektiv. Kroppsbyggnaden är ofta åt det atletiska hållet. Smart, men med tendens till ilska och irritation, särskilt under stress. Tävlingsinriktad och företagsam.
Ayurveda och nybörjaryoga
Basic och bra yogapass med fokus på Ayurveda.
Först en kort introduktion till de kroppstyper (doshas) Melissa West relaterar till i videon:
Ayurveda grundar sig på de “fem elementen” jord, vatten, eld, luft och eter. Kopplat till dessa finns 3 doshas. Man pratar om balans av tre elementära energier eller doshas : Vata (luft och rymd – “vind”), pittha (eld och vatten – “galla”) och kapha (vatten och jord – “slem”). Inom Ayurveda menar man att varje människa besitter en unik kombination av doshas.
“The central concept of Ayurvedic medicine is the theory that health exists when there is a balance between three fundamental bodily humours or doshas called Vata, Pitta and Kapha.
Vāta or Vāyu (wind) is the impulse principle necessary to mobilize the function of the nervous system. It affects the windy humour, flatulence, gout, rheumatism, etc.
Pitta (bile) is the bilious humour, or that secreted between the stomach and bowels and flowing through the liver and permeating spleen, heart, eyes, and skin; its chief quality is heat. It is the energy principle which uses bile to direct digestion and hence metabolism.
Kapha (phlegm) is the body fluid principle which relates to mucous, lubrication and the carrier of nutrients.
People may be of a predominant dosha prakruti (constitution), but all doshas have the basic elements within them.” (info från wikipedia)
I det här klippet ägnas tid åt samtliga “doshas”.
Hösthälsa: ljus, färger och hormoner
Nu när solen börjar stå lägre är det många som inte tycker att det är lönt att vara ute i solen, eftersom det ändå inte blir särskilt mycket D-vitamin av det. D-vitamin är egentligen en slags hormon som bildas i huden bl.a. av kolesterol när solljus träffar direkt på huden. D-vitamin är jätteviktigt, men det gäller att inte glömma bort resten av kroppens hormoner.
Att få dagsljus och vara ute i naturen
är bevisat avstressande. Särskilt de gröna färgerna, gärna uppblandat med härliga höstfärger verkar avstressande på kroppen. Ljuset som träffar ögat leder dessutom signaler upp till suprachiasmatic nuclei (SCN) i hjärnan. SCN kommunicerar med tallkottkörteln och berättar när
melatonin (mörker-/sömnhormon) ska utsöndras. Melatonincykeln är i sin tur kroppens taktpinne. Melatoninet påverkar i stort sett alla andra hormoner och deras dygnsrytm. Det påverkar t.ex. stresshormonet kortisol och dess dygnsrytm, och det anabola
hormonet testosteron och dess dygnsrytm. Kort sagt så behöver vi alltså dagsljus på dagen, även om vi äter D-vitamintillskott, för att den hormonella balansen ska ha en chans.
Lägg till detta en mental friskhetsfaktor som heter duga när du får njuta av natur, höstfärger och den sista värmen från solen!
Yoga för rygg, skulderblad, axlar
Här är ett bra yogapass, särskilt för rygg, skulderblad, axlar. Det passar alla, men är det allra första gången du testar yoga så använd taggen yoga till höger och leta upp ett av nybörjarpassen från början av augusti.
Därför är avslappning efter träning ovärderligt
Jag har skrivit om stress och binjureutmattning de senaste månaderna. Dethär med avslappning efter träning är på samma tema. Jag ska förklara varför.
Läs gärna även inlägget från häromdan https://4health.se/avslappningsovning-pa-dan-–-forklaringen-till-varfor-det-behovs-och-vad-ar-egentligen-body-mind-connection som ger ytterligare förklaring till det här med avslappningsövning vs konstant stress.
Fight or flight-mekanismen (stressresponsen) är till för scenarion som tex att ett rovdjur jagar oss. Om det händer så springer vi direkt, utan att tänka efter.
När faran är över saktar vi ner och till slut, när vi är helt säkra på att allt är lugnt, sjunker vi ner och vilar. Hjärnan får ett meddelande från kroppen att det är lugnt igen, ingen stress alltså. Träning (kort) är ett utmärkt utlopp för stressen, men det är bra att vara tydlig mot hjärnan när faran är över. Då har vi både fått utlopp för stressen (träning) och stängt av stressen (avslappning). Så nästa gång du tränat (och varvat ner). Lägg dig ner och blunda några minuter och bara lyssna på dina andetag. Se om du märker någon skillnad i hur du känner dig resten av dan.
yoga – vill du lära dig att stå i brygga / wheel pose
Här är ett pass där du lär dig “stå i brygga”, eller på engelska wheel pose.
Att stå i brygga är superbra för axlar/skuldror. Det både stretchar och stärker samtidigt.
Meditativ yoga
Ett bra yogapass som inte bara ger stretch och spänst, utan även innefattar den mer andliga delen av yogan
Dagens yoga – för axlar och höft
Börja ca 3.20 in i klippet
Tror du att din kropp klarar allt? – om hormonsystemet, åldrande mm
Har du också kompisen som äger att “jag har tur, jag har fötts med en kropp som tål skitmat” eller “har en järnmage” eller “tål stress” eller “aldrig behöver sova, och mår bra ändå”? They just have to wait and see…
Det var lite för länge sen jag skrev om mitt och flera av er läsares favoritämne – hur funkar kroppen, så här kommer en liten aptitretare innan jag kommer med nästa större ämne 🙂
Vi har två huvudsakliga reglersystem i kroppen – nervsystemet och hormonsystemet. De systemen ser till att upprätthålla jämvikten, homeostasen. Även om vi utsätter kroppen för skitmat, stress, överdriven värme, kyla eller något annat, så styr de här systemen upp det så att vi mår bra ändå och så att balansen upprätthålls på olika sätt. Dvs de ser till så att blodsockret har rätt nivå, så att kroppen och blodet håller rätt temperatur, så att hjärta och muskler får tillräckligt mycket syre/blod osv.
Evolutionens naturliga urval handlar om att bygga en stark art som är bra på att fortplanta sig. Det viktiga (ur detta perspektiv) är att leva så att man kan och hinner skaffa barn alltså. Det här betyder i realiteten att vi har kroppar som är gjorda för att vara friska och starka tills vi fortplantat oss, dvs till och med fertil ålder. Det här gäller alla djur. Tittar vi på extremerna så finns det djur, tex vissa fisksorter, som dör efter att de förökat sig.
Hos oss människor kan vi se denna naturliga nedtrappning i att reglersystemen blir allt stelare ju äldre vi blir. Med åldern blir det jobbigare att anpassa sig till jetlag, det blir motigare att hantera sömnbrist, det blir svårare att växla mellan varmt och kallt klimat (det kan vara lite jobbigt när man anländer till sitt tropiska resmål från vinterkylan i Sverige tex), det tar längre tid att återhämta sig från ett hårt träningspass osv.
Ju mer vi har överbelastat systemen, desto värre blir det och desto tidigare sker denna nedtrappning. Det välkända exemplet är om vi överbelastat insulinmekanismen med blodsocker år ut och år in – då utvecklar vi så småningom diabetes typ 2. Men många av de allvarligare belastningarna rör för lite sömn, vilket bland annat påverkar kroppens taktpinne, melatonin som sätter dygnsrytmen för många andra hormon (melatonin ser man förresten en brant minskning av efter fertil ålder och är en signal även till andra hormoner att trappa ner) eller för mycket stressande påfrestningar (läs mer om vad som kan stressa/påfresta kroppen här: https://4health.se/binjureutmattning-–-om-stressens-foljdsjukdomar-del-1-symtom-och-stressorer) som till slut kör slut på binjurarna och får kedjereaktioner som berör sköldkörteln/ämnesomsättningen, könshormoner/PMS mm mm.
Det här är alltså anledningen att du trodde att du var odödlig när du var 20 år (eller att du fortfarande tror det om du är relativt ung 🙂 ). I några år kan kroppen ta hur mycket skit som helst. Den är gjord för att hålla oss starka tills vi får barn. Därefter ser vi följderna av vårt tidigare leverne. Ju värre kroppen belastats, desto tidigare kommer “ålderssjukdomarna”.
Min kompis och kemitekniker AK brukar ha en annan liknelse. Hon säger att kroppen är som en sjö. Den pallar väldigt mycket skit, till en viss gräns. Nås gränsen blir sjön försurad och snabbt går det. Hon syftar mest på all skit vi stoppar i oss i form av tillsatser mm, men jag tycker att liknelsen även passar här.
Så, som sagt, du är gjord för att vara frisk, stark och näst intill odödlig till och med fertil ålder. Därför är det inte säkert att du märker eller känner av om du lever ohälsosamt förrän långt senare. Ta hand om din kropp, den ska bära dig hela livet!
Senaste kommentarer